Examensarbetets syfte har varit att, Att pröva ”Modellen av ett motiverande ekonomilärarledarskap” mot empiri för att få svar på om ekonomilärare undervisar på det sätt som beskrivs i modellen av ett ekonomilärarledarskap. Jag börjar dock med att fördjupa diskussionen om arbetets frågeställningar och koppla dem till de forskningsområden de kan bidra till.
6.1. Besvarande av arbetets två frågeställningar
Den första frågeställningen som ska besvaras är, Hur påverkar mekanismer i skolan ekonomilärarens möjligheter till ett lärarledarskap och vilka konsekvenser får det för undervisningen av ämnet företagsekonomi? Det som påverkar lärarna på strukturell nivå är t.ex. klasstorlekar, fysisk miljö som klassrum och dess kvalitet och möblering. Nerslitna klassrum med stora klasser kan leda till mer stök i likhet med vad Dahlkwist (2012) säger om vad i strukturen som påverkar klimatet i klassrum. På strukturnivå finns kompetenta lärare som använder systematisk träning och böcker för att genomföra undervisning och om undervisningen är genomförbar beror bl.a. på hur väl eleverna samarbetar med läraren. Elevers och lärares samverkan påverkas av motivationsnivån i klassrummet eftersom både lärare och elever påverkas av känslostämningar i rummet. Om eleverna är motiverade och arbetar med en motiverad lärare kan utfallet bli en dynamisk miljö men om eleverna är svagt motiverade kan även läraren påverkas negativt och tappa sin motivation.
Ledningen är också viktig för läraren eftersom läraren behöver ledningens stöd dels i form av det Hattie (2017) kallar ett instruktivt ledarskap för att skapa förtroende och ett tryggt klimat dels i form av ett transformativt ledarskap för att motivera lärare att nå högre mål. Elever och skolledningen behöver därmed samverka med läraren för att en positiv kausal händelsekedja ska leda till att elever motiveras att lära sig företagsekonomi. När motivation studeras som en mekanism som skapar kausala samband (Brante 2014) blir det möjligt att förstå hur motivationen stärks när elever lyckas och ser sig själva lära sig ämnet vilket stärker deras egenförmåga och känslomässiga engagemang i likhet med vad Hendrick och MacPersson (2019) säger. Elever som deltar aktivt i undervisningen och följer med i genomgångar, arbetar med övningar samt diskuterar med läraren och andra elever för att repetera kunskap tolkar jag därför som ett resultat av det Brante (2014) kallar lärarens intervention.
Utifrån ett kausalrealistiskt perspektiv blir det möjligt att sätta in den hypotetiska modellen av ett ekonomilärarledarskap i ett större sammanhang för att förstå hur mekanismer och struktur
40
på yt- och djupnivå möjliggör och begränsar ekonomilärarens ledarskap. Bristande motivation påverkas av djupstrukturer bestående av mekanismer i respondenterna socioekonomiska förutsättningar, föräldrars värderingar, tidigare erfarenhet av skolan osv och dessa påverkar möjligheterna för lärares interventioner att lyckas. Det betyder att när kontexten och struktur har positiv inverkan kan lärarens ledarskap motivera elever, men när kontext och struktur har negativ inverkan blir det svårt för läraren att skapa motivation eftersom det finns andra mekanismer som har för stor negativ inverkan på elevens motivation.
Den andra frågeställningen som ska besvaras är, Hur uppfattar ekonomilärare att de genom sitt ledarskap kan motivera elever till lärande av företagsekonomi och vilka utmaningar möter läraren i sitt ledarskap?
Det ekonomilärarrespondenter vittnade om var att de genom sin ledarskapskompetens i ledarskap, didaktik, samt ämneskunskap arbetar för att skapa motivation till lärande.
