Ändring av lovplikten

Boverket föreslår att kommunerna i detaljplaner ska kunna minska eller helt ta bort lovplikten för skyltar under vissa förutsättningar.

Kommunerna ska även i detaljplaner kunna utöka lovplikten till att gälla även vissa av de föreslagna undantagen. Kommunen ska i

områdesbestämmelser kunna införa lovplikt för skyltar och

ljusanordningar. En ökning av lovplikten för skyltar och ljusanordningar kan bara göras inom områden som utgör en värdefull miljö och för ljusanordningar även inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan

kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde

Minskad lovplikt för skyltar

4 § Kommunen får i detaljplan bestämma att det trots 3 § första stycket inte krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen.

Boverket föreslår att kommunerna i detaljplan får minska eller helt ta bort lovplikten för skyltar. Detaljplanen ska i så fall ange för vilka skyltar och under vilken tid lovbefrielsen gäller.

Motiv, k

Redan idag kan kommunerna minska eller helt upphäva lovplikten för bland annat skyltar i detaljplaner. Möjligheten att minska lovplikten används relativt lite i praktiken. Boverket ser dock inga hinder mot att möjligheten finns kvar, att kommunerna genom en planprövning avgör var det går att göra lättnader i lovplikten för skyltar.

Förändringen mot nuvarande skrivning i förordningen är att

bestämmelsen är flyttad till fjärde paragrafen och att hänvisningen till 9 kap 7 kap i plan- och bygglagen inte finns med. Istället för hänvisningen har texten utökats med den information som finns i 9 kap 7 kap i plan- och bygglagen.

Förslaget innebär inga förändringar i sak jämfört med tidigare reglering.

Öka lovplikt för skyltar och införa lovplikt för ljusanordningar

4 a § Kommunen får i detaljplan bestämma att det krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra:

1. sådana skyltar som beskrivs i 3 § andra stycket punkt 1-4 inom ett område som utgör en värdefull miljö,

3. ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.

4 b § Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att det krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra:

1. skyltar, dock ej de som räknas upp i 3 § andra stycket punkt 5-8, 2. ljusanordningar inom ett område som utgör en värdefull miljö, eller 3. ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.

Boverket föreslår att kommunerna i detaljplan och områdesbestämmelser får införa lovplikt för ljusanordningar inom vissa angivna områden. Boverket föreslår också att kommunerna i detaljplan och

områdesbestämmelser ska kunna införa lovplikt för de skyltar som enligt listan i 6 kap 3 § föreslås vara bygglovsbefriade.

Motiv, k

Idag finns det möjlighet för kommunerna att genom

områdesbestämmelser införa bygglovsplikt för ljusanordningar inom vissa områden. Eftersom Boverket föreslår att ljusanordningar inte ska omfattas av bygglovsplikt inom detaljplanelagt område bör kommunerna ha möjlighet att införa lovplikten för de angivna ljusanordningarna genom både detaljplan och områdesbestämmelser.

Boverket föreslår även att kommunerna ska ha möjlighet att införa lovplikt genom detaljplan och områdesbestämmelser för vissa av de skyltar som generellt är undantagna i listan i 3 §. Undantaget är punkt 5- 8, som undantar valreklam, nationsflaggor och motsvarande,

sjövägmärken och trafikmärken. Boverket anser att det är osannolikt att det uppkommer en situation där kommuner kommer att ha behov av att införa och kräva bygglov för dessa typer av skyltar. De övriga punkterna däremot kan det i varierande grad finnas behov av att införa bygglovplikt för, beroende på situation och plats.

Boverket föreslår att möjligheterna att öka och minska lovplikten för skyltar och ljusanordningar klargörs i detalj i egna paragrafer i

förordningen istället för att som idag ha en hänvisning till 9 kap 7-8 §§ plan- och bygglagen. Anledningen är att Boverket vid en genomgång av möjligheterna i 9 kap7-8 §§ plan- och bygglagen anser att det är tveksamt att dels förstå och dels uppnå syftet med den lagregleringen.

