I följande kapitel kommer jag att ägna åt att försöka ringa in hur hotbilden, och således säkerhetsläget för staten är beskaffat idag. Samt hur synen på säkerhet har utvecklats och förändrats. Syftet med detta är fundamental, då säkerhet och makt är själva fundamentet i den realistiska teorin oavsett variant. Vidare blir frågan också väsentlig för den kommande slutsatsen då skälen till den militära upprustningen och de ökade indikationerna på att stater är beredda på att ta till mer våld, är av avgörande betydelse. Enligt realismen borde förklaringen bli att statens intresse är hotat på ett eller annat sätt och att detta göms i normativa förklaringar men att det grundläggande intresset är att bevara eller öka den egna makten i yttersta syfte att överleva som stat. Vi får väl se vad vart vi hamnar.
Inledning: det mörka hotet del I och II
Under den gångna våren, år 2006 har den svenska försvarsmakten genomfört en så kallad kunskapskampanj. Syftet med kampanjen har varit att öka den skattebetalande medborgarens medvetenhet om försvarets nya roll.87 Som en del av detta har försvarets spelat in ett antal kortfilmer som sänts under reklampauser på en rad tv-kanaler. Att använda film som empiriskt material är en växande genre inom den akademiska världen, förutom vid studiet av filmvetenskap som sådant, är det kanske främst i historieämnet som det har blivit ett mer frekvent verktyg men det hindrar inte att det används i detta samanhang.88 Eftersom filmerna dessutom ger en bra inramning kring problemets kärna och den utveckling som Sverige, i detta fall genomgått, får dessa två gestaltningar inleda analyskapitlet. Den första filmen böjar med att man inledningsvis hör ett litet barn gråta, snyftningar som strax överröstas av ljudet av explosioner, skottlossning och tumult. Kameran zoomar ut och en liten flicka står ensam och rädd i en söndersprängd byggnad, runt om kring råder kaos. Scenen växlar till ett sovande par. Svenskheten kan anas av ett foto på en kvinna med midsommarkrans i håret samt en trä- älg i parets fönsterkarm. Under hela filmen ligger ljudslingan av krig och tumult kvar och man får känslan av att det var ljudet av explosioner som väckte dem. Scenen växlar åter till en
87
www.mil.se/kunskapskampanjen
88
krigszon där mörkklädda, och uppenbart onda soldater stormar in i ett flervåningshus. Scenen växlar igen till det svenska paret som nu sitter vettskrämda i sin säng, man hör ljud ifrån trapphuset, deras ytterdörr skakar, man får känslan av att soldaterna vilken sekund som helst ska sparka in parets dörr. I näst klipp ser man att en dörr sparkas in, men i stället för det svenska paret sitter där en annan livrädd familj, fast nu åter i ett konfliktområde. Filmen avlutas med att texten: ”I en förändrad omvärld behövs ett nytt svenskt försvar” samt www.mil.se.89
Den andra kortfilmen utspelar sig helt och hållet i ett afrikanskt land, återigen är det tumult, man ser folk som beväpnar sig, barnsoldater och andra, stämningen är hotfull. Igenom denna ondska försöker en lastbil komma fram. Folk försöker stoppa lastbilen genom att slå och banka på den, ett vapen riktas och blindavfyras mot bilen. På lastbilsflaket står människor, civila och uppenbart oskyldiga. En pappa håller hårt om sin son, han håller för ögonen på barnet så att det inte ska behöva se allt ont runt om kring dem. Men räddningen är nära! En grupp svenska soldater dyker upp, och med vapnen i gående färdigställning skyddar de lastbilen. I nästa scen ser man samma människor som stod på lastbilsflaket lägga varsin röstsedel i en valurna, människorna ler och man kan ana ett hopp om en bättre framtid i deras ögon. Kameran zoomar ut, runt om vallokalen står svenska soldater som skydd. Filmen avslutas med texten: I en förändrad omvärld behövs ett nytt svenskt försvar och en ny typ av soldat samt www.mil.se.90
Man kan ställa sig frågan hur man ska tolka de två kortfilmer som jag nyss beskrev. Inledningsvis kan man med god precision hävda att de är något avvikande från det normala. Försvaret har gjort reklamfilm förr, men då i ett rent rekryteringssyfte, antingen riktad mot yrkesofficersutbildningen, Hemvärnet eller för FN-tjänst eller motsvarande. Vad som dock skiljer är att de tidigare filmerna inte lyft fram hotet som det primära budskapet som fallet är idag. De tidigare filmerna spelar på helt andra strängar. I till exempel reklamfilmerna för yrkesofficer (i teknisk tjänst) är budskapet fart och teknik medan en reklamfilm som enbart riktade sig till tjejer i vapenför ålder, tar sig en mer humoristisk approach, där möjligheten att