Den ledarskapskompensens som består av ett agerande som är uttalat ledande var bl.a. att agera instruerande med korta instruktioner eller exempel på hur uppgifter kan lösas vilket stöds av Öqvist och Malmström (2016) men även Weinstein, Sumeracki med Caviglioli (2019). Det som skiljer det här arbetet från tidigare forskning som diskuterar undervisning generellt är att det här arbetet kopplar lärarledarskap med företagsekonomisk undervisning och visar hur t.ex. konkreta exempel används praktiskt i undervisning vilket är användbart för andra ekonomilärare. Lärare som agerar prestationsorienterat är den del av studien med svagast resultat eftersom endast en respondent hade konkreta exempel på är vad hon gör didaktiskt för att få eleverna att anstränga sig hårdare. Bristen på exempel kan bero på att lärare som utsatts för emotionell smitta av elever med låg motivationsnivå sänker ambitionsnivån vilket jag uppfattar mig sig hos flera av respondenterna. Öqvist och Malmström ger inte exempel på vad lärare kan göra eftersom de utgår i från ett elevperspektiv dvs vad elever anser sig behöva ha från sina lärare. Öqvist och Malmström menar att stödjande ledarskap är positivt för skolmiljön men respondenterna vittnar om en konflikt mellan att vara både social coach och ämnescoach i sitt ledarskap. Stödjande ledarskap dvs att elever lämnar förslag till förändringar i undervisningen var också en svag del av resultatet eftersom bara en av fyra respondenter hade ett praktiskt exempel på detta. Elever kan enligt Öqvist och Malmström bli mer motiverade om läraren använder sig av elevers idéer i undervisningen och därför hade det varit intressant att se om lärare med mer motiverade elever får och använder fler förslag från dem. Den forskning som Öqvist och Malmström gjorde i arbetena 2016 och 2018 utgick ifrån ett elevperspektiv dvs de fråga de eleverna vad de vill ha från lärarens ledarskap. Det jag gör i detta arbete är att utgå
41
ifrån hur ekonomilärare använder sig av de fyra ledarskapsbeteendena, vilket inte har inte studerats av Öqvist och Malmström ännu.
Konkreta exempel och fall nämndes av samtliga ekonomilärare och i deras utsagor visar att de är tämligen kreativa. Respondenter använder sig av presentationer med exempel och fall där eleverna läser om företag, löser problem, besöker företag osv. De använder datorstöd som Office- och bokföringsprogram, Ung Företagsamhets lärplattform osv. Resultat av det här arbetet stödjer därmed tidigare forskning av Gaskel (1986), Burman och Mutendwathoe (2016); samt Franco, Dolores och Valdez Cervantes (2018) som visar att just datorstöd har en betydelse för att den företagsekonomiska didaktiken ska nå ut eftersom den skapar autenticitet i undervisningen. Tidigare företagsekonomisk forskning förklarar däremot inte varför känslan av autenticitet är viktig för lärandet med datorstöd. Datorstöd, fall och exempel från företag tolkar jag som en form av konkreta exempel (Weinstein, Sumeracki med Caviglioli, 2019:129–130) vilka underlättar för människor att minnas den kunskapen som exemplet förväntas ge. Det är däremot riskfyllt att lita på att kunskapen stannar i minnet eftersom eleverna som är ovana vid exempel kopplad kunskap riskerar att minnas exemplet istället för den kunskap som exemplet skulle bidra till. Minnesträningens konkreta bidrag diskuteras inte av vad gäller företagsekonomisk undervisning trots att fall och konkreta exempel ofta används i ekonomiundervisningen. Den här studien kan därför bidra med en förståelse dels till varför fall och exempel fungerar dels varför det inte fungera för de elever som inte har erfarenhet av att bli undervisade med den typen av didaktiska redskap.
6.2. Stöds den hypotetiska modellen?
I studien visar respondenterna att de undervisar på det sätt som modellen föreslår och därmed stöds modellen delvis av analysutfallet men stödet är svagt pga. otillräckligt med exempel. De forskningsfrågor som jag svarat på ovan i analysen har hjälpt till att skapa stöd åt modellen även om det i vissa delar är ett svagt stöd. Vad gäller lärarledarskapet som handlar om en prestationsorientering gav de fyra intervjuerna endast tillgång till ett exempel på hur lärare arbetar med detta didaktiskt. Studiens möjlighet att säga något generellt om ekonomilärarledarskap är därför begränsat vilket förstärks av urvalet som består av fyra ekonomilärare vilket är ett litet urval att basera ett generellt uttalande om modellens kvaliteter på. Modellen behöver därför ingå i fortsatta studier med ett större urval och ev med fler typer av metoder. Svaret är därför att det behövs mer forskning för att kunna säga någon mer generellt om den hypotetiska modellen. För att kunna säga mer om modellens kvaliteter i de olika delarna behövs därför ett större empiriskt underlag med fler exempel på hur ekonomilärare arbetar.
