Syftet med denna studie har varit att genom ett kvalitativt metodval se vilka metoder en svensk landsbygdskommun använder för att hantera en kontinuerlig befolkningsminskning som anses medföra en regional obalans. För att besvara uppsatsen syfte har vi utgått från litteratur- och intervjustudier, samtidigt som vi har granskat de kommunala dokumenten. Utifrån de metodval vi har använt oss av anser vi att eftersom det har använts flertal olika metoder, att arbetet ger en hög validitet. Resultaten av metodvalen i detta arbete, har påvisat att Simrishamn kommuns strategi för att skapa tillväxt, grundar sig i att stärka kommunen. För att stärka kommunen, har insatser gjorts i form av att förse majoriteten av hushållen med bredband, förstärka och göra infrastrukturen mer robust, vilket ska leda till bättre pendlingsmöjligheter och lättare utbyte av arbetskraft. Kommunens närhet till Österlen och naturen skapar förutsättningar för attraktiva bostäder i en landskaplig- och fridfull miljö med närhet till service och andra bekvämligheter. Dessa förutsättningar som innefattar en nöjdhet bland kommunens medborgare och arbetare, ska leda till att invånarna och de som arbetar i kommunen talar väl om den, vilket ska generera en attraktionskraft och resultera i en tillväxt.
Resultatet av litteraturöversikten i förhållande till fallstudien, påvisar att alla
tillväxtstrategier som presenterats i litteraturen, inte har kunnat applicerats fullt ut på Simrishamns kommun. Detta eftersom varje kommun har unika förutsättningar. Med
bakgrund i detta, ska fokuset i detta stycke behandla endast de tillväxtstrategier som vi anser har haft störst intryck i Simrishamns arbete.
Den första tillväxtstrategin från litteraturstudien som vi har tittar närmare på i förhållande till fallstudien, har varit marknadsföringen. Istället för att göra reklam och annonser som andra kommuner gör, vilket inte ger någon effekt på en befolkningsökning enligt
informationsansvarige Jan-Erik Zandersson, fokuserar Simrishamns kommun på att skapa förutsättningar. Valet att inte göra reklam från kommunens sida, grundar sig inom den tidigare forskningen vilket vi vill lyfta fram som något väldigt positivt då studier, från exempelvis Niedomysl (2006), pekar på att marknadsföringskampanjer i svenska kommuner inte har haft någon positiv effekt på inflyttningen av människor, trots kommunernas många insatser på marknadsföringar som ska generera en befolkningstillväxt. Vi tolkar att
ett gott liv”, har varit att i linje med det som kallas för “självgenererande marknadsföring” där marknadsföringen sprids människor emellan med goda ord om kommunen (Karnell, 2010). Detta då Simrishamn väljer att inte försöka manipulera människor att vilja flytta till deras kommun, utan istället velat bygga upp Simrishamn som ska tala för sig själv. Att Simrishamn blir en kommun där människor har en känsla av att de lever ett gott liv, vilket ska resultera i att dess invånare och arbetare fungerar som ambassadörer och skapar en typ av attraktivitet för kommunen. Under våra intervjutillfällen, har vi noterat ett gemensamt drag av att kommunens representativa att de har målat upp positiva aspekter och talat väl om kommunen och kan även därför ses som ambassadörer. Att de talar väl om kommunen kan tyda på att de är på rätt väg med att skapa bra förutsättningar för människor att leva och bo inom kommunen.
Innan vi startade framtagandet av Simrishamns tillväxtstrategier, hade vi förutbestämda tankar om att kommunens infrastruktur var en viktig beståndsdel i planerandet för en
befolkningstillväxt. Innan intervjuerna ägde rum, skapade vi en bild av att kommunens arbete med infrastrukturen var baserat i en önskan om att öka invånarantalet. Vi ansåg samtidigt att Simrishamn var en bostadskommun, som skulle genom sin utökning av pendlingen till storregioner (såsom Malmö), kunna attrahera fler människor. Vårt antagande om att en snabbare och smidigare pendling skulle möjliggöra en befolkningstillväxt, kan anses stämma överens med det som förespråkats av kommunens representanter och kommunala dokument. Vår förutfattade mening om att kommunens primära fokus var tillväxt i form av att dra till sig invånare, visade sig vara något annorlunda. Istället för att kommunen fokuserar på att dra till sig invånare, fokuserar de på att förbättra och stärka dagens förutsättningar vilket gör att det skapas en starkare attraktionskraft. Simrishamn kommuns satsning på infrastrukturen förutspås att bättra den regionala obalansen gällande arbetsmarknaden och
pendlingsmöjligheterna till kommunens fördel. Ett eventuellt negativt utfall kan dock ske för de kommuner som inte får tillgång till den planerade infrastrukturen. Medan
platsattraktiviteten ökar i Simrishamns kommun för deras pendlingsmöjligheter, kan de omkringliggande kommuner få motsatt effekt på grund svagare pendlingsmöjligheter. Trots att invånarantalet i kommunen minskas kan det vara motsägelsefullt att det satsas på nybyggnadsområden, vilket var en av våra första tankar vid starten av detta arbete. Nyskapande bostadsområden i de centrala delarna av Simrishamn skapar förutsättningar för att det ska skapas en flyttkedja där många äldre som bor i ensamhushåll kan lockas att flytta
in till bostadsrätter vilket öppnar upp möjligheter för exempelvis barnfamiljer att finna en bostad som motsvarar deras behov. Utöver flyttkedjan finns det möjlighet för att ta emot fler människor till att bosätta sig inom kommunen (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Genom att Simrishamn satsar på detta går de i linje med vad Boverket (2016) har kommit fram till, att en satsning på bra bostäder och boendemiljöer ger goda förutsättningar till att skapa tillväxt och välfärd. Att skapa attraktiva bostäder fyller förutom funktionen att ge folk husrum ett symboliskt värde, att det är en kommun som det satsas på och att det är en kommun som utvecklas (A, Pellas, intervju, 18 maj 2020).