89
www.mil.se/film 1
90
köra en stridvagn eller spränga en bro framställs som ett fullgott alternativ till det hemska au- pairlivet.91 Reklamfilmen för Hemvärnet spela dock en del på ett ospecificerat hot men det erbjuds inga förklaringar till hur hotet är beskaffat.92 I försvarets nya kortfilmer finns givetvis även där en rekryteringsaspekt, i synnerhet i film nummer två, men den är inte uppenbar. I film nummer ett syns t.ex. inte en enda svensk soldat, här är det uppenbart hotet som sådant som är budskapet. Dock finns en hänvisning till en webbadress. Om man följer den länken finner man bland mycket annat, rekryteringsinformation och motiveringarna varför, låter inte vänta på sig.93 Återigen har hotbilden en betydligt större plats på hemsidan vilket värvas med ordet förändring, samt budskapet att den enskilde har en möjlighet att göra en insatts för freden.94Fred för vem och på vilka villkor är inte helt glasklart, men på flera punkter nämns att Sverige tillsammans med våra grannar ska kunna lösa uppgifter längs hela den så kallade registerskalan, allt från obeväpnade observatörer till väpnad strid. Något som även bestyrks av att det är just försvarets unika kompetens att kunna verka i miljöer som ingen annan myndighet kan verka i.95 Dessutom lyfts det fram att den svenska soldaten är rustad, utbildad och inte minst har viljan att agera om det krävs.96
Morgenthau menar som bekant att statens moral, i betydelsen att medborgarna står bakom den förda politiken är av största vikt och onekligen känd denna punkt oerhört aktuell som förklaringskraft.97 Budskapet i film två gör dessutom anspråk på att vara en lämplig fasad att agera bakom, men att så sker kräver dock att Sverige som land antingen är under hot varvid vår säkerhet och makt står på spel. I den efterföljande texten på båda filmerna nämns även att i ”I en förändrad omvärld behövs ett nytt svenskt försvar”. Denna text kan tolkas på två sätt, antingen att Sverige behöver en ny form av försvarsmakt d.v.s. ett nytt svenskt försvar med ny organisation och med nya uppgifter, där ordet ”försvar” anspelar på försvarsmaktens folkliga tilltalsnamn; ”försvaret”. Men ordet gör även anspråk på att beskriva en aktiv verksamhet; att försvara, synonymt; att skydda. Med andra ord förutsätter detta att det finns något att skydda 91 www.mil.se/film 4,6 92 www.mil.se/film 5 93 www.mil.se/kunskapskampanjen 94
www.mil.se/internationellt samt www.mil.se/kunskapskampanjen
95
www.mil.se/internationellt
96
www.mil.se/internationellt
97
sig mot. I film nummer ett gestaltas detta med att vi riskerar att väckas på ett brutalt sätt om vi inte gör något åt hotet. I film nummer två ges svaret i att Sverige skickar trupp till Afrika! Vilka är då dessa nya hot som är så pass allvarliga att vi är nöd och tvungna att riskera livet för att motverka dem? Hur är Sverige hotat och är det skäl nog att använda militärt våld
Sveriges och EU:s definition på hot och säkerhet
”Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara fred och självständighet för vårt land, bidra till stabilitet och säkerhet i vårt närområde, samt stärka internationell fred och säkerhet.” Utdrag ur Sveriges säkerhetspolitiska linje DS 2003:8 sid 26
Både Sverige och EU har antagit snarlika definitioner på vilka hot som kan drabba det egna samhället/unionen samt hur man bäst skyddar sig mot dem, vilket framgår av en rad olika dokument och styrningar. Efter som dessa två beskrivningar är lika använder jag mig av båda i följande diskussion. Inledningsvis konstateras det att det inte föreligger några krigshot i klassisk mening mot vare sig riket eller EU i överskådlig framtid, och att utvecklingen i stort ser ljus ut.98 Således är säkerheten uppnådd och de påtagliga hoten mot vår fysiska bas som stat, våra institutioner och vår idé är utom fara, vilket ur ett realistiskt perspektiv torde innebära att den rationella politik som förts i syfte att säkra statens intressen har lyckats, och stabilitet har upprättas i det internationella systemet.99
