Åldersfördelning

Figur 2. Källa: SCB, 2020

Simrishamns kommun har en total befolkning på 19 174 personer som är fördelade i åldersspannen som visas i figur 2. För att en befolkning i en kommun ska öka eller minska finns det två huvudsakliga tillvägagångssätt som kan förändra dess antal. Det ena sättet är migration där människor flyttar in eller ut från en kommun. Om skillnaden mellan

inflyttningar och utflyttningar är positiv resulterar det i att befolkningen ökar. Det andra sättet är vad som kallas för en naturlig befolkningsförändring och det är skillnaden mellan antalet födda och döda under en viss period. Om det föds fler personer än vad som dör inom

kommunen kommer befolkningen att öka (Europaportalen, 2018). I en kommun kan det även inträffa motsatta förhållanden. Det så kallade negativa födelseöverskottet, som beskriver händelseförloppet av när fler dör jämfört med det antalet som föds. Just detta har inträffat i Simrishamns kommun, enligt Region Skåne (2020). Detta överensstämmer med figuren ovan som visar att kommunen har en krympande befolkningstillväxt i form av en naturlig

befolkningsminskning då antalet nyfödda inte matchar antalet av den alltmer åldrande befolkningen.

På Simrishamn kommuns webbplats, uttrycks det att en förändring av den utmanade demografin i kommunen, är en essentiell del i kommunens arbete för att uppnå visionen

“Kontrasterna i en levande kommun gör alla dagar bättre” (Simrishamns kommun, 2019). Kommunen betonar att den nuvarande demografin som innehar en skev

befolkningsfördelning, behöver förändras för att kunna skapa en långsiktig tillväxt med “människor som vill leva, bo och verka” i kommunen. Kommunen hoppas att uppnå detta genom satsningar på en god omsorg, likvärdighet och bästa möjligheter till att utvecklas avseende skolgången samt ett bostadsbyggande som ska tillgodose befolkningens behov (ibid).

Under ett intervjutillfälle bekräftade den informationsansvarige Jan-Erik Zandersson att bosättningarna i Simrishamns kommun görs genom medvetna val, där människor uppfyller sin livslånga längtan om att flytta till bland annat Österlen. Jan-Erik berättade vidare att de medvetna valen om att flytta till Österlen och Simrishamn inte faller under samma kategori som tvungna och slumpmässiga flytt, där människor slumpmässigt hamnar på en kommun för att de har fått jobb eller där människor är tvungna att flytta för att studera. Under samma intervjutillfälle konkretiseras det även att det är åldersgrupperna 20-25 år som utgör de flesta inflyttningar i kommunen. Den näst största inflyttnings gruppen består av 25-30 åringar. Samtidigt klargjordes det att det är inkorrekt att påstå att den krympande kommunen Simrishamns innehar ett betydligt större antal av äldre människor än vad andra växande kommuner har, eftersom kommunens snittålder bara är tre månader högre än till exempel Hässleholms kommun, som anses vara en växande kommun (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020).

5.4 Försörjningskvot

Figur 3. Källa: SCB (2020)

Försörjningskvoten är ett sätt att visa hur många som försörjer den svenska ekonomin med varor och tjänster i förhållande till hur många som konsumerar dessa (Regionfakta, 2020). Personer som är mellan år 0-19 och 65+ år räknas in i den del av befolkningen som är beroende av ekonomiskt stöd. Ju högre talet är (kvot) desto tyngre är försörjningsbördan för de i åldern 20-64 (Regionfakta, 2020). Dock finns det vissa begränsningar i denna modell, då olika länder har olika regleringar och åldersspann från när en människa räknas som en

arbetande eller pensionär. Mätningen tar heller inte hänsyn till om en person är arbetslös eller studerar, utan denna modell utgår ifrån en bestämd arbetsålder och det ska vara med i beräkningen när en utvärdering görs. Däremot hjälper denna modell till med att visa

skillnader i befolkningsstrukturer som ger indikationer av hur pensionssystemet kommer att påverkas i framtiden och hur den framtida arbetskraften kommer att se ut (Gregory,

Johnston, Pratt, Watts & Whatmore, 2009). Enligt figur 3, kan vi se att Simrishamns

kommun har en väldigt hög försörjningskvot med ett totalvärde på 108,6 (SCB, 2020). Detta innebär att av hundra arbetande inom kommunen finns det 108,6 personer som är i behov av ekonomisk försörjning, vilket kan jämföras med den nationella nivån för Sverige som år 2019 låg på ett totalt värde av 76,3 (SCB, 2020).

På sikt kan detta skapa problem för kommunen om denna trend håller i sig. Konsekvenserna kommer att visa sig i form av personalbrist, främst inom skola och äldreomsorgen (SVT, 2019).

