Ätradalen och Hössnadalen (delområde 7):

• Hössnadalen jordbrukspräglad med flack uppodlad dalbotten längs vattendrag och gårdsbebyggelse utmed dalsidorna

• Många lokala brukare i framförallt Hössnadalen • Hagmarker med rik flora och fauna

• Meandrande vattendrag och korvsjöar i Ätradalen skapar höga kvalite-ter för både land och vattenmiljöer

• Branta och höga bergsluttningar ned mot Ätradalen vilka ger landskapet en tydlig riktning

• Ätradalen mer präglad av verksamheter (gynnade av järnvägen) • Äldre kommunikationsstråk (hålvägar, borglämningar, runstenar) • Fornlämningsrikt (sten-, brons och järnålder) monumentala • Dalgångsbygd med täta komplexa kulturmiljöer (lång kontinuitet) • Flertaliga kyrkomiljöer längs med vattendragen

XX. Sjölandskapet söder om Ulricehamn (delområde 7, 8, 9, 10): • Storskaligt sjölandskap med stark visuell karaktär

• I norra delen höga bergsbranter ned mot sjön vilket ger en tydlig nord-sydlig riktning

• I södra och sydöstra delen lövskogsrika herrgårdslandskap med bl a Torpa stenhus

• Strandnära ädellövskogar

• Småföretagsverksamhet

• Djupa klarvattensjöar som gynnar friluftslivet (bad och fiske) • Lättillgängligt område för frilulftslivet (cykelleder)

• Odlat drumlinlandskap söder om sjöarna med utblickar över omgi-vande lägre dalgångar

XXI. Sprickdalslandskapet öster om Borås (delområde 7, 8, 9, 10): • Nordsydliga sprickadalar med stora höjdskillnader och tydliga

rikt-ningar

• Småskaliga jordbruk med betesdrift i framförallt norra delen

• Rutplatålandskap i södra delen skapar en småskalig landskapsstruktur • Odlingslandskap med mycket hagmarker väster och söder om Tolken • Mosaikartad skog med växlande trädslagsammansättning

• Industrimiljöer kring textilindustrin längs järnvägen

Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljö-aspekterna kulturmiljö, naturmiljö, landskapets form samt upplevelse och areella näringar samt i viss mån även befolkning i betydelsen samman-hållen bygd.

Figur 6.54 Karaktärsområden inom delsträcka Linköping–Tranås. 08 07 09 10 XV XX XVI XIX XIV XXI _XVII XVIII 02 03 Jönköping Hulu Gång-Nitta Vegby Dalum hester Aplared Länghem Dannike Äspered Målsryd Timmele Hökerum Marbäck Furusjö Hillared Sexdrega Limmared Dalstorp Rånnaväg Gällstad Rosenlund Ljungsarp Frufällan Rångedala Borgstena Blidsberg Bottnaryd Habo Mullsjö Svenljunga Ulricehamn Taberg Fristad Bankeryd Dalsjöfors Åsunden 0

o

6.8.4.2 Delområde 7

6.8.4.2.1 Sammanfattning av miljöeffekter

Fokusområde Landskap

Passage över Dumme mosse och de större dalgångarna som Ätradalen ger möjlighet till utblickar över öppna landskap och gör resan utmed höghastighetsjärnvägen variationsrik. Men det innebär också intrång i ostörd natur och i odlat kulturlandskap där höga visuella kvaliteter riskerar att påverkas negativt. Om järnvägen bildar barriärer och fragmenterar jordbrukslandskapet i dalgångarna är risken stor för igenväxning på grund av minskat brukande. Effekterna av en järnväg genom dalgångarna beror på lokalisering och utformning av exempelvis broar.

Det här området befolkades mycket tidigt och gravar från alla tidsperio­ der finns repre­senterade, med störst kvantitet i mellersta och västra delarna. Känsliga områden finns till exempel i skogsområdet väster om Jönköping vid Axamo och Dumme mosse som är ett kärnområde för den

tidiga järnframställningen och hade stor betydelse för Jönkö­pings tillkomst. De rika kultur­ och fornlämningsmiljöer som passeras genom Ätrans och Viskans dalgångar riskerar att splittras upp och utraderas vid en lokalisering här.

I områdets östra del finns stora områden med myrar och sumpskog. Spridningssamband för arter knutna till dessa miljöer försämras betydligt, framförallt om järnvägen dras över de stora myrmarkskomplexen. För att undvika störningar i dessa områden kan järnvägen anläggas i tunnel. Det innebär dock stora geohydrologiska utmaningar eftersom myrarna också är mycket känsliga för ändrade grundvattennivåer, även tillfälliga. I de västra delarna finns ett av utredningsområdets största och bäst sammanhängande habitatnätverk för barrskogslevande arter. En del av dessa arter får reducerade möjligheter att sprida sig i nord­sydlig riktning på de platser där järnvägen inte passerar i tunnel. Samtidigt kan en järnväg i ostvästlig riktning genom detta område förbättra spridnings­ sambanden för öppenmarksarter.