42
6.3. Resultatet och min yrkesroll.
Jag undervisar på det sätt som den hypotetiska modellen visar och ser det därför med en modell som ett tillskott att tolka min företagsekonomiska didaktik med. Den konkretiserar ekonomilärarledarskap och hjälper mig att förstå hur ämne, didaktik och ledaragerande stärker och påverkar varandra. Vidare kan den hjälpa andra att förstå hur strukturen i skolan och samhället påverkar lärarledarskapet eftersom klassrummet är ett öppet system och därför påverkar och påverkas av skolans struktur och kontext. Jag tar också med mig förståelsen av hur fall och praktiska exempel både kan ge kunskapsöverföring och stöd åt minnet men också en förståelse för att det finns risk att exempel inte kunskap är det som bli kvar hos eleven. Utifrån den studie som gjorts inser jag också att lärare kan agera för att motivera sina elever genom interventioner för att skapa motivation som fungerar på en stor del av eleverna, men att kontext och struktur kan sätt gränser som är svåra att åtgärda med lärarledarskap i klassrummet. Att lärare inte lyckas med alla beror inte på kvaliteten på läraren utan att de insatser som används endast angriper problem som hör hemma på mikronivå. Lärare och skolan kan inte motverka sådant som bristande kultur- och utbildningskapital hos föräldrar, ej heller trångboddhet, arbetslöshet, låg bildningsnivå eller kriminalitet i bostadsområden. Dessa problem påverkar också elevers motivation men består av problem som skapas av mekanismer på nivåer och som behöver lösas på politisk nivå. Det betyder att den modell som ekonomilärarledarskapet bygger på kan hjälpa lärare att organisera sin didaktik och skapa struktur i klassrummet på mikronivå, men den skapar inte lösningar på meso- och makronivå för där krävs andra insatser av samhällets politiska nivå
6.4. Metod och tillvägagångssätt utifrån ett kritiskt perspektiv.
Studien bygger på intervjuer och intervjuer är interaktioner mellan människor som tolkar varandra. Det finns därför flera risker med intervjuer som beror på att hur interaktionen fungerar och som påverkar intervjuns trovärdighet. Trovärdigheten påverkas både av medvetet och omedvetet agerande från respondenterna som visar sig i att även om hen uttalar sig på ett tills synes trovärdigt sätt kan en bild skapas av deras undervisning som är allt för fördelaktig för dem själva i deras uttalanden. Relationen mellan mig som forskande lärare och respondenterna som svarande lärare kan dessutom ha bidragit till intervjuareffekter (Patel och Davidsson 2019:132). En intervjuareffekt är t.ex. när de tolkar frågor som att de tror sig behöva ge en viss typ av svar för att ”ge rätt svar”. En annan intervjuareffekt som troligen faktiskt uppstod är respondenterna känner mig sedan innan och har kunskap om att jag är insatt i och bekant med personer och kontext, vilket berodde på att jag var kollega med tre av fyra respondenter under
43
året 2018–2019. Jag har därför kunskap om deras praktiska gärningar och elevsituation vilket medförde att de hänvisade till vad jag vet om dem och eleverna. Jag uppfattar också att bekantskapen med tre av de fyra respondenterna skapade en tredje positiv intervjuareffekt eftersom respondenter öppet reflekterade tillsammans med mig på ett förtroget sätt. Jag upplevde när jag intervjuat de fyra respondenterna att, de tre jag tidigare hade varit kollega med, var öppnare i sina svar än den första respondenten. Det sätt jag uppfattar att detta har påverkat svaren på är jag fått mer allmänt hållna svar i den första intervjun än i de tre andra och därför har jag mer användbara exempel från de tre sista. Det betyder inte att den första inte var användbar eftersom det fanns flera bra citat att hämta där men de tre andra har varit mer reflekterande med fler exempel som illustrerar det jag studerat i detta arbete.
Eleverna i de båda skolorna uppfattas ha låg motivationsnivå av ekonomielärarna och det har påverkat studien på så sätt att det bara var en lärare som kunde ge konkreta exempel på hur hon arbetat prestationshöjande i sina klasser. De andra talar med om möjligheter för dem som vill höja sig eller att det alltid finns möjligheter att nå de högre kunskapskraven på alla uppgifter. Hade studien gjorts med några av de lärare som tackade nej hade jag troligen fått fler exempel på prestationshöjande arbete eftersom de arbetar på en skola med fler högpresterande elever.
6.5. Fortsatt forskning
Då den hypotetisk modellen kräver fortsatt forskning vill jag föreslå att jag själv fortsätter att göra fler undersökningar med både intervjuer och observationer för att samla in en mer omfattande empiri. Jag har redan tidigare nämnt att studien skulle tjäna på att få med ekonomilärare som har fler motiverade elever för att få flera exempel på hur lärare arbetar med prestationshöjande åtgärder och elevers exempel i undervisningen används av lärare. Det skulle också vara intressant att få mer kunskap om hur de använder t.ex. bokföringsprogram och särskilt e-bokföringsprogram för att planera och genomföra dessa moment i undervisningen. Ett annat sätt att fördjupa studien är att lägga till ett elevfokus vilket kan ske genom att först observera i klassrum sedan göra korta intervjuer med de elever som varit närvarande under den observerade lektionen. Ett resultat som skulle kunna komma ut av en sådan studie är en bild av hur elever tolkar ekonomilärarnas motivande arbetet för att få exempel som visar vad det är eleverna uppfattar att lärare gör och hur de upplever att deras lärande påverkas av lärarnas didaktik, ämneskunskap och ledarskapskompetens dvs deras lärarledarskap.
44