Undantag från lovplikt för ljusanordningar och vissa skyltar

3 § I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar. För ljusanordningar krävs det bygglov enbart i de fall kommunen har beslutat så i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Trots första stycket krävs det inte bygglov för:

4

1. mindre skyltar som inte påverkar en byggnads eller ett bebyggelseområdes historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden,

2. tillfälliga skyltar för evenemang, placerade under högst fyra veckor, 3. orienteringstavlor mindre än två kvadratmeter,

4. skyltar inomhus,

5. valreklam före allmänt val eller folkomröstning, 6. nationsflaggor eller motsvarande,

7. vägmärken och andra anordningar enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och 8. sjövägmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten enligt

sjötrafikförordningen (1986:300).

Ingen bygglovsplikt för ljusanordningar

Boverket föreslår att förordningen ändras så att ljusanordningar inte längre är bygglovspliktiga. Kommunen kan dock i vissa fall införa lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.

Motiv, konsekvenser och överväganden

Intervjuer och övrigt utredningsarbete i regeringsuppdraget har visat att det upplevs som svårt att bedöma ljusanordningar vid en

bygglovsprövning. Det är svårt för kommunens handläggare att avgöra vad en ansökan ska innehålla och vad som ska prövas för att det ska gå att göra en rättsäker och tillförlitlig prövning. Ofta är ljusanordningar en del i ett större projekt. Ett exempel kan vara en idrottsanläggning, om själva anläggningen är planenlig och kan godkännas vid lovansökan, kan då de ljusanordningar som behövs avslås. De är ju en förutsättning för

anläggningen som sådan.

Ett annat problem med ljusanordningar är att det ofta krävs olika former av anordningar enligt andra lagar och regler, som för till exempel varning för vindkraftverk, för trafiksäkerhet eller andra ändamål, vilket gör att bygglovshanteringen i praktiken blir beroende av en annan lagstiftning. Eftersom ljusanordningar är lovpliktiga blir det komplicerat om

anordningen efter den byggts ger upphov till störningar som inte kunde bedömas vid lovet. Det är sällan anordningen i sig som stör utan själva ljusspridningen. Ljusspridningen kan vara svår att förutse vid

ansökningstillfället, den märks inte i omgivningen förrän ljusanordningen används. Om ljusanordningen har ett bygglov är det ju frågan om en olägenhet som är prövad i bygglovet men den kan trots det störa

omgivingen. I de fallen måste byggnadsnämnden göra en bedömning av om ljusanordningen stör så mycket som man bedömde i ansökan eller om den stör mer och om man i så fall ska förelägga ägaren att vidta åtgärder. Problem i form av olägenheter regleras i 9 kap 3 § miljöbalken. Med olägenhet avses i miljöbalken en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka en människas hälsa menligt i fysisk eller psykisk mening. Störningar som kan påverka människors

välbefinnande, till exempel lukt och inomhusklimat, omfattas också. Olägenheterna ska kunna kopplas till den fysiska miljön, det vill säga ha anknytning till någon form av användning av fast eller lös egendom. De störningar som avses är sådana som inte är ringa och som inte är helt tillfälliga. En störning ska ha en viss varaktighet för att anses vara en

olägenhet för människors hälsa. Antingen ska störningen pågå under en sammanhängande tid eller så ska den vara återkommande.

Fastighetsägare och verksamhetsutövare omfattas av miljöbalkens bestämmelser och har därför skyldighet att kunna visa att de har den kunskap som behövs om verksamhetens miljö- och hälsopåverkan. De ska också kunna visa att de vidtagit de försiktighetsmått som krävs för att verksamheten inte ska leda till att människors hälsa eller miljön störs (2kap 1-3 §§ miljöbalken).

