Höglänt skogsdominerat mosaiklandskap runt Sunhults- Sunhults-brunn (del område 6):

• Småskaligt mosaiklandskap med öppna betesmarker på höjder och sluttningar

• Äldre kommunikationsmiljö med gästgiveri och milstenar

Figur 6.32 Karaktärsområden inom delsträcka Linköping–Tranås. 06 04 05 JöB JöA TnsA TnsB X V ^VI IX XI VII XII VIII XIII 01 Jönköping Tranås Äng berg Flisby Hestra Sommen Lekeryd Gripen-Örserum Ölmstad Anneberg Solberga Skärstad Frinnaryd Fagerhult Kaxholmen Öggestorp Tunnerstad Sunhultsbrunn Habo Aneby Gränna Odensjö _Tenhult Forserum Bankeryd 0

o

VIII. Svartåns dalgång från Ralången (delområde 5, 6): • Landskapsrum väl avgränsat av skogsklädda höjder

• Herrgårds- och fornlämningsrik dalgång (ofta på platser för järn-åldersgravfält)

• Medeltida kyrkbyar

• Kommunikationsstråk med lång kontinuitet

• Vattenvägar som följer sprickdal med stundtals branta sidor och höga fall • Tätorter som uppstått utmed Södra stambanan

• Präglat av aktivt jordbruk med kvarvarande historiska landskaps-element (ängslador, öppna diken mm)

• Drumlinlandskap vid Ralingsås där väg och bebyggelse följer åskrönet. • Betespräglat med mycket ädellöv

• Många överlappande och sammanhållna jordbruk

IX. Skogsrikt landskap kring Lommaryd–Bälaryd (delområde 6): • Flacka fuktiga dalbottnar

• De öppna landskapsrummen med odlingsmark är relativt små och framträder som öar i skogsmarken. Saknar tydliga riktningar. • Mindre ensamgårdar

• Böljande granskogslandskap som brukas rationellt X. Trakten kring Ören och Bunn (delområde 4): • Stora höjdskillnader och branta sluttningar • Storslagna utblickar särskilt över sjöarna • Bebyggelse invid sjöarna (och på sluttningarna)

• Små åkerlappar i sprickdalarna varvat med tät barrskog

• Ädellövstråk kopplat till ängs- och hagmarker som binder samman Östra Vätternbranten med Sommenområdet

• Faunarörelser längs skogsklädda höjdstråk • Ålderdomliga kyrkbyar med medeltida träkyrkor XII. Trakten kring Lekeryd (delområde 6):

• Landskapet är böljande med flacka och skogsdominerade sluttningar och bebyggelse och odlingsmark på höjderna

• Småskalig odlingsbygd och äldre vägar längs åsbildningar. • Huskvarnaån uppströms Stensjön omges av jordbruksmark med

bruksherrgårdar

• Huskvarnaån nedströms Stensjön omges av industrihistorska lämningar • Betespräglat med mycket naturbetesmarker

• Herrgårdar i strategiska lägen runt sjöarna Ylen och Stora Nätaren

Nyckelfaktorerna har använts som stöd i bedömningarna för miljöaspek-terna kulturmiljö, naturmiljö, landskapets form samt upplevelse och areella näringar samt i viss mån även befolkning i betydelsen sammanhållen bygd.

Fokusområde Landskap

I det skogrika landskapet med begränsade vyer bedöms det vara möjligt att förankra anläggning i landskapet. I delområdet finns karaktärsområdet Hålaveden med småskaliga odlingsmiljöer, ofta med rik förekomst av ängs­ och betesmark, där en ålderdomlig markanvändning fortsatt präglar landskapet. De småskaliga miljöerna är känsliga för bland annat skalbrott och barriäreffekter som kan leda till försvårat brukande och på sikt strukturomvandling. De öppna landskapsrummen kring sjöarna och den till sjöarna knutna bebyggelsen är känsliga för visuell påverkan. Samtidigt är det i de här delarna som det finns möjlighet till utblickar från ett passe­ rande tåg.

Inom delområdet finns flera olika habitatnätverk; ädellövskog, öppna marker och barrskogsmiljöer. För ängs­ och hagmarksarterna är sprid­ ningssambanden relativt svaga vilket kan förbättras av en järnväg som passerar genom de barrskogsmiljöer som idag utgör barriärer för dessa arter. Delområdets storlek och de stora skogsdominerade områdena ger relativt goda möjligheter till att finna en lokalisering som minskar de negativa effekterna för både habitat och spridningssamband. I de norra delarna finns det risk för att idag tysta områden får en ökad bullerstörning.

