Tillväxtstrategier för en krympande kommun: En kvalitativ fallstudie över Simrishamns kommun

Tillväxtstrategier för en krympande kommun:

En kvalitativ fallstudie över Simrishamns kommun

Growth strategies for a shrinking

municipality:

A qualitative case study over Simrishamn municipality

Andrea Milakovic & Oscar Stark

Självständigt arbete 20 HP Vårterminen 2020 Handledare: Robert Hrelja

Förord

Vi vill tacka vår handledare Robert Hrelja som har varit till en stor hjälp för oss. Dessutom vill vi tacka Simrishamn kommuns representanter som har ställt upp på intervjuerna och varit tillmötesgående. Sist men inte minst vill vi betona att vi är väldigt tacksamma för varandras stöd och insatser i studien.

Sammanfattning

Syftet med denna studie har varit att genom ett kvalitativt metodval se med hjälp av vilka metoder en svensk landsbygdskommun hanterar en kontinuerlig befolkningsminskning, som anses medföra en regional obalans. Detta har skett genom en litteraturstudie som innefattar olika perspektiv på ämnet och en fallstudie. För att besvara uppsatsen syfte har vi utgått från en litteratur- och intervjustudie, samtidigt har vi granskat Simrishamns kommunala

dokument. Detta arbete grundar sig i att det finns tendenser i dagens samhälle som tyder på att flertalet av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Detta uttrycker sig mest i Sveriges mindre kommuner och landsbygder, som avfolkas allt mer genom att både människor och företag flyttar därifrån till större städer. En respons till detta görs av politiker och kommuner genom satsningar på strategier som ska motverka en fortsatt befolkningsminskning samtidigt ska strategierna generera en befolkningsökning för att kunna föra kommunen framåt. I denna studie har vi utgått ifrån begreppet tillväxtstrategier som vi sedan har satt i förhållande till fallstudien över Simrishamns kommun som innehar en

befolkningsminskning. Därav har vi skapat denna studies frågeställning; Vilka tillväxtstrategier har framlagts av Simrishamns kommun, för hantering av en befolkningsminskning och varför?

Resultaten av studien, påvisar att de generella tillväxtstrategier som har förekommit i litteraturöversikten, inte har kunnat appliceras fullt ut på Simrishamns kommun eftersom kommunens tillväxtstrategier inte har fokus på att skapa en befolkningsökning. Istället jobbar Simrishamns kommun med att förbättra och förstärka dagens förutsättningar vilket ska generera en starkare attraktionskraft, tillväxt kommer på köpet.

Nyckelord: tillväxtstrategi, befolkningsminskning, krympande städer, attraktivitet, regionförstoring

Abstract

The purpose of this qualitative study has been to see what type of strategies are being used by a Swedish rural municipality that faces a continuing depopulation, which is considered to cause a regional disparity. We have based our thesis upon reviewings of literature, interviews and municipal documents. The work is based on the fact that there are trends in today's society that indicate that most of Sweden's municipalities have a declining population. This is most pronounced in Sweden's smaller municipalities and rural areas, which are increasingly depopulated by both people and businesses who are moving to larger cities. Politicians and municipalities response is to develop strategies that will counteract a continued reduction in population while generating a population increase in order to further advance the

municipality. The study is originated from the concept of growth strategies, which we have then put in relation to the case study of Simrishamn municipality which has a population decrease. Hence, we have created this study's question; What growth strategies have been put forward by the municipality of Simrishamn for managing population decrease and why? The results of the study show that the general growth strategies found in the literature

review, could not be fully applied to the municipality of Simrishamn, since the municipality's growth strategies do not focus on creating a population increase. Instead, the municipality of Simrishamn is working to improve and strengthen today's conditions, which will generate a stronger attractiveness, growth follows.

