Regionförstoring

Jan-Erik Zandersson anser att pendlingens betydelse för tillväxt har minskat något på grund av ökandet av distansarbete i dagens samhälle. I Simrishamns kommun arbetar 4/10 på distans (intervju, 12 maj 2020) och en anledning till att många jobbar på distans kan vara att kommunen satsat på att förse invånarna med bredband;

“Den övergripande målsättningen för kommunen är att bredband ska underlätta tillvaron för invånare och näringsliv och stimulera tillväxten.” (Simrishamns kommun, 2017 sid. 92) Den effektiviteten och trivseln som åstadkoms genom att jobba på distans, ses enligt

arbetsgivarna som ett sätt att slippa betala stora och höga kontorsytor i centrum. Istället kan, i sådana fall, dessa lokaler möjligtvis omvandlas till bostäder. Jan-Erik uttrycker att “just de

gamla ideerna av vad som skapar tillväxt är kanske inte så gångbara och har kanske inte varit så gångbara heller för att de bygger ju på att man hela tiden förlorar” (intervju, 12 maj 2020). Bortsett från tankarna om att pendling ska leda till en befolkningsökning, tycker Jan-Erik att införandet av det nya pågatåget och dess sträcka fungerar bra i Simrishamns kommun, trots att förtroendet för det skånska kollektivtrafiken inte är högt. Samtidigt berättas det att

faktumet är att tågen finns, men att de går regelbundet och inte ställs in, inte är lika självklart (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Simrishamn kommuns infrastrukturstrateg och planarkitekt Erica Johansson, tyder på att en lösning till tågbanorna som är störningskänsliga är ett “ökande av robustheten”. Satsningen på kommunikationsinfrastrukturen går i hand med vad Region Skåne (2010) har identifierat som en viktig del i tillvaratagandet på den positiva utveckling som sker kring Malmöregionen och det finns även mål för framtiden att skapa en mer attraktiv pendling. Detta genom att erbjuda mer frekventa tågavgångar och att kunna ta sig från Simrishamn till Malmö med tåg på en timme. Om målen uppnås, skapas en förutsättning för en befolkningstillväxt i framtiden (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020).

6.6.1 Analys av regionförstoring

Regionförstoring anses vara essentiellt för att skapa en lokal- och regional tillväxt, då en större arbetsmarknad nås med hjälp av bättre pendlingsmöjligheter (Eriksson, 2012). Det är även bristen på pendlingsmöjligheter som kan vara den begränsande faktorn för att en glesbygd inte ska kunna förverkliga en regionförstoring (Karnell, 2010).

För Simrishamn kommuns del anser Jan-Erik Zandersson att pendlingens betydelse för tillväxt har minskat något på grund av ökandet av distansarbete i dagens samhälle, då 4/10 personer arbetar på distans i kommunen och således inte påverkas av pendlingen i samma utsträckning (intervju, 12 maj 2020). Kopplat till distansarbete, kan det i detta sammanhang pratas om en virtuell regionförstoring snarare än en vanlig regionförstoring. Detta då det virtuella handlar om utvecklingen av robusta och tillgängliga elektroniska kommunikationer, vilket ska göra det möjligt för invånarna att bo, arbeta och studera på distans

(Glesbygdsverket, 2007b). Detta tillämpar Simrishamns kommun genom deras målsättning om att förse invånarna med uppkopplingsmöjligheter (Simrishamn, 2017).

Kommunens initiativ för att öka den territoriella regionförstoringen utgår från ett ökande av robusthet av tågbanorna (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020), vilket ska leda till att fler människor i kommunen ska få tillgång till bättre pendlingsmöjligheter och få tillgång till en större arbetsmarknad. Detta närmande av regionförstoring kopplat till utvecklingen av