Även om ljusanordningar inte kräver lov så får de enligt 2 kap 9 § PBL inte lokaliseras, placeras eller utformas så att den avsedda användningen eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Om detta skulle ske har byggnadsnämnden en möjlighet att förelägga om rättelse. Det innebär att även för lovbefriade ljusanordningar kan byggnadsnämnden agera om de innebär en fara eller betydande olägenhet.

En konsekvens av Boverkets förslag att undanta ljusanordningar från lovplikt är att tidigare lovsökande slipper söka lov, vilket sparar både tid och pengar.

Även om bygglovsprövning för ljusanordningar gäller tämligen få fall så innebär ett slopat krav en lättnad för kommunens handläggare med färre ärenden. Eventuellt kan det innebära en ökning av tillsynsärendena på grund av störningar. En fördel är att byggnadsnämnden slipper problem med att kommunen först har beviljat bygglov och sedan riskerar att behöva hantera en eventuell störning som en betydande olägenhet. Störningen kan hanteras via miljöbalken istället vilket vore bättre eftersom miljönämnderna är den mest lämpade nämnden till att hantera den här typen av olägenheter och Miljöbalken är tydligare när det gäller olägenheter än plan- och bygglagen.

Om bygglovsbefrielsen skulle innebära en ökning av antalet ljusanordningar i samhället kan det naturligtvis få inverkan på

stadsbilden. Eftersom en ljusanordning ofta är en stor investering borde det inte bli ett stort problem. Boverket föreslår också att kommunerna i känsliga miljöer ska ha möjlighet att införa lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.

En konsekvens av att ta bort lovplikten för ljusanordningar är att det då inte finns någon prövning av belysning av fasader. Större

fasadbelysningar kan ge stor påverkan på stadsbilden och upplevelsen av det offentliga rummet och det kan finnas farhågor med att släppa det helt fritt.

Boverket har diskuterat och utrett om det är möjligt att istället för att helt släppa lovplikten för ljusanordningar ha kvar lovplikten och göra en omfattande lista på undantag liknande för skyltar. Problemet är dock att

för skyltar är såväl Boverket som övriga som uttalat sig i utredningen i grunden positiva till en lovplikt. I Boverkets förslag är grundprincipen att alla skyltar kräver lov, och sedan finns det ett antal undantag från den principen. För ljusanordningar skulle det i praktiken bli den omvända situationen, med en omfattande lovbefrielse genom undantag, kvar skulle enbart bli ett fåtal ljusanordningar. Det blir en krånglig och inte särskilt tydlig reglering som kräver följdändringar i förordningen i takt med den tekniska utvecklingen, varför förslaget ser ut som det gör.

Undantag från bygglovplikt för vissa skyltar

Boverket föreslår att förordningen ändras så att vissa skyltar undantas från bygglovplikt. Undantagen utgår från det förslag som fanns i

remissversionen av plan- och byggförordningen 2010 och de synpunkter som kom in vid remissförfarandet. Boverket har genom intervjuer, rättsfallsgenomgång och övriga utredningar inom ramen för regeringsuppdraget tagit fram övriga förslag.

Motiv, k

Boverkets utredning har visat att det finns vissa skyltar som inte behöver omfattas av lovplikt. Undantagen är tänkta att fungera som en

avgränsning av vilka skyltar som inte omfattas av lovplikten.

Utredningen visar också att tolkningen av vad som är lovpliktigt inte är enhetlig över landet. Ett flertal kommuner medger stora undantag från lovplikten idag. Boverkets förslag till undantag befäster i stort sett praxis och innebär en tydligare och mer enhetlig lovplikt.

Även de skyltar som inte kräver lov får enligt 2 kap 9 § PBL inte

lokaliseras, placeras eller utformas så att den avsedda användningen eller skylten kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Om detta skulle ske har byggnadsnämnden en möjlighet att förelägga om rättelse. Så även för de lovbefriade skyltarna kan byggnadsnämnden agera om de innebär en fara eller betydande olägenhet.

En konsekvens av Boverkets förslag att undanta vissa skyltar från lovplikt är att det för byggherrar, företag med flera innebär att de slipper söka lov, vilket sparar tid och pengar.