5.5 Pendling

“Arbetspendlingen är en viktigt del i det framtida näringslivet. Tågbanor och busslinjer direkt till de orter där arbetspendling sker är viktigt liksom till flygplats som möjliggör den nationella pendlingen.” (Simrishamns kommun, 2017, sid. 42)

Figur 4. Källa: SCB (2020)

De funktionella arbetsmarknaderna blir allt större och rörligheten på arbetsmarknaden tenderar till att öka över tid. Region Skåne (2020) tyder att anledningen till detta är på grund av att transportsystemen blir allt mer effektiva, vilket möjliggör smidigare transporter mellan allt större sträckor. Ytterligare en anledning är på grund av att det på arbetsmarknaden specialiseras alltmer, detta resulterar i att chansen till ett passande yrke i närheten av sin bostad minskar. Bostadsmarknaden är även en anledning till att rörligheten ökat, detta då ökade bostadspriser gör att allt fler människor söker sig längre ifrån storstäderna och till de platser där de dynamiska arbetsmarknaderna existerar (Region Skåne, 2020).

Vad figur 4 visar är att majoriteten av de som bor i Simrishamns kommun även arbetar inom dess gränser. Diagrammet visar även på att det sker en förhållandevis stor arbetspendling inom kommunen och att den antyder på att Simrishamns invånare är beroende av andra arbetsmarknader än kommunens egna. I Simrishamn är det fler personer som pendlar ut från kommunen än antalet personer som pendlar in. Cirka 30 % av Simrishamns invånare pendlar till en annan kommun för arbete och av alla jobb inom kommunen är det cirka 25% som kommer utifrån. De flesta som har pendlat in i Simrishamns kommun år 2018, har kommit från Tomelilla och Ystad. Utpendlare rör sig främst till Ystad, Tomelilla och Malmö (Region Skåne, 2020).

Kommunikationen är en viktig del för Simrishamn och kan vara en av de viktigaste. Erica Johansson (infrastrukturstrateg i Simrishamns kommun), uttryckte vid frågan om

trafikförbindelser att “kollektivtrafikförbindelser överhuvudtaget, det är ju vår viktigaste fråga för att vi ska kunna få den försörjning som vi behöver” vilket även stämmer väl överens med vad som yttrats i översiktsplanen; “Transportfrågan är avgörande för en positiv befolkningsutveckling och för näringslivets utveckling i kommunen.” (Simrishamns

kommun, 2017)

Vikten av en attraktiv kollektivtrafik för de som bor och arbetar inom kommunen har gjort att Simrishamns kommun kommer att ta fram en infrastrukturplan som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Vad som ska skapa attraktivitet och är ett mål för framtiden, är att kunna ta sig från Simrishamn till Malmö med tåg på en timme (det tar cirka 80 minuter idag) och att skapa tätare avgångar mellan tågen. Resultatet av en attraktivare kollektivtrafik hoppas kunna ge resultat i hur människor förflyttar sig;

“Framförallt hoppas vi att det kommer bli en överflyttning, bil till järnväg, alltså personresor.” (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Samtidigt betonar kommunens

översiktsplaneraren Ann-Sofie Pellas, att det finns ett högt förtroende på att en-timmes-målet ska lösa kommunens utmaningar med avsaknandet av infrastrukturen som försvårar

kommunens befolkningstillväxt (A, Pellas, intervju, 18 maj 2020).

5.6 Utbildning

Utbildning är en viktig faktor för skapande av ett jämställt och mer demokratiskt samhälle. Ytterligare anses en välutbildad befolkning leda till en lägre arbetslöshet och ett ökande av konkurrenskraften i en kommun. Parallellt med detta, betonar Region Skåne (2020) att tillgång till en kvalificerad arbetskraft i en kommun är av betydelse för lokaliseringar av nya företag som är i behov av denna sorts arbetskraft. Samtidigt som Skåne innehar flera

högskolor och universitet som genererar en högre utbildning bland befolkningen, har Simrishamns kommun Campus Österlen som “erbjuder utbildningar och fortbildningar på högskole- och yrkeshögskolenivå samt kompetensutveckling på olika nivåer” (Simrishamns kommun,

2020). Grundtanken är att “Nära samverkan med universitet och högskolor i hela landet ger dig möjligheter att genomföra distansutbildningar, program eller fristående kurser på Campus Österlen” (ibid).

Utbildningsstatistiken för befolkningen i Simrishamns kommun visar att det år 2018 var 15,2% som hade högst en grundskoleutbildning, 50,4% hade en gymnasial utbildning, 13,4% hade en kort högskoleutbildning, 18,3% hade en lång högskoleutbildning och forskarutbildningen låg på 0,5% (Region Skåne, 2020).