Fokusområde Hälsa och säkerhet

Det är framförallt i passagen in mot Jönköping som människor kan komma att störas av buller från höghastighetståg inom delområdet. I övrigt kan järnvägen lokaliseras till mindre tätbebyggda delar, vilket begränsar påverkan på människors hälsa. Den glesa befolkningstätheten innebär tillsammans med att det inte finns några riskobjekt i delområdet låg risk för olyckor.

I norr finns en risk för fragmentering av stora socknar. Dessa sockengrän­ ser representerar tidigare kommungränser, och har koppling till områdets lokala identitet. Fragmentering och barriärer kan försvåra för människor att nå målpunkter kopplat till den tidigare administrativa indelningen. Inom delområdet finns talrika möjligheter till friluftsliv och rekreation. Det löper bland annat flera viktiga vandringsleder igenom delområdet. Lokalisering i anslutning till dessa innebär negativa effekter i form av visuella barriärer och buller.

Fokusområde Resurser tillgängliga för människan

Det finns flera stora grundvattenmagasin med god tillgång på vatten som sträcker sig tvärs över delområdet. För att inte orsaka dränering eller dämningseffekter i de vattenförande lagren behöver skyddsåtgärder vidtas. Under byggtiden är det även viktigt att skydda grundvattentillgångarna från kemisk påverkan. I delområdet finns kommunala grundvattentäkter och många av de boende i delområdet har sannolikt enskild vattenförsörjning genom borrade eller grävda brunnar. Förändrade grundvattenförhållanden inom delområdet kan således påverka vattenförsörjningen för många boende men också försämra den framtida möjligheten till ökat uttag från de aktuella grundvattenmagasinen.

Ur jordbruksperspektiv bedöms det framförallt finnas en risk att den barriär och fragmentering som en järnväg medför försämrad lönsamhet i ett redan småskaligt jordbruk. Mindre skogsfastigheter finns jämt spritt inom hela delområdet och därmed kan en järnväg försvåra brukandet i de mer småskaliga skogsbruken oavsett var den lokaliseras inom delområdet. Inom området bedöms det finnas möjligheter att resursutnyttja massor för järnvägsanläggningen eller för mervärdesskapande åtgärder i dess närområde.

Fokusområde Klimat

De topgografiska förhållandena i delområdet innebär att klimatintensiva anläggningstyper som bro och tunnel kan bli vanligt förekommande.

JöA JöB 04 06 05 TnsA TnsB 01 02 Jönköping Säbydalen Ta^be rg^sd al^en Sv^ar tå^ns d^al gå^ng Ryd Bunn Axamo Röhälla Baskarp Gissebo Hullaryd Uppgränna Kopparhult Äng Flisby Hestra Sommen Rydsnäs Lekeryd Örserum Ölmstad Anneberg Solberga Skärstad Frinnaryd Fagerhult Kaxholmen Öggestorp Tunnerstad Sunhultsbrunn Habo Aneby Gränna Taberg Odensjö Forserum Bankeryd Tranås Barnarp Hovslätt Huskvarna Säby Habo V Ryd Torpa Flisby Adelöv Vireda Blåvik Järsnäs Haurida Bälaryd Marbäck Askeryd Barkeryd Lommaryd Linderås Järstorp Svarttorp Bredestad N Solberga Brandstorp Brahekyrkan Gustav Adolf Hökensås Hålaveden 47 40 47 31 47 40 32 32 195 132 133 134 E4 Ylen Noen Ören Bunn Kåven Valen Loren Rosjön Försj. Assjön Söljen Ruppen Sommen Ramsjön Säbysj. Frucken Bredsj. V Lägern Hästsjön Skärsjön Ralången Anebysj. Vänstern Landsjön Stensjön Torpasjön Raklången Ryssbysjön L. Nätaren St. Nätaren Tenhultasjön Ö Lägern Noån Hu^sk va^rna ån Dumme mosse Gagnaryds mosse Te nh ult_sd ale_n Gripenberg Tenhult Hakarp Rogberga Munksj. Sv ar tå n 0

o

Delområde 4, Fokusområde Landskap

Miljöaspekt Bidrag till måluppfyllelse

Landskapets form samt upplevelse Landskapet erbjuder begränsade utblickar på stor del av sträckan, Men det skogsrika landskapet med kraftiga

nivåskillnader innebär samtidigt möjligheter att gå i tunnel genom höjdryggar för att anpassa järnvägen till terrängen. Om järnvägen korsar sjön Ören eller läggs i landskapet söder om sjön kan det innebära stor påverkan på känslig odlingsbygd. Kulturmiljö Passage i delområdet innebär risk för att måluppfyllelsen motverkas. Området innehåller kulturhistoriskt intressanta byar

och odlingsmiljöer, i småskaliga landskapsrum rika på landskapselement, ädellöv och ängs och betesmarker. Flexibilitet i anläggningens lokalisering bör finnas. Delområdet innebär dock sannolikt passage mellan Noen och Ören, här finns öppna odlingsmarker som kan vara känsligt för en anläggning. I delområdets södra spets är delområdet smalt, och intrång kan förväntas i den fonlämningsrika herrgårdsmiljön vid Stensholm. Lokalisering och utformning är viktiga frågor vid dessa passager.