Key words; growth strategy, population reduction, shrinking cities, attractiveness, regional enlargement

Innehållsförteckning

1.1 Bakgrund och avgränsning 7

1.2 Syfte och problemformulering 8

1.3 Forskningsfråga 8 1.4 Disposition 8 1.5 Begreppsdefinition 9 1.5.1 Regional Obalans 9 1.5.1.1 Strategi 10 1.5.2 Tillväxt 10

1.5.3 Krympande städer och kommuner 11

1.5.4 Regionförstoring 12

2. Bakgrund 13

2.1 Urbana regioners betydelse 13

2.2 Urbanisering och pendlingsavstånd i Sverige 13

2.3 Utbildning 15

2.4 Konsekvenser av en minskad befolkning 15

2.4.1 En kommuns image 16

2.5 Varför eftersträvas en befolkningstillväxt? 17

3. Metod 19 3.1 Litteraturstudie 19 3.1.1 Utförande 19 3.2 Fallstudie 20 3.2.1 Dokumentanalys 21 3.2.2 Simrishamns hemsida 22

3.2.3 Kvalitativ semi- strukturerad intervju 23

3.2.3.1 Utförande av intervjuer 23

4. Litteraturöversikt 25

4.2 Teoretiska antaganden 26 4.3 Tillväxtstrategier 27 4.3.1 Marknadsföring 28 4.3.2 Värvning 30 4.3.3 Samarbeten 32 4.3.4 Regionförstoring 32 4.3.4.1 Virtuell regionförstoring 34

4.3.5 Profilering och/ eller specialisering 35

4.3.6 Attraktiv boendemiljö 35

4.4 Sammanfattning/ reflektion 36

5. Fallstudie Simrishamns kommun 38

5.1 Bakgrund 38 5.2 Befolkningsutveckling 39 5.3 Åldersfördelning 41 5.4 Försörjningskvot 43 5.5 Pendling 44 5.6 Utbildning 45

6. Resultat och analys 47

6.1 Marknadsföring 47

6.1.2 Analys av marknadsföring 48

6.2 Ambassadörer 49

6.2.1 Analys av ambassadörer 50

6.3 Profilering och/ eller specialisering 50

6.3.1 Analys av Profilering och/ eller specialisering 51

6.4 Värvning 52

6.4.1 Analys av värvning allmän och värvning av personer med utländsk bakgrund 53

6.5 Attraktiv boendemiljö 53

6.5.1 Analys av attraktiv boendemiljö 55

6.6 Regionförstoring 55

6.6.1 Analys av regionförstoring 56

6.7 Samarbeten 57

6.7.1 Analys av samarbete 58

6.8 Synen på en befolkningstillväxt 59

7. Diskussion och slutsats 61

Källförteckning 65

Artikel 65

Bok 65

E-bok 66

Examensarbeten och uppsatser 67

Rapport 69 Strategidokument 70 Webbsidor 70 Bilagor 73 Bilaga 1. 73 Bilaga 2. 74 Bilaga 3. 75 Arbetsfördelning 76

1. Inledning

1.1 Bakgrund och avgränsning

Idag pågår en urbanisering i Sverige som även innehar den högsta urbaniseringstakten inom EU. Vad som menas med det är att det sker en folkförflyttning från landsbygden till

stadsområden. Det finns flertalet kommuner som domineras av landsbygd som nu påverkas av att deras invånare förflyttar sig utanför kommunens gränser och därmed skapar en negativ befolkningsutveckling inom den. Cirka hälften av Sveriges kommuner (290 st) minskar i sin befolkning och majoriteten av dessa har gjort det sen början av 1970-talet. Enligt SCB (2020) visar det sig att var femte kommun under 2010-talet har minskat och att det funnits

kommuner som tappat upp emot 10% av befolkningen. Om denna trend fortsätter kommer en stor del av landets kommuner att påverkas negativt. Med utebliven befolkning finns risk för överdimensionerad infrastruktur till en underdimensionerad användarskara. Skatteintäkterna från invånarna uteblir och det blir allt svårare att upprätthålla ett välfungerande samhälle. Om intäkterna minskar, drabbar det välfärden och försök till att investera inom kommunen

(Syssner, 2014), vilket leder till att det skapas en regional obalans. För att vända detta, vidtar många kommuner strategier för att antingen bibehålla den befintliga befolkningsandelen eller skapa en befolkningstillväxt.