Fokusområde Hälsa och säkerhet

I delområdet bor flest människor dels i passagen ut från Jönköping och dels i de mindre tätorterna som exempelvis Bottnaryd och Timmele samt i ingången mot Borås. Här kan därför många människor komma att störas av bland annat buller från höghastighetsjärnvägen. I den norra delen av delområdet kan passagen västerut från Jönköping ske i tunnel, vilket minskar störningen från luftburet buller. Istället kan stomljud när tåget passerar genom tunnel under bebyggelse störa människor som vistas här. På landsbygden mellan Jönköping och Ätra­/Hössnadalen bedöms det finnas goda möjligheter att lokalisera järnvägen på ett sätt som begränsar bullerstörningen för boende. På delsträckan finns flera områden blanda annat vid Bottnaryd och Timmele, med stora jorddjup, till viss del sammanfallande med mjuka jordar, vilket ger en förhöjd känslighet för markvibrationer när ett tåg passerar i hög hastighet. Delområdets snäva avgräsning i väster innebär att flera tätorter berörs. Därmed finns en förhöjd säkerhetsrisk vid passage i denna del. Jönkö­ pings flygplats, vilken betecknas som en farlig verksamhet ligger i de östra delarna av delomtådet. En olycka här representerar en risk för järnvägen med låg sannolikhet men med stora potentiella konsekvenser. Små socknar och lokala grundskolor är tecken på en levande lokal identitet i Ätradalen som bidrar till att folk bor kvar. Utmed Viskans dalgång in mot Borås ligger flera mindre tätorter. En ny järnväg som passerar i Ätrans dalgång eller som går invid någon av tätorterna kan bryta sociala samband, försämra tillgängligheten samt påverka både bygdens identitet och attraktivitet om inte åtgärder vidtas. Upphöjda anläggningstyper som bro begränsas den fysiska barriären, men är inte nödvändigtvis till fördel ur ett visuellt perspektiv.

Fokusområde Resurser tillgängliga för människan

I området mellan Jönköping och Borås finns de allra största och även de mest vattenförande grundvattenmagasinen inom utredningsområdet. Magasinen är huvudsakligen lokaliserade till dalgångarna som går tvärs det studerade området. För att inte orsaka dränering eller dämningsef­ fekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Efter­ som grundvattenmagasinen har en stor utbredning kan skyddsåtgärder behövas utmed långa sträckor. Det finns flera grundvattentäkter med skyddsområde inom delområdet och boende på landsbygden har enskild vattenförsörjning genom dricksvattenbrunnar. Förändrade grundvatten­ förhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende inom delområdet men också försämra den framtida vattenutvinningen. I väster berör delområdet del av vattenskyddsområdet för Öresjö. Viskan rinner genom delområdet nära uppströms Öresjö och det finns en risk att markarbeten under byggskedet kan påverka vatten­ kvaliteten. Inom delområdet finns potentiellt förorenad mark utmed bland annat Viskan och i Ätradalen. Om anläggningen av en ny järnväg innebär att en del av de förorenade jordmassor saneras kan det innebära positiva effekter för vattenkvaliteten och därmed även dricksvattenintresset. I framförallt dalgångarna kan brukandet av den odlade marken försvåras genom fragmentering och barriäreffekter. För skogsbruk bedöms de västra delarna som mest känsliga eftersom här finns en mycket stor ansamling av små skogsfastigheter.

Fokusområde Klimat

De stora relativa höjdskillnaderna inom delområdet innebär att anlägg­ ningstyper med relativt stor miljöpåverkan kommer att bli vanligt före­ kommande. Till exempel kan en lång tunnel komma att krävas för att nå höglandet väster om Jönköping. Långa tunnlar kan även medföra behov av parallell räddningstunnel vilket ytterligarer ökar på klimatpåvekan.