Ser man till Simrishamns befolkningsutveckling från år 1968-idag kan en missuppfattning om att kommunen inte är attraktiv uppstå, då invånarantalet har minskat över tid (SCB, 2020) och har en förväntning att göra det under närmaste åtta åren (Andermatt, 2019). Anledningen till minskningen är dess huvudsakliga skäl på grund av att det dör fler människor än vad som föds inom kommunen (Region Skåne, 2020). Detta grundar sig i demografin inom kommunen, där en större del av befolkningen är äldre människor.
Det finns även en annan felaktig uppfattning om hur flyttmönstret ser ut för kommunen. De flesta tror att det är äldre människor som flyttar till kommunen, men verkligheten pekar på att de flesta är mellan 20-25 år, tätt följt av åldersgruppen 25-30 år (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Denna inflytt av unga människor i förvärvsåldern kommer att på sikt skapa en mer balanserad befolkningsfördelning och generera en mer gynnsam försörjningskvot för kommunen, vilket kommer att minska påfrestningen för de offentliga utgifterna som en hög försörjningskvot innebär. Om denna trend att flertalet unga flyttar in till kommunen håller i sig. Kommer det betyda att Campus Österlen kommer få en viktigare roll i samhället och även leda till att utbildningarna inte mestadels bara sker på distans, utan att de sker på plats i ett större omfång.
Om vi refererar tillbaka till Syssner (2014), som berättar om att det finns en stark tilltro att en kommuns image påverkas negativt om den förknippas med en befolkningsminskning, är det diskutabelt ifall detta gäller i fallet om Simrishamn. Om att kommunen ifråga har en stark attraktivitet och en bra image betonas både enligt Ann-Sofie Pellas och statistiken om att det är den unga målgruppen som har störst inflytt i kommunen. Här kan vi väcka frågan om en kommuns image-knutenhet är beroende av den unga målgruppen. Hade Simrishamn
kommunens image påverkats negativt ifall det hade varit motsatta förhållandet, det vill säga att den unga målgruppen flyttar ut medan de äldre flyttar in.
Sist men inte minst är det nödvändigt att referera tillbaka till Floridas teori om
platsattraktivitet. Floridas (2006) sex attributer som lockar människor till en stad, kan likställas med vad en stad måste inneha eller skapa för att göra sig själv attraktiv för de människor som eventuellt kan tänka sig att flytta. En logisk ansats att dra utifrån Floridas yttrande är att resultatet av en stad som skulle sakna ett/flera av dessa attribut, är dels att fler utflyttningar sker i området men även att färre flyttar till det. Utifrån fallstudien över
Simrishamns kommun har vi noterat att kommunen gör satsningar som går i linje med de attribut som Florida förespråkar om. Kommunen breddar sin arbetsmarknad genom
satsningar på pendlingen och regionförstoringen. De nya bostadsbyggen görs i åtanken med att bevara kommunens autenciteten och identiteten som är unik i sin närhet till naturliga och havsnära livsmiljöer. Turismen och sommarboendena bidrar till en kontinuerlig mångfald och social interaktion i kommunen. Den sista punkten som Florida betonar avser utbudet av livsstilar och detta uppmärksammas genom kommunens arbete med fritidsnöjen och olika miljöer som erbjuder någonting för alla. Fastän att Floridas teorier är skapade utifrån storslagna städer, anser vi att fallet om Simrishamns kommun påvisar att de teorier fortfarande går att appliceras till mindre kommuner och områden. De åtgärder som Simrishamns kommun gör för att stärka kommunen och dess platsattraktivitet skapar en potential till att locka till sig den kreativa klassen både idag och i framtiden.
7.1 Senare forskning
Vi anser att vår studie hade kunnat utvidgas genom en undersökning av de
anpassningsstrategier som medvetet eller omedvetet präglar Simrishamns kommun. Dagens forskningar över anpassningsstrategier, likaså tillväxtstrategier, är mestadels baserade i internationella omgångar. Då Sveriges befolkningskrympande inte anses vara lika extrema som i de i t.ex. USA och Tyskland (Björklund, 2010), är det viktigt att vi fortsätter att forska om tillstånden i Sveriges städer och kommunen.