I en rapport skriven av Syssner (2014) betonas särskilt två strategier för hantering av en befolkningminskning; anpassningsstrategier och tillväxtstrategier. Då den förstnämnda, anpassningstrategin, betonar anpassningen ”av kommunens organisation och verksamhet efter rådande och framtida förutsättningar”, prioriterar tillväxtstrategierna lockandet av en ny befolkning och företag som ska skapa en tillväxt (Ibid sid. 40). Tillväxtstrategin går i hand med det som Fjertorp (2012) skriver om; politiker och tjänstemän i landets kommunernas tro på strategier för att skapa tillväxt är att öka befolkningen inom kommuner. På grund av politikernas starka tillväxttro som en lösning för befolkningsminskningen och för att inte göra ett för brett arbete, har vi valt att avgränsa oss till just tillväxtstrategier (Ibid).

Denna studie kommer att ske genom en kvalitativ innehållsanalys, som kommer att innefatta en triangulering av metoder. Arbetet kommer att bygga på en fallstudie över Simrishamns

använda oss av en litteraturstudie som ger en bakgrund för att kunna diskutera fallet om Simrishamn.

1.2 Syfte och problemformulering

Syftet är att genom ett kvalitativt metodval se med hjälp av vilka metoder en svensk landsbygdskommun använder för att hanterara en kontinuerlig befolkningsminskning som anses medföra en regional obalans. Detta kommer att ske genom en fallstudie och en litteraturstudie som innefattar olika perspektiv på ämnet.

Anledning till valet av forskningsområde är på grund av att det i dagens samhälle finns tendenser som tyder på att flertalet av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Detta uttrycker sig mest i Sveriges mindre kommuner och landsbygder, som avfolkas allt mer genom att både människor och företag flyttar därifrån till större städer. En respons till detta görs av politiker och kommuner genom satsningar på strategier som å ena sidan ska hejda en fortsatt befolkningsminskning och som å andra sidan ska generera en befolkningsökning för att kunna föra kommunen framåt. En annan anledning till detta arbete är att det i framtiden kan hjälpa andra kommuner som minskar i sin befolkning att se vad som har gjorts just i Simrishamns kommun och hur de har agerat. Vad det har blivit för utfall och om de metoder som använts i detta fall kan appliceras i en annan kommun med liknande utmaningar.

1.3 Forskningsfråga

- Vilka tillväxtstrategier använder Simrishamns kommun, för hantering av en befolkningsminskning och varför?

1.4 Disposition

Denna kandidatexamen inleds med kapitel 1 som består av en inledning av huvudtemat. Det följande kapitlet 2, består av en bakgrund som omfattar ett historiskt översikt och redogörelse för de viktiga begrepp, som är återkommande genom detta arbete (t.ex. pendling). Samtidigt

kapitel 3 som ger en beskrivning av hur denna studie har skapats. Det vill säga genom vilka metoder och medel samt varför. I kapitel 4 presenteras en litteraturöversikt som bortsett från att redogöra en tidigare forskning inom ämnet, också syftar till att identifiera de teoretiska antaganden som i sin tur används för att analysera fallstudien. Samtidigt innehar detta kapitel en redogörelse för begreppet tillväxtstrategier och de tillvägagångssätt genom vilka denna huvudstrategi tillämpas i kommuner. Kapitel 5 innehåller en bakgrund till kommunen Simrishamns rådande omständigheter som gör att kommunen minskar i befolkningsandel. Kapitel 6 innehåller ett resultat och en djupare analys över hur tillväxtstrategierna har

anpassats i fallstudien, Simrishamns kommun. En diskussion med hänsyn till syftet av denna uppsats, sker i kapitel 7. Detta kapitel innehåller även en slutsats och förslag på framtida forskningar.