07 08 09 10 JöA JöB 02 01 03 Borås Jönköping Ä^tr ad^al en H^ös sn^ad al^en To^ar ps^da leⁿ Ni^ss an^s da^lg ån^g Ryd Axamo Torsbo Gingri Lindrum Röshult Torhult Broholm Baskarp Kråkered ^Köttkulla Hulu Nitta Ljung Vegby Dalum Trädet Aplared Länghem Dannike Äspered Målsryd Timmele Hökerum Marbäck Sandhem Furusjö Hillared Sexdrega Limmared Dalstorp Tosseryd Annelund Rånnaväg Gällstad Rosenlund Ljungsarp Frufällan Borgstena Rångedala Blidsberg Bottnaryd Fagerhult Gånghester Habo Taberg Fristad Mullsjö Odensjö Bankeryd Svenljunga Dalsjöfors Ulricehamn Älmestad Sjöbo Brämhult Hovslätt Od Öra Möne Böne Habo Vänga Tämta Tärby Molla Grude Toarp Murum Härna Humla Roasjö hestra Vesene Varnum Alboga Knätte Liared Månstad Hulared S Åsarp Månsarp Ornunga Tvärred Börstig Ljushult Grönahög Ölsremma Asklanda Broddarp Solberga Kärråkra Gullered Fivlered Bjurbäck Järstorp N Unnaryd Finnekumla Kölingared Strängsered Gustav Adolf Stengårdshult 46 40 42 27 27 41 40 26 47 26 26 47 40 183 154 156 157 182 195 185 E4 Såken ^Yttre Jogen Lysjön Rasjön Eckern Fängen Öresjö Sämsj. Tolken Lönern Sämsjön Stråken Brängen Nässjön Stråken Sandsjön Sandsken Svansjön Simmesjön Torpasjön Bystadsj. Knipesjön Vederydssjön Trehörningen Mulserydssjön Grytteredssjön Lagmanshagasjön Stengårdshultasjön Åsunden Jä^lm ån Ni^ss an N iss_an Komosse Äramossen Store mosse Dumme mosse Trollamossen Kättesjö mosse Prästeryds mosse Komosse _Tabe^rg sd^al en Barnarp Hov Hössna Angerds-Hällstad Mulseryd Åsunden Munksj. Ornungasjö Ät^ra n S^äm ån N^os saⁿ Viskan Gagnaryds mosse 0

o

6.8.4.2.2 Fokusområde Landskap

Delområdet passerar genom ett mycket variationsrikt landskap med flacka vidder över mossar, skogslandskap, odlingslandskap och dalgångarna med stora vattendrag. Det går tvärs landskapets riktningar med dalgångar och höjder. Delområdet medför att de komplexa kulturlandskapen i såväl Hössnadalen som Ätradalen korsas.

Passagen med vy över Dumme mosse och över Nissan-, Ätran- och Hössnadalen med flera dalgångar ger möjlighet till utblickar över öppna landskap och gör resan genom landskapet variationsrik. Men det innebär också intrång i ostörd natur och i odlat kulturlandskap där höga visuella kvaliteter riskerar att påverkas negativt.

Möjligheterna är små att integrera en järnvägsanläggning i landskapet över mossarna eller genom dalgångarna. Om järnvägen bildar barriärer och fragmenterar jordbrukslandskapet i dalgångarna är risken stor för igenväxning på grund av minskat brukande. Igenväxning om järnvägen korsar mossar på bank eller kanske även på bro är svår att undvika efter-som det kan ske en dränering vid grundläggning efter-som gynnar tillväxt av buskar och träd.

Hela Ätrans dalgång utgör riksintresse för kulturmiljövården. Ätradalen har utgjort en viktig kommunikationsmiljö från förhistorisk tid och framåt, och flera generationer av olika stråk sträcker sig i syd-nordlig riktning. Riksintresseområdet Ätrans dalgång är mycket fornlämningsrikt. Gravar från alla tidsperioder finns representerade med störst kvantitet i mellersta och västra delarna av delområdet. Vårdade fornlämningar och besöksmål är bl.a. Timmele hålvägar och Ruds gravfält. Passage av området kan innebära negativa effekter på dalgångsbygden i form av visuell påverkan, barriäreffekter och delvis utradering. Omfattningen av effekterna beror på lokalisering och utformning av exempelvis broar. Passage i delområdets södra kant, i den tätortsnära och delvis urbaniserade delen av Ätrans dal-gång, kan minska de negativa effekterna.

Delområdets begränsade utbredning innebär även att järnvägen passerar längs med den komplexa och mycket fornlämningsrika dalgången för Viskan i öst-västlig sträckning mellan Nitta-Hökerum-Fristad. Delar av dalgången utgör riksintresse för kulturmiljövården. Uppsplittring, visuell påverkan, barriäreffekter i denna känsliga miljö är troliga effekter. Få möjligheter att minska de negativa effekterna finns inom delområdets utbredning.