Men trots att Europa bedöms som säkrare än någonsin har en ny hotbild växt fram och tagit sig nya uttryck. Dessa nya hot är dock inte tydliga som förr utan otydligt i sin karaktär, i dess framtoning och farlighet.100 Men efter att ha sagt det kan man dock vända på steken då flertalet västländer på ett eller annat sätt är inblandade i olika konflikthärdar, ibland i öppet krig som i Irak, eller i mer komplexa konflikter som den i Afghanistan. Den senare faller under krishanteringsetiketten, även om gränsen mellan krishantering och krig inte alltid är glasklar. Den stora skillnaden från förr torde vara den folkrättsliga statusen på den militära inblandningen, snarare än verksamhetens faktiska uttryck.101 Dessutom sträcker sig
98 DS 2003:8 sid. 27 99 Burchill 1996 sid.70 100 Ds 2006:1 sid. 11 101
aktörsskapet längre än till staten då även organisationer och företag är involverade i olika grad.102 I detta läge skulle det inte vara ett allt för långt steg att gå om man konstaterade att realismen inte längre är brukbar som förklaringsmodell, realismen är död helt enkelt!
I dagens hotbild är det framförallt regionala konflikter och oroshärdar, i synnerhet i vårt närområde, som definieras som ett hot mot, dels stabiliteten i världen som sådan, men även som ett hot mot grundläggande mänskliga värden i allmänhet.103 I konflikternas skugga kan även potentiella hot mot oss växa fram såsom, organiserad brottslighet, terrorism, fundamentalism, odemokratiska politiska svängningar, stora flyktingvågor och liknande.104 Detta kan i sin tur ledda till hot mot den inre säkerheten och yttre säkerheten, i både Sverige och EU. Även suveräna stater som är i förfall och upplösning anses vara ett hot då även de kan ge grogrund för ovan nämnda problem.105
Den mest påtagliga faran mot oss anses vara olika former av terrorism, vilka riskerar att slå till med våldsamma medel mot både människor och infrastruktur.106 Men även andra former av angreppsmetoder fruktas såsom elektroniska attacker mot olika tekniska system som t.ex. it-system och liknande, vilket i värsta fall kan slå ut stora delar av samhället.107 Till detta tillkommer risken för att massförstörelsevapen används mot oss eller i vår direkta närhet främst genom olika terroristgrupper men även stater med massförstörelsevapen ses som ett hot på längre sikt.108
Det är således en ganska bred och ospecificerad hotbild som målas upp och det ges inte heller någon tidsram för giltigheten för hotbilden utan i stället läggs det fram att hoten är svåröverskådliga och mindre tydliga vilket i sin tur leder till konstaterandet att dessa hot inte kan mötas av varje enskilt land utan att detta bäst uppnås gemensamt med andra stater, främst
102 DS 2003:8 sid.48 103 DS 2003:8 sid. 22 104 DS 2006:1 sid.11 105
En Europeisk säkerhetsstrategi 2003 sid.5
106
DS 2006:1 sid.12
107
DS 2003:8 sid. 29
108
inom ramarna för FN men även genom EU. 109I EU:s säkerhetsmål sammanfattas detta med ”att tänka globalt, agera lokalt.”110Eftersom hoten mer eller mindre kan dyka upp var som helst på planeten är det också i utlandet som hoten först måste mötas, helst även i ett så tidigt skeende som möjligt. Sverige har också ställt sig bakom denna målsättning och har som eget mål att öka den svenska delaktigheten i detta på en rad olika plan, såväl militärt som civilt.111 Vidare framställs det att säkerhet ska ses som ett bredare begrepp än tidigare vilket omfattar minoriteter och individers skydd mot hot vilket faller under det gemensamma demokratiska värderingar som gäller i unionen. Från Svenskt håll specificeras detta med att Sverige skall värna och beskydda medborgarna och det moderna öppna samhället, där demokrati, rättssäkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna112
Ovan har den övergripande definitionen hur hotbilden är beskaffad från officiellt håll presenterats. Nästa steg blir att undersöka hur pass allvarligt hotet är vilket dels syftar till att ge första delfrågan ett svar men även som utgångspunkt i kapitel två där hotet kopplas samman med de motåtgärder som staten anser sig behöva att ta.