Naturmiljö Passage i delområdet innebär en risk att måluppfyllelsen motverkas. Främst är det svårigheten att undvika intrång i viktiga livsmiljöer som bedöms vara svårt att motverka och en försämrad bullersituation för känsliga fågelarter.

Spridningssambanden är dock i flera fall svaga i området och möjligheterna att förstärka dessa för åtminstone arter knutna till öppna marker kan till viss del uppväga förluster av livsmiljöer.

6.6.4.2.2 Fokusområde Landskap

Delområdet går genom ett skogrikt landskap med små öppna landskaps-rum. Landskapet erbjuder begränsade utblickar på stor del av sträckan förutom från enstaka högt belägna punkter. Det skogrika landskapet med begränsade vyer gör det möjligt att foga in anläggningen och de kraftiga nivåskillnaderna innebär möjligheter att gå i tunnel genom höjdryggar för att anpassa järnvägen till terrängen. Det kan vara möjligt att på delar av delsträckan lägga järnvägen på en sådan nivå att det blir broar över dalgångar och tunnel genom höjdryggar. För resenären kan upplevelsen av terrängens stora nivåskillnader vara positivt.

Om järnvägen korsar sjön Ören eller lokalieras till landskapet söder om sjön kan det innebära utblickar för resenären men också stor fysisk och visuell påverkan på de öppna landskapsrummen kring sjöarna och den till sjöarna knutna bebyggelsen. Delområdets storlek och de stora skogs-dominerade områdena ger dock relativt goda möjligheter till att finna en lokalisering som undviker de känsligaste lägena.

Det till stor del skogsdominerade landskapet övergår söder om Ören och Bunn i ett mer mosaikpräglat landskap. I den del av delområdet som berör karaktärsområdet Hålaveden finns flera småskaliga odlingsmiljöer, ofta med rik förekomst av ängs- och betesmark. I det mosaikpräglade landska-pet söder om sjöarna finns likaså flera småskaliga odlingsmiljöer där en ålderdomlig markanvändning fortsatt präglar landskapet. Några regionalt och nationellt utpekade områden är kulturreservatet Åsens by och Hau-rida samt Botilstorp. I anslutning till de småskaliga odlingsmiljöerna finns ofta äldre agrar bebyggelse, flera från tidigt 1800-tal. Delområdet rymmer flera kyrkbyar, varav flera utgörs av timmerkyrkor (Haurida, Vireda, Adel-löv med tillhörande marknadsplats samt Bunn med Bunns kapell). Dessa är känsliga för en lokalisering, skalbrott och bullereffekter. Vid delområ-det södra spets berörs den fornlämningsrika herrgårdsmiljön Stensholm, och på grund av delområdets mycket begränsade utbredning är negativ påverkan svår att undvika i denna miljö.

Inom korridoren finns lämningar från alla tidsepoker. Närmast Tranås finns rika lämningar av fossilt odlingslandskap, liksom vid Grännatrakten, Örserum, och Skärstaddalens utkanter. Vid Vireda ligger flera brons- och äldre järnåldersmiljöer i form av rösen och fossila åkrar. Den övervägande delen inom korridoren är annars övriga kulturhistoriska lämningar i form av bland annat torplämningar. Utmärkande fornlämningar är Domarkul-len och riksintressanta Vassrödjorna. Delområdets utbredning ger goda möjligheter att finna lokaliseringar som minskar den negativa effekten på dessa miljöer.

Det finns gott om habitatnätverk för arter knutna till grova ädellövträd spridda inom hela delområdet. Generellt är spridningssambanden dem emellan ganska svaga. I det här området är förekomsten av ädellövträd i mycket hög grad korrelerad med hagmarker och risken för att sambanden kan komma att minska till följd av barriäreffekter där järnväg går på bank eller i skärning är ungefär de samma för de två olika typerna av livsmiljö. Samtidigt finns det en möjlighet att öka sambanden mellan ängsnätverk som idag är åtskilda eftersom järnvägen här kommer att behöva gå igenom de skogsklädda områden som idag utgör barriärer för öppenmarksarter.