1.5 Begreppsdefinition

1.5.1 Regional Obalans

Med regional obalans syftas det på de regionala skillnader som finns, exempelvis de skillnader mellan tillväxtområden kring storstäderna och glesbygdskommuner där arbetslösheten ökar (Sveriges Riksdag, 1996). Obalansen yttrar sig kraftigare ju större skillnader det är mellan olika regioners välfärd, sysselsättning, inkomst och utbildning (Urbanutveckling, 2020). Dessa skillnaders uppkomst beror på flera olika faktorer och kan påverkas av vad som sker i andra regioner. För glesbygdskommuner och

landsbygdskommuner uttrycker sig obalansen, i kontrast mot storstadskommuner, genom exempelvis; de långa avstånden, den låga skattekraften och den sneda åldersfördelningen. Detta skapar svårigheter för dessa kommuner att upprätthålla en god servicenivå för sina invånare (Sveriges Riksdag, 1996). För att hantera regional obalans kan det krävas flera olika strategier för att kunna ta itu med den problematik det medför för de kommuner som missgynnas av denna obalans och i detta arbete avser vi att undersöka vilka dessa strategier är.

1.5.1.1 Strategi

Strategi är denna uppsats grundläggande teoretiska utgångspunkt, som används för att analysera studiens empiri. Faktumet är att strategi är ett brett begrepp som kan ha olika betydelser och innebörder, beroende på i vilket sammanhang det används eller av vem. Begreppets mest välkända och adekvata definition, inom användningsområdet

stadsplaneringen, är att strategi är ett verktyg som innefattar tillvägagångssätt och metoder för att uppnå ett mål. Samtidigt sträcker sig strategier oftast under en längre tidsperiod och det är vanligt att det inte sker ett tydligt särskiljande mellan strategier och mål, utan att dessa två begreppen förknippas med varandra (Falkheimer & Heide, 2003). Detta arbete kommer att omfatta kommunala och regionala strategier, som används för att uppfylla kommunernas visioner och mål om en befolkningsökning. Innan en redogörelse om detta händer, sker en kort distinktion över vad begreppet tillväxt ska syfta på i detta arbete.

1.5.2 Tillväxt

Tillväxt är ett multidimensionellt begrepp som kan användas i olika kontexter. Begreppet innebär en ökning av olika format, exempelvis befolkningstillväxt eller ekonomisk tillväxt. Tillväxt kan skapas genom att öka sysselsättning eller att öka produktion. I de allra flesta sammanhangen förknippas begreppet till den ekonomiska tillväxten som är viktig för att upprätthålla välfärd eftersom den skapar ett starkare skatteunderlag och ett ekonomiskt starkare land, stad eller kommun. Dagens planerare siktar ofta på den ekonomiska tillväxten för att generera (tillbaka) en befolkningstillväxt. Eftersom tillväxt ofta anses vara

eftersträvansvärt och positivt, uppfattas kommuner utan en tillväxt ha en problematisk situation som kan påverka imagen. (Fjertorp, 2012)

Tidigare har vi nämnt två grundläggande strategier; anpassnings- och tillväxtstrategin, genom vilka de flesta kommuner arbetar för att bekämpa en befolkningsminskning och för att nå en befolkningsökning. Tillväxtstrategin, som styrs utifrån önskan om tillväxt, är väldigt omtalad då den betonar vikten av en befolkningstillväxt och företags tillväxt. Faktumet är att detta begrepp är väldigt brett och kan i praktiken tillämpas på olika sätt i olika kommuner och sammanhang. Det är viktigt att betona att kommuner som använder sig av tillväxtstrategier kan göra många olika val och använda sig av många olika metoder som förhoppningsvis ska leda till en tillväxt i kommunen. Det finns alltså inte en enda tillväxtstrategi som en kommun

kan använda och i detta arbete ska vi undersöka vilka flera tillväxtstrategier och metoder en specifik kommun, Simrishamn, utövar. Vid utebliven tillväxt, är risken stor att en stad eller kommun minskar i antalet invånare. Följande stycke ska belysa händelseförloppet som utgår från krympande städer och kommuner.