Konsekvensutredning

Här finns övergripande svar på frågeställningarna enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelskrivning.

Alternativa lösningar – nollalternativet

Vid analys av en alternativ lösning till ett regeländringsförslag bör först ställas frågan vad som skulle ske om regeländringen över huvud taget inte

genomförds. Detta kallas ofta nollalternativet vilket redovisas för att beskriva det troliga scenariot om regeländringen inte genomförs. Nollalternativet fungerar som utgångspunkt när regeländringens konsekvenser ska kvantifieras och värderas.

När det gäller bygglovplikt för skyltar och ljusanordningar så är nollalternativet att det inte görs någon förändring i plan- och byggförordningen 6 kap 3-4 §§ om bygglov för skyltar och ljusanordningar.

Paragrafen i förordningen anger enbart att skyltar och ljusanordningar är lovpliktiga. Det är svårt att göra någon annan bedömning än att det skulle omfatta alla skyltar och ljusanordningar. Det finns ett fåtal rättsfall som gäller lovplikten och de ger tyvärr inte mycket vägledning. Det är i praktiken inte rimligt att precis alla skyltar och ljusanordningar kräver bygglov och kommunerna har därför mer eller mindre egna tolkningar av vad som omfattas av lovplikten. Boverkets genomgång av hur lovplikten fungerar idag visar att det finns skillnader på hur man i olika kommuner bedömer lovplikten. Det är ett problem för företagen, som upplever att det inte finns en förutsägbarhet och enhetlighet i landet. Kommunerna upplever inte det som ett problem, men de hanterar å andra sidan enbart lov i den egna kommunen. Om paragrafen kvarstår utan förändring kommer det finnas en fortsatt otydlighet, med risk för en oenhetlig bedömning över landet.

Bakgrund

Regeringen har bett Boverket att utreda undantag från lovplikten för skyltar och ljusanordningar. Uppdraget är en del av regeringens arbete med regelförenkling. När PBF skickades ut på remiss 2010 fanns ett förslag på förändringar i lovplikten för skyltar och ljusanordningar. Detta förslag fanns inte med när PBF trädde i kraft.

Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Många lov är onödiga, tar tid och har en krånglig administration av byggprocessen. Målet med förslaget till förändring i lovplikten är att göra lovplikten tydligare och att varken byggherrar eller byggnadsnämnder ska belastas med bygglov som inte fyller något syfte.

Beskrivning av alternativa lösningar

Alternativa lösningar

Ett alternativ till nollalternativet och det förslag som Boverket framför är att helt ta bort lovplikten för både skyltar och ljusanordningar. Boverket anser att det kan fungera när det gäller ljusanordningar men befarar att det inte skulle fungera för skyltar. Skyltar kan få en betydande

omgivningspåverkan, inte bara när det gäller en stor skylt, utan lika mycket för många mindre skyltar tillsammans. Boverket anser att det är olämpligt att helt ta bort lovplikten för skyltar. Detta eftersom skyltar har mycket stor påverkan på vår gemensamma utemiljö.

Ett annat alternativ är att minska lovplikten, fast i en annan omfattning än det Boverket föreslår. I förslaget till PBF som var ute på remiss 2010

föreslogs en ganska radikal minskning av lovplikten. Det var bara skyltar med mycket stor omgivningspåverkan som skulle omfattas av lovplikt. Det förslaget fick omfattande kritik, se avsnitt Remissen av förslag till ny

PBF 2010. Boverket anser inte, av samma skäl som för ett eventuellt helt

borttagande av lovplikten, att det är en bra lösning.