”Påtagliga faror?”
Det mest påtagliga hotet mot Sverige och dess Europeiska grannar, oavsett storlek, är hotet från terrorismen.113 Enligt båda varianterna av realism är utgångspunkten att hotet mot staten primärt består av konflikter med andra stater vilket i värsta fall kan resultera i krig med minskad säkerhet och makt som följd. Enligt Buzans triangel kan den hotbild som målas upp appliceras mot samtliga tre delar av statens ömma punkter. Detta känner vi väl till men som läget ser ut idag har gränserna för inre och yttre säkerhet blivit otydliga. Tidigare fanns en stor skillnad mellan ett yttre hot från en annan stats militära krafter, till inre hot såsom den traditionella formen av terrorism som t.ex. IRA.114 I dag är läget annorlunda och utvecklingen har glidit mot mer otydliga och löst sammansatta nätverk av motståndare såsom Al-Qaida som inte har någon egentlig territoriell bas att utgå ifrån, men som detta till trots har förmågan
109
Ds 2003: 8 sid. 62
110
En Europeisk säkerhetsstrategi 2003 sid.3
111 DS 2003:8 sid. 29 112 DS 2003:8 sid.39 113 DS 2003:8 sid.46 114 Kumm 1997 sid. 119
att utgöra ett ganska omfattande hot.115 Inte helt olikt det som förr i svensk säkerhetspolitik definierades som ett kuppanfall. Det vill säga ett snabbt och överraskande anfall med begränsad strategisk målsättning i syfte att lamslå samhället.116 Skillnaden är givetvis att aktörerna bakom inte längre är en stat såsom Ryssland utan att aktörsplatsen snarare befästs med ett frågetecken. Följaktligen är hotet farligt men samtidigt är det begränsad i sin verkans del. Det är till exempel inte särskilt troligt att terrorister skulle kunna anfalla och ockupera landets territorium eller något liknande.
”Efterskalv”
Baserat på erfarenheter dragna från den 11 september och självmordsattackerna i London, Madrid och Bali är det faktiska hotet först och främst riktad mot de liv som råkar komma i dess väg och att fysiska byggnader, kommunikationssystem och liknande tillfälligtvis kan slås ut.117 Både när det gäller statens institutionella bas och dess idé bas kan dessa dock åsamkas allvarliga skador i långa loppet även vid ett relativt litet anfall. Händelserna den 11 september fick en rad indirekta följder, dels påverkades statens intressen i form av den globala ekonomin påverkades negativt, dels blev den efterföljande reaktionen, d.v.s. motanfallet ett hot mot stabiliteten, som vi förstår den ur ett realistiskt perspektiv, rubbad. Detta kom åter att påverkade ekonomin världen över. Ställt mot den institutionella aspekten av hotets verkningar är dock frågan hur pass mycket skada staten ådrog sig i form av yttre påverkan.