1.5.3 Krympande städer och kommuner

Fastän att forskningen över krympande städer som ett begrepp är relativt nytt, är inte

krympande städer som ett fenomen det, utan detta är något som har pågått under flera sekler världen över. Redan i den gamla forntida världshistorien kan vi hitta exempel på när

befolkade samhällen har krympt i befolkningsantal i samband med naturkatastrofer, krig eller sjukdomar. Dock medan samhällen under dessa omständigheter tycktes kunna återhämta sig strax efter, ser situationen annorlunda ut idag, där en krympning anses vara mer av en stadigvarande process samtidigt som den försätter planerare med nya utmaningar. (Schett, 2011)

En slutgiltig definition till begreppet krympande städer existerar inte ännu, utan begreppet definieras på olika vis inom litteraturen. Medan Ganser och Piro (2012) tyder på att en krympande stad är en stad, en kommun eller ett urbant område som har genomgått en dramatisk befolkningsminskning, gör Karina Pallagst, & et al. (2009) en mer specifik definition av krympande städer, där hen beskriver begreppet som “ett urbant område med minst 10.000 invånare som har drabbats av en större befolkningsminskning i mer än 2 år som undergår ekonomiska förändringar med vissa symptom av en strukturell kris”. Här är det viktigt att påpeka att de båda föregående definitioner av begreppet är skräddarsydda utifrån USA och Tyskland som har haft en större stadskrympning än vad som skett i Sverige, där glesbygder och landsbygder har drabbats hårdast av krympning. På grund av detta kommer denna uppsats definition av områden att utgå ifrån relativt öppna tolkningar och definitioner, samtidigt som betoningen kommer att vara på krympande kommuner, landsbygdsområden eller glesbygder som har råkat ut för en tydlig befolkningsminskning och/eller ekonomisk stagnation. (Ganser och Piros, 2012).

Trots att detta arbete ska fokusera på kommuner, har mycket av den forskning som vi tagit del av i detta arbete, behandlat krympande städer. Vi har valt att läsa på om krympande städer då vi anser att de tillväxtstrategierna som tillämpats i städer, även kan till en stor del appliceras på en kommunal nivå. Eftersom de olika kommuntyper ibland kan flyta in i varandra, ansåg vi att det var viktigt att framkalla följande stycke som både tydliggör karaktärsdragen i varje kommuntyp, samtidigt som det förklarar skillnaderna mellan dem. Vidare följer en presentation över begreppet regionförstoring.

1.5.4 Regionförstoring

Regionförstoring är en metod för att generera en ekonomisk tillväxt i en region eller mellan flera olika. Enligt denna metod åstadkoms den ekonomiska tillväxten genom utvecklandet av kommunikationen mellan städer och kommuner. Vidare kan detta innebära

sammanlänkningar mellan bostads- och arbetsmarknader såväl som övrig infrastruktur (Urban Utveckling). Sammanlänkningarna inom regionen görs med utgångspunkt i att bredda arbetsmarknaderna och skapa bättre pendlingsmöjligheter (Eriksson, 2012, sid 25-26). Detta begrepp är relevant i denna studie då regionförstoring som strategi, är något som används av flertalet kommuner idag med förhoppningar om att stärka kommunen och öka tillväxten.

2. Bakgrund

Detta kapitel handlar om kommunernas problem med befolkningsminskningar. Kapitlet avslutas med en redogörelse av varför en befolkningsökning eftersträvas, men först följer en beskrivning av den urbana regionens betydelse för svenska kommunernas utveckling. Detta kapitel består av en bakgrund som omfattar ett historiskt översikt och redogörelse för de viktiga begrepp, som är återkommande genom detta arbete (t.ex. pendling).

2.1 Urbana regioners betydelse

Sverige har idag 21 regioner och 290 kommuner (Sveriges kommuner och regioner, 2020), vars ekonomiska utveckling och tillväxt fortfarande är starkt knuten till de storstadsnära-regionerna som i sin tur formar lokala marknader för arbete och boende för befolkningen.

Ansvarskommitténs (2006) rapport, betonar just urbana regionernas storlek och geografiska närheten som en grundläggande faktor för tillväxt, mångfald och ekonomiskt välstånd. Ju större en urban region är, desto mer konkurrensfördelar innehar denna, i jämförelse med de små regioner och dess nära belägna kommuner vars största problematik utgår ifrån att deras lokala marknad, på grund av den mindre storleken, endast ger plats för specialiserade verksamheter utan någon möjlighet för ett större urval av verksamheter. Rapporten går vidare med att beskriva att de kommuner som växer än i dag, är de som är koncentrerade till storstadsregionerna (Ibid, sid 23). Som en kontrast till detta har vi närmare 200 resterande kommuner, som antingen har en

långvarig och kontinuerlig stagnation eller riskerar att krympa inom närmaste tid.