De föreslagna undantagen kan innebära att det ibland kan uppstå behov av att ändra detaljplaner för att utöka lovplikten för skyltar. Förslaget bedöms dock inte vara så omfattande att det bör innebära något större problem.

En konsekvens för kommunernas byggnadsnämnder är att antalet bygglovsärenden om skyltar bör minska. Dock kan de föreslagna undantagen innebära att kommunerna istället för att hantera

bygglovsansökningar kommer att få lägga tid på att bedöma om en skylt är lovpliktig eller inte. En sådan bedömning kan kommunen inte ta ut avgift för.

Boverket bedömer att det genom undantagen blir tydligare för

kommuner, byggherrar och för verksamhetsutövare vilken lovplikt som gäller för skyltar.

Mindre skyltar som inte påverkar vissa värden i ett bebyggelseområde

Boverket föreslår att mindre skyltar som inte påverkar en byggnads eller ett bebyggelseområdes historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska vara undantagna från bygglovsplikt.

Motiv, k

Små skyltar som har begränsad omgivningspåverkan och inte stör någon känslig miljö ska enligt Boverkets mening inte behöva omfattas av lovplikt. Ett exempel kan vara en mässingstavla med Tandläkare Någonson utanför en port. Sådana och liknande skyltar prövas sällan i lov, men som förordningen och lagen nu är formulerade så är de egentligen lovpliktiga. Ett syfte med formuleringen av undantaget är att det kan ge incitament till att hålla nere skyltar i storlek och

omgivningspåverkan, för att undvika lovplikt.

Så som undantaget är formulerat blir det en bedömningsfråga huruvida en skylt omfattas av undantaget eller inte. Det är alltid svårt när avgörande om lovplikt eller inte blir en bedömningsfråga. Det kan upplevas svårt för kommunerna att avgöra om en skylt är liten, om den är på en värdefull byggnad eller inom ett värdefullt område och hur stor

omgivningspåverkan som kan tolereras. Kommunerna kan dock i skyltprogram göra bedömningar om vilka byggnader och områden som de anser är värdefulla i paragrafens mening och vad de i dessa områden avser med mindre och utan påverkan. En sådan policy är dock inte juridiskt bindande utan enbart vägledande.

En bygglovsbefrielse som avgörs genom bedömning kan leda till vissa problem. Fallet kan uppstå att en byggherre själv bedömer att en skylt inte är bygglovspliktig och sätter upp den, men att kommunen sedan bedömer att skylten är lovpliktig. Då uppstår frågan om skylten är olovligt uppsatt och om ingripande och påföljder blir aktuella. I sådana fall måste överklagandeinstanserna avgöra hur undantaget ska tolkas i det enskilda fallet.

Undantaget kan innebära risk för att det görs olika bedömningar över landet av vad som avses med mindre skylt. Förslaget medför en risk för rättsosäkerhet.

Boverket har i utredningen av det här undantaget diskuterat om det ska anges vad som är en mindre skylt genom en angivelse av största mått. Fördelarna är att det blir mycket tydligare vad som är en mindre skylt och bedömningsfrågan får inte lika stor betydelse. Nackdelen är att även en liten skylt på en värdefull byggnad eller i en värdefull miljö kan få stor påverkan genom färg, form, materialverkan och placering.

Tillfälliga skyltar för evenemang

Boverket föreslår att tillfälliga skyltar för tidsbegränsade evenemang, placerade under högst fyra veckor, undantas från bygglovsplikt.

Motiv, k

Skyltar som sitter uppe under en kortare tid och är till för att informera om tillfälliga händelser ska enligt Boverkets mening inte behöva omfattas av lovplikt. Exempel på skyltar som omfattas av undantaget är skyltar för stadsfester, julmarknader eller idrottstävlingar.