Delområdet präglas i öst av glesbebodda skogsrika myrmarker. Områ-det närmast väster om Jönköping vid Axamo och Dumme mosse är ett kärnområde för den tidiga järnframställningen som hade stor betydelse för Jönköpings tillkomst. Järnvägen bör i möjligaste mån lokaliseras i ut-kanten av fornlämningsområdet. Kring Strängesered, Gullared och Liared öppnas landskapet upp av småskaliga odlingsmiljöer. De små avgrän-sade landskapsrummen runt odlingsmiljöerna är mycket känsliga för en lokalisering. Det skogspräglade landskapet och dess relativt begränsade öppna landskapsrum ger dock flera möjligheter till en lokalisering som inte direkt påverkar miljöerna.

I områdets östra del ligger Dumme mosse som är en del av Sveriges tätaste förekomster av myrar och sumpskog. Här finns också flera mindre myrmarkskomplex som till exempel Prästeryd och Ambomosse. Sprid-ningssamband för arter knutna till dessa miljöer kan allvarligt komma att påverkas om järnvägen dras över myrkomplexen. Minskade samband för arterna i detta område är av speciell vikt då flera av områdena, bland annat Dumme mosse utpekats som N2000-område. För att helt undvika störning i myrmarkerna behöver järnvägen antingen gå på tillräckligt stort avstånd eller passera i tunnel. Passage i tunnel innebär dock geohy-drologiska utmaningar eftersom myrarna är mycket känsliga för ändrade grundvattennivåer, även tillfälliga.

I anslutning till myrområdet västerut förekommer ett av utredningsområ-dets större och bäst sammanhängande habitatnätverk för barrskogslevan-de arter. En barrskogslevan-del av barrskogslevan-dessa arter kommer att få reducerabarrskogslevan-de möjligheter att sprida sig i nord-sydlig riktning på de platser där järnvägen inte passerar i tunnel eller passage på annat sätt underlättas.

Barrskogsområden är bland annat värdefulla för skogsfågel och annat vilt, som också kan komma att störas av buller från en järnväg som dras i dessa delar. Merparten av delområdet är relativt ostört med avseende på trafikbuller. Dessutom finns det en del barrskogsmiljöer som har fågel-liv som kan störas av buller. Det samma gäller de nordligaste delarna av Dumme mosse. Utmed delområdets södra kant går det förmodligen att anlägga en höghastighetsjärnväg utan att tidigare ostörda miljöer behöver påverkas i särskilt stor omfattning.

Längre västerut finns stora mängder artrika hagmarker. Speciellt gäller detta Ätradalen, Hösnadalen och Viskans dalgång. En stor mängd lokalt verksamma brukare har betesdjur i de värdefulla hagmarker finns i dessa områden. Järnväg som går på bank eller i skärning genom dessa områden riskerar att skapa allvarliga barriäreffekter som kan försvåra brukandet och därmed även minska beteshävden i närliggande betesmarker.

Spridningssambanden för arter knutna till äldre ädellövträd är överlag då-liga genom detta delområde. Det finns dock några smala nord-sydgående band där en passerande järnväg kan komma att reducera befintliga sam-band för dessa arter. Betydligt starkare samsam-band finns det för ängs- och hagmarkslevande arter. Detta gäller framförallt i områdets centrala och västligare delar. Här föreligger stor risk för att en järnväg på bank eller i skärning kan komma att minska sambanden. Spridningssambanden för öppenmarksarter skulle kunna stärkas genom de östra delarna av delom-rådet utmed en järnvägsanläggning i ostvästlig riktning. Detta förutsätter att en tillräckligt bred zon med gräs och örtvegetation kan hållas solexpo-nerad utmed sträckningen.

6.8.4.2.2.1 Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap

Det bedöms finnas en risk att passage genom delområde 7 motverkar må-len för miljöaspekten landskapets form samt upplevelse. Järnvägen kan i delar av området innebära intrång i ostörd natur i form av myrmarks-komplex i de östra delarna och i odlat kulturlandskap med höga visuella kvaliteter i dalgångarna i de västra delarna. För miljöaspekterna kultur-miljö och naturkultur-miljö bedöms passage genom delområdet motverka pro-jektmålen. Ur kulturmiljösynpunkt är det framförallt passagen över och längs med dalgångarna med komplexa kulturhistoriska miljöer som bidrar till bedömningen. Dessa områden är även känsliga ur naturmiljösynpunkt och det finns risk att spridningssambanden för framförallt ängs- och hag-marksarter försämras. För naturmiljö spelar också risken för påverkan i de relativt ostörda myrmarkskomplexen roll för bedömningen.