pendlingsmöjligheter, stöds av både Karnell (2010) och Amcoff (2008) som båda betonar att ett bekvämt pendlingsavstånd till centralorter och vinstregioner genererar en ekonomisk tillväxt. Som en överensstämmelse med detta har begreppet “urbaniserad landsbygd” presenterats tidigare i denna text. Denna sorts landsbygd har beskrivs enligt Amcoff (2008), citerad i Formas Fokuserar, 2008) som en bostadszon där människor väljer att bo trots att en nödvändig pendling sker in och ut från staden eller kommunen för jobb och utbildning. Fastän att figur 4 (under 7.5) påvisar att det är störst majoritet som bor och arbetar i kommunen Simrishamns, kan vi inte bortse ifrån att ställa frågan om detta kommer att ändras i samband med en-timmes målet som kommunen har satt mellan sträckorna Simrishamn och Malmö som är en stor tillväxtmotor. En- timmes målet är något som kan jämna ut den regionala obalansen inom arbetsmarknadsområdet för de kommuner som kan ta del av den, dock kan detta även påverka de kommuner som hamnar utanför denna satsning i negativ bemärkelse. I och med denna satsning, blir det lättare för

människor att kunna pendla till sina arbetsplatser. Samtidigt är det viktigt att påpeka att regionförstoring har en dubbel problematik som omfattar både händelseförloppet av när folk flyttar till men också från en ort.

Eftersom regionförstoringen i de allra flesta fallen innehåller ett regionalt- eller inomkommunalt samarbete, följer nästa stycke som ska belysa hur samarbeten ser ut i Simrishamns kommun.

6.7 Samarbeten

Regionala- och mellankommunala samarbeten anses vara viktiga beståndsdelar i Simrishamns arbete och utveckling för medborgarnas välbefinnande i kommunen. På den regionala nivån drivs frågor som berör uthyrningen av studentbostäder och anläggningen av VA-nätet. Det största samarbetet sker dock avseende frågor som berör infrastrukturen (Simrishamns kommun, 2017). I dagsläget sker ett arbete med Österlen- och Ystadbanan som är en viktig del av infrastrukturen för pendling mellan kommunerna. Österlenbanan omfattar tågsträckan mellan Simrishamn och Ystad, medan Ystadbanan behandlar den resterande tågsträckan till Malmö. Projekten om tågsträckorna har skett på initiativ av Region Skåne,

men projekten omfattade ett samarbete tillsammans med trafikverket, Skånetrafiken och den Sydöstra Skånes Samarbeteskommitteén (E, Johansson, intervju,, 15 maj 2020), som

omfattar kommunerna Simrishamn, Ystad, Tomelilla och Sjöbo. Projektet verkar för de fyra kommunernas tillgängligheten till varandra men också till storstadsregionerna; Malmö, Lund och Köpenhamn (Sydöstra Skånes Samarbeteskommitteén, SÖSK-a). Samarbeten med Österlenbanan anses kunna skapa flertaliga fördelar, bland annat är det tal om ekonomiska fördelar och förstärkande av kommunen ifråga.

Under ett intervjutillfälle med infrastrukturstrategen och planarkitekten Erica Johansson, framgick det att Simrishamns kommun har på deras tjänstemannanivå inom SÖSK en

arbetsgrupp (så kallad infrastrukturgrupp) som jobbar med strategiska infrastrukturfrågor som drivs på både en nationell och regional nivå. Dessutom innehar alla kommuner i SÖSK politiker som sitter i en SÖSK kommitté och samarbetar politiskt avseende dessa frågor. Eftersom kommunerna inom SÖSK är små avseende befolkningsandelen, driver de ofta sådana frågor gemensamt med varandra. Erica beskriver att detta görs eftersom “vi är starkare tillsammans” (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020).

6.7.1 Analys av samarbete

Baserat på intervjuerna som har hållits med representativ från Simrishamns kommun, går det att urskilja att kommunen har största samarbeten inom frågor som berör infrastrukturen, bland annat avseendet Österlen- och Ystadbanan. Faktumet om att inte alla enskilda kommuner kan på egen hand tillgodose behoven hos dess invånare, har försökts att lösas i Simrishamns kommun genom satsningar på samarbeten inom infrastrukturen. Detta genererar att boenden i Simrishamns inte behöver flytta från kommunen om de får jobb i t.ex. storstäderna Ystad och Malmö, utan de kan istället snabbt och bekvämt pendla från och till jobbet.

Ett annat samarbete som görs inom Simrishamn är avseende utbildningsområdet. Genom samarbeten med andra universitet och högskolor, såsom Jönköpings universitet, poängterar Simrishamns kommun att den geografiska närheten till framstående eftergymnasiala-skolor inte ett krav till att få en högre utbildning. Istället kan en god distansutbildning fås genom att stanna i kommunen.