Syftet med undantaget är att det ska vara enklare för såväl den som behöver skylta tillfälligt som för kommunen. Idag är det inte många skyltar av det här slaget som prövas med bygglov.

En stor risk med det föreslagna undantaget är att det kan användas även för annat än avsedd skyltning. Syftet är inte att undantaget ska kunna användas för till exempel reklam för försäljningskampanjer och liknande, genom att kalla det evenemang. Även det här undantaget kräver det en bedömning av om skylten är till för ett sådant evenemang som avses eller inte.

Orienteringstavlor

Boverket föreslår att orienteringstavlor som är mindre än två

kvadratmeter ska undantas från krav på bygglov. Med orienteringstavlor menas till exempel kommun- och stadskartor, kartor över ett

bostadsområde, industriområde eller stadsdelar. Syftet med tavlan är att den ska vara en orienteringshjälp. Om tavlan innehåller reklam som till exempel företagslogotyper och kontaktinformation till företag omfattas tavlan inte av undantaget.

Motiv, k

Tanken är att skyltar som ska vara till hjälp för att orientera sig i ett område inte ska kräva bygglov. En orienteringskylt till en stadsdel har ju den begränsningen att den är knuten till en plats där den fungerar som en del av området. Ofta sätts sådana skyltar upp av kommunen, Trafikverket eller kanske av en bostadsrättsförening. Dessa bör kunna hantera skyltar på ett professionellt sätt som inte stör stadsbilden, alternativt finns det ett egenintresse av att inte förfula sitt område.

Två kvadratmeter kan anses som en ganska stor skylt, men för att få en fungerande orienteringskylt måste den vara läsbar.

Syftet med undantaget är att det ska vara enklare för såväl dem som vill sätta upp orienteringstavlor som för kommunen.

En risk är att undantaget missbrukas och att något som egentligen inte omfattas kallas för orienteringstavla för att man vill slippa lovplikten. En annan risk är att även den här typen av skyltar kan verka förfulande på stadsbilden. Risken finns också att skyltar placeras på ett sätt som är negativ för trafiksäkerhet och siktlinjer i stadsrummet. Det blir även vid

detta undantag en bedömningsfråga för kommunen om en skylt faller inom ramen för bygglovbefrielsen eller inte.

Skyltar inomhus

Boverket föreslår att skyltar inomhus ska undantas från krav på bygglov. Med det menas skyltar inne i köpcenter, skyltar i och på skyltfönster, reklamanslag inne i butiker och liknande.

Motiv, k

Det är ytterst få kommuner, om någon, som kräver bygglov för skyltar placerade inomhus, men som plan- och byggförordningen är formulerad är inte den tolkningen självklar. Vissa kommuner kräver idag lov för skyltar placerade på skyltfönster. Syftet med lovplikt för skyltar är dock omgivningspåverkan i det offentliga rummet och därför vill Boverket renodla lovplikten till den omgivningspåverkan en skylt har utomhus. Förslaget bör inte leda till någon större förändring mot hur skyltar hanteras idag, utan mer förtydliga för handläggare, byggherrar och branschen vad som gäller.

Ett likalydande undantag fanns med i förslaget till ny plan- och byggförordning 2010. Flera av remissvaren tyckte att det var bra men påpekade att undantaget inte borde omfatta skyltar inomhus som på ett eller annat sätt får en påverkan utomhus. Det största problemet med det här undantaget är skyltar i skyltfönster och innanför glasfasader. Dessa skyltar får en omgivningspåverkan oavsett om skylten sitter på insidan eller utsidan av glasrutan. Även skyltar placerade en bit innanför glasrutan får en omgivningspåverkan när de riktas utåt. Syftet med ett skyltfönster är att någon ska kunna marknadsföra sin verksamhet. Skyltfönstrets storlek och placering är något som byggnadsnämnden tar ställning till redan i bygglovet för bygganden. En skylt i ett skyltfönster får en betydligt mindre omgivningspåverkan än en skylt placerad på fasaden. Boverket anser därför inte att skyltar i skyltfönster bör vara lovpliktiga. När det gäller skyltar innanför glasfasader eller fönster på andra våningar än gatuplan är det inte lika självklart att de ska vara lovbefriade, vilket de blir som en följd av undantaget.