Befolkningsminskningen beskrivs här som en konsekvens av den lokala marknadens storlek, inte en kommunstorlek eller befolkningsantal (Ansvarskommittén, 2006). Vidare följer en

beskrivning av de största traditionella anledningarna till varför människor har ansetts att flytta. Här ingår jobb-, utbildning- och pendlings relaterade skäl.

2.2 Urbanisering och pendlingsavstånd i Sverige

Sedan mitten av 1800- talet och början på 1900- talet har Sverige upplevt en accelererande och långvarande befolknings- och företagsomförflyttning från landsbygden till större städer.

I samband med den senaste sammansättningen av landets kommuner, har koncentrationen av ekonomisk tillväxt centrerats till vissa centralorter och regioner i landet (Ansvarskommittèn, 2006). För närvarande kan vi se denna koncentration i både landets största städer men även i de samhällen som på ett geografiskt närstående sett kan få en nytta av spridningen från vinnarregionerna. Mer specifikt sagt är det här tal om de tätortsnära (stadsnära) landsbygder som ligger innanför det acceptabla pendlingsavståndet till vinnarregionerna. Det är alltså inte landsbygdens eller kommunernas storlek som är det viktiga som genererar en

ekonomisk tillväxt, utan det är dess geografiska närhet till vinnarregionerna. Ett

återkommande begrepp för denna utveckling, vilket utgår ifrån spridandet av vinst, har i litteraturen introducerats som urbaniserad landsbygd. Den urbaniserade landsbygden som omfattar ett pendlingsavstånd på 4-5 mil från de 20-30 största tillväxtorter, anses vara en bostadszon där människor väljer att bo, trots att en nödvändig pendling sker in och ut från de närliggande städerna för jobb och studier. (Amcoff, 2008 i Formas Fokuserar, 2008)

Medan den tätortsnära landsbygden har blivit ett populärt boendemiljö med närhet till både stadslivet och naturen, står de glesbygder som ligger utanför pendlingsradien och som oftast har en dålig kommunikation med övriga städer, inför nya svårigheter. Historiskt sett har förflyttningar förklarats med att människor bosatte sig i närheten av sina arbetsplatser. Från 1990- talet börjades det dock uppmärksamma att korrelationen mellan arbetsplats och boende blev allt svagare. År 2002 blev detta spikat i samband med en studie som påvisade att endast 18,6% av alla flyttningar var arbetsrelaterade (Riksdagen 2013). I dagens samhälle är det evident, med stöd av litteraturen, att boendevalen styrs av olika personliga värderingar. En vidare diskussion över de olika ståndpunkter som står angivna i litteraturen och som

behandlar varför människor flyttar (bland annat flytt till attraktiva områden) beskrivs längre fram i arbetet. Det som återstår att berätta om urbaniseringen överlag, är att krympande städer kan anses vara en nödvändighet för en fortsatt urbanisering (Karnell 2010). Det

nästkommande stycket kommer att behandla en annan traditionell uppfattning om varför människor anses flytta; utbildning.

2.3 Utbildning

Amcoff (2008) beskriver att i Sverige “Den tätortsnära landsbygden klarar sig bra. Men de landsbygder som ligger utanför pendlingsavstånd till de större städerna kan få det ännu svårare med sin befolkning” (citerad i Formas Fokuserar, 2008, sid. 71). Genom detta sagt kan vi se problematiken med att; bo på landsbygden som är utanför ett acceptabelt

pendlingsavstånd och samtidigt vara i behov av att besöka de anläggningar såsom utbildning eller arbete som finns för långt bort. Johansson (2005) beskriver att, bortsett från

jobbrelaterade-skäl, flytt även sker i samband med studier på gymnasiet eller på en

högskolenivå (citerad i Formas Fokuserar, 2012). I fallen om starten av högskolestudier eller universitetsstudier, är det mest vanligt att endast ungdomarna flyttar, och att resten av

familjen blir kvar i kommunen. En skillnad i omfattningen av flyttningar sker dock i samband med barnens påbörjan av en gymnasieutbildning. Detta leder oftast till att hela familjen och inte bara studenten är tvungen att flytta från orten (Björklund, 2010). När människor i stora omfattningar, lämnar ett område, sker det förändring i samhällen. Nästa del ska innehålla en presentation över några av de konsekvenser som uppstår när ett område avfolkas och effekter börjar kännas vid.