En del av barrskogsområdena är i sig också värdefulla och speciellt i Hålaveden finns idag fungerande habitatnätverk för skogsfågel och arter knutna framförallt till äldre tallar. En järnväg genom de identifierade områdena kommer att ge negativa effekter på spridningssambanden för dessa arter. Samtidigt finns det möjlighet att lokalisera järnvägen mellan de största sammanhängande nätverken.

Brukandet av de värdefulla hagmarkerna i delområdet kan försvåras av de barriäreffekter som en höghastighetsjärnväg kan medföra. Samtidigt finns vissa möjligheter att lokalisera järnvägen så att endast ett begränsat antal sammanhållna jordbruk med djurhållning drabbas.

Lite drygt hälften av delområdet får i dagsläget betraktas som ostört. Framförallt i Hålaveden finns dessutom lite större sammanhängande äldre barrskog som är fri från kontinuerligt trafikbuller. Det är svårt att undvika idag ostörda områden inom delområdets norra del.

6.6.4.2.2.1 Måluppfyllelseanalys för fokusområde landskap

Det bedöms som möjligt för passage genom delområdet att bidra till projektmålet för miljöaspekten landskapets form samt upplevelse. I stora delar av området bedöms det vara möjligt att anpassa järnvägen till ter-rängen på ett sätt som begränsar det visuella ingreppet. För miljöaspek-terna kulturmiljö och naturmiljö bedöms det finnas en risk att passage is-tället motverkar projektmålen. Det är framförallt passagen mellan sjöarna Noen och Ören som är känsligt ur kulturmiljösynpunkt och här bedöms det finnas svårigheter att inom delområdets avgränsning finna tillräck-liga anpassingar och skyddsåtgärder som innebär att passage istället har möjlighet att bidra till projektmålet. På samma sätt bedöms det inte vara möjligt att undvika viktiga livsmiljöer för arter knutna till ängs- och hag-marker samt ädellövträd. Här finns också barrskogsområden som idag är ostörda och därför viktiga för störningskänsliga fågelarter. I stora delar av området bedöms det dock finnas goda möjligheter att genom framförallt omsorgsfull lokalisering begränsa påverkan för både natur- och kultur-miljöer.

6.6.4.2.3 Fokusområde Hälsa och säkerhet

6.6.4.2.3.1 Människors hälsa

Delområdet utgörs huvudsakligen av landsbygd och här finns bara en tätort, Örserum vid sjön Ören. Bostadsbebyggelsen utanför tätort finns huvudsakligen i dalgångar utmed vattendrag samt i närheten av sjöar som exempelvis Ören och Bunn. Befolkningstätheten ökar betydligt i de sydvästra delarna in mot Huskvarna och Jönköping.

Det är således framförallt i passagen in mot Jönköping som människor kan komma att störas av exempelvis buller från en höghastighetsjärnväg inom delområde 4. I övriga delar av delområdet kan järnvägen lokaliseras till mindre tätbebyggda delar. De topografiska förhållanden inom delom-rådet innebär att både djupa skärningar och tunnel kan förekomma, vilket avskärmar luftburet buller. Det kan dock även bli aktuellt med broar över de större sjöarna och luftburet buller sprids längre över vattenytor. Förutom buller finns det också en risk att befintliga bostäder och verk-samheter kan komma att få förhöjd exponering av elektromagnetiska fält, främst i de mest tätbebyggda områdena närmast Huskvarna/Jönköping. Jordartsförhållanden inom delområdet innebär att det finns begränsat med områden som har en förhöjd känslighet för vibrationer orsakade av passerande höghastighetståg.

Halterna av olika luftföroreningar är sannolikt samma som bakgrunds-halten i delområdet. Därmed bedöms det inte finnas någon risk att det vid exempelvis anläggandet av en ny järnväg inom området skulle medföra att miljökvalitetsnormer för luft överskrids.

6.6.4.2.3.2 Befolkning

Delområdet är glesbebyggt, och rymmer inga större målpunkter för sam-hällsservice. I norr finns dock en risk för fragmentering av stora socknar som sträcker sig i nord-sydlig riktning och korsar delområdet. Dessa sockengränser representerar tidigare kommungränser, och har koppling till områdets lokala identitet. Om områdena delas av en ny stor infrastruk-tur kan det innebära försämrad tillgänglighet till målpunkter som har sitt ursprung i de tidigare administrativa gränserna. Det kan också på sikt innebära att de delar som avgränsats bort från exempelvis sockencentrum får en ändrad identitet.