Valreklam

Boverket föreslår att skyltar med valreklam före allmänna val eller folkomröstningar ska vara undantagna från krav på bygglov. Med valreklam menas reklam och propaganda från partier, personer och organisationer som kandiderar eller informerar vid allmänna val eller folkomröstningar. Med allmänna val avses val till riksdag,

kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige, och Europaparlamentet.

Motiv, k

Inför allmänna val skyltas det mycket i det offentliga rummet med reklam och propaganda för olika partier eller inriktningar. Skyltarna är en

påtaglig del av stadsbilden, men under en begränsad tid och inte alltför ofta förekommande. Det finns också en demokratisk poäng att skyltar

med politiska budskap inte ska prövas av en politiskt vald byggnadsnämnd med kanske en annan politisk inriktning. Om bygglovsplikten för skyltar med valreklam tas bort finns det visserligen en risk för en överexponering i det offentliga rummet, men samtidigt finns det ett intresse hos de som sätter upp skyltarna att

självsanera och att inte upplevas som nedskräpande. Eftersom det handlar om en begränsad tid och med ganska lång tid emellan blir påverkan inte alltför omfattande eller störande. Om problem uppstår med nedskräpning och skyltar som sitter upp när det inte längre är aktuellt finns det en tydlig avsändare som kan kontaktas och som tillsynen kan riktas mot.

Nationsflaggor

Boverket föreslår att nationsflaggor eller motsvarande ska undantas från krav på bygglov. Med nationsflaggor avses till exempel Svenska flaggan och Dannebrogen. Med motsvarande menas till exempel kommunvapen på flagga, regionala flaggor eller samiska flaggan. Undantaget om nationsflaggor eller motsvarande är enbart relevant om skylt får den av Boverket föreslagna definitionen i förordningen.

Motiv, k

Idag omfattas inte flaggor av lovplikt enligt rättspraxis, men flera kommuner kräver lov för reklamflaggor. Med Boverkets förslag på definition av skylt blir alla flaggor lovpliktiga. Nationsflaggor har förmodligen aldrig varit föremål för någon diskussion om lovplikt och Boverket anser inte att de bör omfattas av någon lovplikt.

Anledningen till att Boverket förutom nationsflaggor även undantar motsvarande är att det begreppet nationsflagga är för snävt och det är inte rimligt att flaggor som den samiska, skånska eller liknande ska omfattas av lovplikt.

Att nationsflaggor eller motsvarande inte ska omfattas av lovplikt borde inte få några större konsekvenser i praktiken. Problemet med detta undantag är vad som avses med motsvarande. Hur ska man till exempel se på flaggor för kommunala bolag, ideella organisationer, politiska budskap och liknande.

Väg- och sjömärken

Boverket föreslår att vägmärken och andra anordningar enligt vägmärkesförordningen (2007:90) och sjövägmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten enligt sjötrafikförordningen (1986:300) inte ska omfattas av krav på bygglov.

Motiv, k

I förslaget till ny PBF 2010 fanns vägmärken enligt

vägmärkesförordningen med bland de uppräknade undantagen på lovpliktiga skyltar. Vid remissomgången framförde Trafikverket och Sjöfartsverket att förslaget även borde omfatta andra anordningar enligt vägmärkesförordningen och sjövägmärken och säkerhetsanordningar enligt sjötrafikförordningen.

Undantagen av lovplikt för vägmärken och sjövägmärken borde inte få några större konskevenser i praktiken då kommunerna vad Boverket känner till inte har hanterat dem som lovpliktiga. Skrivningen innebär därmed ett förtydligande av rådande praxis.