Ett alternativ som Boverket diskuterat relativt ingående under uppdraget är att det inte är lovplikten som är problemet utan kraven på

administration i byggprocessen. Det framkom vid flera tillfällen under intervjuer och insamlingen av material att många hade svårt att förstå varför skyltar skulle omfattas av kontrollplan, startbesked och slutbesked. Ändringar i byggprocessens administration ligger dock utanför ramen för regeringsuppdraget och behandlas därför inte i rapporten och förslaget.

Effekter om inte regleringen görs

Om det inte sker någon förändring i enlighet med Boverkets förslag så skulle det förmodligen inte få några större konsekvenser i praktiken. Det förslag till undantag som Boverket föreslår är till stor del baserat på de undantag som idag tillämpas i kommunerna, utan att de finns som undantag i lagstiftningen.

Uppgifter om vilka som berörs av regleringen

De som berörs av förändringar av bygglovplikten för skyltar och ljusanordningar är kommunernas byggnads- och miljönämnder, skyltföretag, belysningsföretag, samtliga företagare, myndigheter, privatpersoner eller andra som är i begrepp att sätta upp en skylt eller ljusanordning samt alla som påverkas av en skylt eller ljusanordning.

Allmänheten

Allmänheten kan vara berörd om det uppstår effekter som innebär att man upplever det som en förändring mot situationen idag. Om undantagen leder till olika former av olägenheter kan allmänheten bli påverkad, antingen som grupp eller enskild. Det kan vara att undantagen leder till en förändring av stadsbilden genom ett märkbart ökat antal skyltar som kan upplevas som ett visuellt kaos eller skyltbuller. Samma sak kan uppstå när det gäller ljusanordningar, risken finns att den borttagna lovplikten innebär en sämre ljussättning i städerna.

Skyltföretagen

För de företag som har som sin verksamhet att tillverka, sälja och/eller sätta upp skyltar innebär de föreslagna undantagen samt definitionen att det blir en förväntad ökad enhetlighet över landet som i sin tur innebär för företagen att de kan hålla ett bättre sortiment som de vet fungerar i samtliga kommuner. De kan lättare sortera skyltar i olika kategorier och marknadsföra dem efter bygglovsplikt och ge bättre råd till sina kunder. När det handlar om skyltar som enligt förslaget inte kräver lov blir processen från beställning till uppsatt skylt betydligt snabbare än idag.

Företag som arbetar med ljusanordningar

För de företag som har som sin verksamhet att tillverka, sälja och sätta upp ljusanordningar innebär förslaget om borttagen lovplikt att processen från beställning till färdigmonterad ljusanordning blir betydligt snabbare

än idag och att den enbart blir en sak mellan företag och kund, utan inblandning av samhället.

Byggherrar

Byggherrar, det vill säga den eller de som vill sätta upp och använda sig av en skylt, är berörda genom förslagen på förändringar genom att det blir färre skyltar som kräver lov. Det innebär ekonomiska och tidsmässiga vinster. Det krävs dock att de får kännedom om och tar till sig

informationen om en förändrad lovplikt.

Kommunernas byggnadsnämnder

För kommunernas byggnadsnämnder är förhoppningen att förslaget ska leda till en ökad tydlighet beträffande lovplikten och därmed en minskad risk för felaktiga råd och beslut. När ändringen har blivit allmänt känd bör det leda till färre ärenden, vilket innebär att kommunerna kan fokusera sina resurser bättre. Kommunerna kommer också, framförallt inledningsvis ha ett informations- och vägledningsansvar att få förändringen känd bland dem som är berörda.

Kommunernas miljönämnder

För kommunernas miljötillsyn kan borttagandet av lovplikt för ljusanordningar eventuellt leda till fler klagomål vilket kräver en ökad tillsyn.