Inom delområdet finns talrika möjligheter till friluftsliv och rekreation. Detta återspeglas bland annat i antalet naturreservat, och i förekomsten av flera kända vandringsleder som löper igenom delområdet (Hålavedsleden, John Bauerleden och Anebyleden). Upplevelsen av att vandra på lederna kan påverkas negativt både direkt genom att en järnväg skapar en bar-riär som innebär att leden måste dras om och indirekt genom framförallt bullerstörning. I delområdet finns även flera sjöar, som exempelvis Ören. En passage över eller i anslutning till sjöarna innebär förstärkta negativa effekter för framförallt det rörliga friluftslivet i form av visuella barriärer och buller.

Delområde 4, Fokusområde Hälsa och säkerhet

Miljöaspekt Bidrag till måluppfyllelse

Människors hälsa Delområdet är relativt glest befolkat därmed kan konflikt med människors hälsa i stor utsträckning undvikas. Vid passage in mot Jönköping ökar befolkningstätheten och människor kan komma att störas av främst luftburet buller. Omfattningen är inte större än att det bedöms vara möjligt att åtgärda med skyddsåtgärder. Utöver passagen in mot Jönköping bedöms passage i delområdet kunna bidra till måluppfyllelse genom att konflikt undviks.

Befolkning – sammanhållen bygd Passage genom delområdet bedöms ge möjlighet att bidra till måluppfyllelse. Detta på grund av att delområdet är

glesbefolkat, och att storleken ger flexibilitet i lokaliseringen. Dock kommer passage genom området att innebäre korsning/ splittring av historiska administrativa områden, och kan därmed innebära en viss risk för negativ påverkan på sociala sammanhang.

Befolkning – rekreation och friluftsliv Passage genom delområdet bedöms innebära en risk för att måluppfyllelse motverkas. Den höga förekomsten av vandringsleder och attraktiva rekreationsområden innebär att det är svårt att undvika fragmentering eller indirekt störning. Många sjöar bidrar ytterligare till bullerspridning. Det finns en osäkerhet kring möjliga skyddsåtgärders effekt, framförallt avseende buller invid sjöarna.

Förorenad mark Delområdet rymmer få områden med potentiellt förorenad mark och det är därför inte säkert att en passage genom delområdet bidrar till målet om att anläggningen ska minska risken för spridning av föroreningar.

Olycksrisk Passage genom delområdet bedöms bidra till måluppfyllelse på grund av låg befolkningstäthet. Inom området ryms inte heller järnväg eller rekommenderade transportled för farligt gods.

6.6.4.2.3.3 Förorenad mark

Tätheten av potentiellt förorenade objekt är relativt gles inom delområdet. Objekt är framförallt aggregerade vid mindre samhällen och utmed vat-tendrag. Inom delområdet finns ett objekt tillhörande riskklass 1, ett såg-verk. Tätheten inom delområdet är gles men viss sanering kan bli aktuell, vilket är positivt ur miljösynpunkt.

6.6.4.2.3.4 Olycksrisk

Delområdet har mycket låg befolkningstäthet och rymmer inga järnvägar eller rekommenderade vägar för transport av farligt gods. Enligt länssty-relsen ryms inga farliga verksamheter som berörs av lagen om skydd mot olyckor (LSO) kap. 2 §4 inom området.

6.6.4.2.3.5 Måluppfyllelseanalys för fokusområde hälsa och säkerhet

För miljöaspekterna som hör till fokusområdet varierar bedömningen av bidrag till måluppfyllelse. För människors hälsa och befolkning i bety-delsen sammahållen bygd bedöms det finnas en möjlighet att passage genom delområde 4 kan bidra till måluppfyllelse. Bedömningen bygger framförallt på att området till stora delar är glest befolkat och att det finns få målpunkter. Det är framförallt passagen in mot Huskvarna/Jönköping som är en utmaning ur dessa perspektiv. Den låga befolkningstätheten samt att det inte finns några verksamheter eller infrastruktur med för-höjd risknivå innebär att passage genom delområdet bedöms bidra till måluppfyllelsen för miljöaspekten olycksrisk. För miljöaspekten befolk-ning i betydelsen rekreation och friluftsliv bedöms det däremot finnas en risk att passage genom delområdet motverkar projektmålet. Här finns ett stort antal områden och objekt (vandringsleder med mera) av stort värde för framförallt det rörliga friluftslivet och det är därför svårt att anlägga

en järnväg här utan påverka kvaliteten i dessa områden. Gles täthet av