Om man ser påverkan ur ett inrikesperspektiv är möjligen hotets efterverkningar betydligt större. Dels har olika former av inskränkningar i medborgarnas möjlighet att röra sig fritt begränsats något, i form av säkerhetskontroller, främst vid flygplatser men även kring offentliga byggnader och liknande. Sålunda finns här ett möjligt förhållande mellan den enskilde medborgaren och staten vilket kan utmynna i minskat förtroende för den egna statens förmåga att säkerställa den enskildes säkerhet.118 Härvid finns även en språngbräda till statens idé som vi förstår den utifrån Buzan.119 Vilket i de västerländska demokratierna idag, allt mer
115
Parker 2006 i Gustavsson & Tallberg (red.) sid. 363
116
Agrell 2002 sid 131
117
DS 2003:8 sid. 47
118
Parker 2006 I Gustavsson & Tallberg (red.) sid. 365
119
lyfter fram den enskilde medborgarens säkerhet i större grad än tidigare.120Om den enskilde medborgarens säkerhet inte kan garanteras ledder detta till en spänning inom staten genom yttre påverkan. För att åter koppla diskussionen till Morgenthau och dennes sex principer för statens makt är folkets moral, stödet till den styrande nivån, ett av de mest instabila elementen till statens förmåga att bibehålla sin makt.121 I den demokratiska idén är den enskildes rättigheter och skyldigheter väl etablerade och om yttre krafter påverkar staten i att vidta åtgärder de annars inte skulle ha gjort kan detta onekligen ses som ett hot mot statens grundläggande strävan att bibehålla sin makt. Det stora problemet är att det inte främst är andra stater som utgör hotet och som en följd av detta blir det även svårt att utifrån ett realistiskt perspektiv, ge ett svar på hur icke-stalliga aktörer förväntas agera i vissa situationer och liknande. Det är däremot betydligt lättare att förutse statliga aktörers beteende då dessa förväntas att försvara sig om de blir hotade.
”Attacken på det demokratiska samhället”
Möjligen kan man tänka sig att vår idé om det demokratiska samhället överlag har blivit utsatt för ett angrepp den 11 september 2001, och att det handlar om någon form av värdegemenskap som vi delar med stater som har samma system som oss. Således torde det finnas två stigar att gå; handlar det om att bibehålla och/eller maximera svensk makt eller handlar det om en strävan efter att bibehålla vår säkerhet när vi agerar mot hot. Maktmaximeringen känns i ett inledande skede som otillräckligt då det är otydligt hur exakt Sveriges bidrag i Afghanistan skulle påverka vår makt som stat. Det kan ju snarare vara så att Sverige drar på sig ett större hot än om Sverige skulle förbli passivt i konflikten. Vilket dessutom skulle stämma in på vår tidigare hållna politik vilket dessutom är ett förväntat beteendet av en liten stat.122
Om vi som stat skulle bli utsatta för ett terrorangrepp med Afghanska rötter kan man tänka sig att maktbasen inom landet kan bli hotat om medborgarna ser sig svikna av regeringen eller något liknande. Om man tar attackerna mot USA den 11 september, eller bombningarna i tunnelbanesystemet i London 2005 tycks detta uppskattningsvis inte det ha påverka folkets
120
se bl.a. DS 2003: 8 sid30
121
Morgenthau i Williams 1999 sid.44
122
förtroende för det egna landet särdeles mycket, i synnerhet inte efter attackerna i London.123 Möjligen kan valutgångar och liknade påverkas men statens förankring ibland sitt folk i stort är knappast rubbad. Hur svenska folket skulle resonera i ett liknande scenario kan man bara spekulera kring men varför skulle vi agera annorlunda än Engelsmän och Amerikanare? Studier som Krisberedskapsmyndigheten har gjort visar på att förtroendekriser och förtroendeförluster mellan myndigheter och befolkningen har blivit allt vanligare och följderna av förtroende kris mycket väl kan få allvarliga konsekvenser för myndigheter eller enskilda beslutsfattare, men att samhället i dag har en vana att hantera kriser på en rad olika sätt vilket också minimerar skadorna. Flodvågskatastrofen i Asien och det svenska Utrikesdepartementets agerande är ett exempel på detta.124 Med utgångspunkt från det resonemanget är det inte rimligt att tänka sig att vår institutionella och ideologiska punkt i Buzans triangel skulle utsättas för någon omfattande skada om något skulle hända. Men efter tåg-bomberna i Madrid i mars 2004 resulterade det efterföljande valet i att regeringen förlorade makten och att Spanien drogs sig ur sitt engagemang i Irak vilket skulle kunna peka på att staten Spaniens makt blev hotad då de blev påtvingade någon annans vilja. Men landets institutioner förändrades inte. Dock var angreppet våldsamt med flera tusen skadade och döda