Delområde 7, Fokusområde Landskap

Miljöaspekt Bidrag till måluppfyllelse

Landskapets form samt upplevelse Passagen över Dumme mosse, Stråken, Ätran- och Hössnadalen ger möjlighet till utblickar över öppna landskap och gör resan genom landskapet variationsrik. Men det innebär också intrång i ostörd natur och i odlat kulturlandskap där höga visuella kvaliteter riskerar att påverkas negativt.

Kulturmiljö Passage i delområdet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelsen. Området medger få lokaliseringar som minskar de negativa effekter på den sammansatta kulturmiljön i dalgången mellan Hökerum-Fristad, samt innebär passage över de sammansatta kulturmiljöerna i Hössna- och Ätradalen. En hög landskapsanpassad bro över dalgångarna kan minska de negativa effekterna. Lokalisering i delområdets sydliga kant över Ätradelan skulle också minska effekterna. Delområdets begränsade utbredning i den västra delen innebär dock att flexibiliteten i lokaliseringen är begränsad.

Naturmiljö Passage genom delområdet som helhet bedöms sammantaget motverka måluppfyllelsen. Stor risk för försämrade

spridningssamband för framförallt arter knutna till ängs- och hagmarker. Risk för att barriäreffekter kan försämra lönsamhet hos lokalt verksamma brukare vilket indirekt kan medföra försämrad hävd av hagmarker värdefulla för biologisk mångfald. Stor mängd viktiga livsmiljöer och skyddade områden som kan påverkas.

6.8.4.2.3 Fokusområde Hälsa och säkerhet

6.8.4.2.3.1 Människors hälsa

I delområdet bor flest människor dels i passagen ut från Jönköping och dels i de mindre tätorterna som exempelvis Bottnaryd och Timmele samt i ingången mot Borås. Landsbygden är mest tätbefolkad från Ätra-/Höss-nadalen och in mot Borås. I den norra delen av utgången från Jönköping är höjdskillnaderna av sådan omfattning att åtminstone del av sträckan passeras i tunnel. Längre söderut är inte höjdskillnaderna lika markanta och därmed är inte tunnel lika sannolikt förekommande, i alla fall inte i samma omfattning. Norrut kan järnvägen komma i konflikt med Natura 2000-området Dumme mosse och för att undvika skada på det skyddade området kan järnvägen läggas i tunnel på längre sträcka, vilket även är gynnsamt för människors hälsa eftersom framförallt bullerstörningen minskar. Det finns dock risk för störningar i form av stomljud om järnvä-gen anläggs i bergtunnel och vid mynninjärnvä-gen från långa tunnlar finns risk för höga ljudknallar när ett tåg passerar ut ur tunneln, om inte särskilda åtgärder vidtas. Eftersom de västra delarna av Jönköping, det vill säga de östra delarna av delområdet, är tätbefolkade kan ett stort antal människor komma att störas av antingen luftburet buller eller riskera att störas av stomljud och ljudknallar om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. Även i de västra delarna av delområdet kan många människor störas av buller från en ny järnväg särskilt om den lokaliseras nära de tätorter som finns här. På landsbygden mellan Jönköping och Ätra-/Hössnadalen be-döms det finnas goda möjligheter att lokalisera järnvägen på ett sätt som begränsar bullerstörningen för boende.

På delsträckan finns flera områden med stora jorddjup, till viss del sammanfallande med mjuka jordar, vilket ger en förhöjd känslighet för markvibrationer när ett tåg passerar i hög hastighet. Dessa områden sammanfaller i flera fall med tät- eller relativt tätbefolkade områden som exempelvis västra delen av Jönköping, vid Bottnaryd och vid Timmele. Här kan således vibrationsstörningar uppstå för närboende.

Det finns också en risk att befintliga bostäder och verksamheter kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält.

De mätningar som finns av luftkvaliteten i närheten av delområde 7 visar på bra värden. Halterna av olika föroreningar är sannolikt samma som bakgrundshalten i delområdet som helhet. Därmed bedöms det inte fin-nas någon risk att det vid exempelvis anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids.

6.8.4.2.3.2 Befolkning

Delområdet korsar Ätran på två ställen, dels Hössnadalen och dels Ätra-dalen norr om Ulricehamn. Järnvägen riskerar att orsaka både visuella och fysiska barriärer i dalgångarna. Små socknar och lokala grundskolor är tecken på en levande lokal identitet i dessa dalgångar och som sannolikt bidrar till att folk bor kvar. Förutom tillgänglighet inom de avgränsade dalgångarna kan tillgängligheten till Ulricehamn från dessa områden försämras vid en sydlig passage inom delområdet.

I Viskans dalgång där den går i öst-västlig ritning in mot Borås ligger en