Uppgifter, bedömningar och beskrivningar av konsekvenser

Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen

En konsekvens och därmed kostnad för företagen är den arbetsinsats som krävs för att ta till sig och förverkliga de nya regleringarna i sin

verksamhet. Boverket bedömer inte att det handlar om någon större tidsåtgång. Boverkets material och informationsinsatser är kostnadsfria och medför enbart arbetstidsbortfall för användarna, men det medför kostnader för Boverkets del att avsätta resurser till dessa insatser. Om lovplikten är oförändrad jämfört med idag kommer det i praktiken inte få några större konsekvenser. De problem som Boverket i

utredningsarbetet har identifierat i form av en oenhetlig tillämpning över landet kommer förmodligen att kvarstå.

Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Förslaget bedöms ha positiva

konsekvenser för den fria handeln med varor och tjänster.

Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella

informationsinsatser

Det finns få faktorer som medför att en speciell tidpunkt skulle vara avgörande för en förändring i lovplikten för skyltar och ljusanordningar.

Dock kan det vara lämpligt att samordna den med övriga planerade förändringar av plan- och bygglagen för att hålla nere antalet ändringar av lagen, för att förenkla för användarna. Generellt kan det också påpekas att ändringar i plan- och bygglagstiftningen är svårast för kommunerna att hantera om de införs på våren, då vår/försommar är högsäsong för byggande med en hög grundbelastning på kommunerna.

Om det görs förändringar i lovplikten kommer Boverket att skriva vägledning angående lovplikten för skyltar och ljusanordningar till kommuner och bransch. Genom information till framförallt

kommunernas byggnadsnämnder kan kunskap om förändringen spridas till dem som berörs. Några speciella informationsinsatser utöver Boverkets sedvanliga, anser verket inte att det behövs.

Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen

Det är inte möjligt för Boverket att kvantitativt säga hur många företag som berörs av förändringarna i lovplikten för skyltar. Skyltar är något som berör så gott som samtliga förestag som på ett eller annat sätt vill skylta med sin verksamhet, göra reklam eller underlätta för kunder att hitta dem. Därför berörs alla företag som vill sätta upp en skylt av något slag. Dessutom berörs företag som har som sin verksamhet att tillverka och sätta upp skyltar.

När det gäller ljusanordningar är det liknande problem med att göra en avgränsning av vilka som kan anses vara berörda. Dels handlar det om alla företag som vill använda någon form av ljusanordning för sin verksamhet. Dels handlar det om de företag som har som sin verksamhet att designa, montera och installera ljusanordningar åt kunder.

Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader

För byggherrar innebär den föreslagna förändringen i lovplikten för skyltar och ljusanordningar att det krävs mindre tid för att ta fram ansökningshandlingar, söka bygglov och genomföra byggprocess för de undantagna skyltarna och för ljusanordningarna. Kostnader för att ta fram ansökningshandlingar och avgiften för bygglov minskar.

För skyltföretag innebär den föreslagna förändringen i lovplikten för skyltar minskade ledtider från beställning till utförande av de undantagna skyltarna och mindre administrativt jobb i de fall de idag hjälper sina kunder med bygglovsansökningar.

För företag som arbetar med ljusanordningar innebär den borttagna lovplikten minskade ledtider från beställning till utförande och mindre administrativt jobb i de fall de idag hjälper sina kunder med

Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen

Berörda företag behöver lära sig de nya reglerna och sätta sig in i vad det kan betyda och medföra för fördelar och eventuella nackdelar för just deras verksamhet.

Beskrivning av i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen

Boverket gör bedömningen att förslaget inte kommer att påverka några konkurrensförhållanden negativt. Genom en mer enhetlig och tydlig lovplikt blir snarare konkurrensförhållandena bättre jämfört med idag där det kan se olika ut i beroende på i vilken kommun ett företag är verksamt.

Beskrivning av hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen

Boverket bedömer att den föreslagna förändringen inte innebär någon ytterligare påverkan.

Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning

För såväl små som stora företag kommer de föreslagna förändringarna i lovplikten att i vissa fall innebära snabbare processer, färre parter och enhetligare tillämpning. Boverket anser inte att det krävs några särskilda hänsyn till vissa företag.

Bilagor