2.4 Konsekvenser av en minskad befolkning

För att kunna lösa ett problem, måste först problemets uppbyggnad förstås. Det som gör att en befolkningsminskning är svår att hantera är att det inte bara finns en enda förklaring till varför en plats drabbas av det. Ett krympande invånarantal har beskyllts på alla möjliga anledningar, till exempel: naturkatastrofer, avindustrialisering, förortsområden, globalisering och naturligtvis den naturliga ekonomiska cykeln för "boom and bust" (Hollander, 2018). Ett av de första problemen som uppstår då det sker en befolkningsminskning är att

skatteintäkterna minskar inom kommunen (Hollander, 2011). I städer som minskar blir det problematiskt när de har varit byggda rumsligt för ett visst antal invånare. Vidare när dessa invånare lämnar staden minskar inte stadens rumsliga form i takt med avfolkningen. Vilka samhällsklasser som flyttar ut spelar också roll. Om medel- och höginkomsttagare flyttar från ett område och lämnar kvar de fattigaste, kan en konsekvens bli att det påverkar de barn och ungdomar som växer upp i området, i den mån att det kan komma att saknas förebilder att se

upp till gällande viljan att utbilda sig och göra en karriär. Fastän forskningsområdet har mestadels varit i städer som lider av en kraftig befolkningsminskning och som är lokaliserade i USA (Hollander, 2018), är det något som kan i framtiden påverka oss i Sverige om det sker en för snabb och kraftig urbanisering som påverkar de områden som ligger på landsbygden. Ett andra problem som följer med avfolkningen är den förväntan som finns på människans rationalitet; att när jobben försvinner ska människan följa dit jobben finns. Konsekvensen blir i en krympande stad eller kommun att de fattiga i samhället får det ännu tuffare genom att de inte har råd att lämna (Hollander, 2011). Lokala styren kan ha svårt att hantera cykler av tillväxt och expansioner men det är allt annat än lätt att hantera en stad eller kommun vid en nedgångsperiod. Under denna så kallade “nedgång” finns det skäl till att försöka fokusera på långsiktiga mål att förbättra livskvaliteten i samhället (Hollander, 2018). En studie som stödjer detta är utgjord av Edgar Rust och betonar att effekterna av en befolkningsminskning förväntas vara som kraftigast av generationen efter att tillväxten stannat av och dessa kan hålla i sig i upp till 50 år (citerad i Hollander, 2018)

2.4.1 En kommuns image

Slutligen anser flera skribenter och forskare att en kommuns image-knutenhet, är en stor anledningen till varför fokusen ofta läggs på en befolkningsökning. Syssner (2014) förklarar att det finns en stark tilltro om att en stads eller en kommuns image påverkas negativt om den förknippas med en befolkningsminskning. Genom att folk flyttar ut från ett område, skapas ett rykte om att detta område inte längre är “bra” eller attraktivt. Området blir i dessa fall karakteriserat med att vara krympande och endast krympande. I de allra flesta fallen skapar denna stigma om en befolkningsminskning en stor rädsla hos politiker och kommunens tjänstemän som fruktar att investerare och ännu mer av befolkningen ska flytta därifrån ifall de får veta om krympningen som pågår. På grund av detta anses ämnet om

befolkningsminskningar vara känsligt för många aktörer och politiker inom en kommun. I vissa fall kan därför ett förnekande om befolkningsminskning vara närvarande i kommuner. Det är just detta som Syssner (2014) har uppmärksammat i många kommuner som hon har intervjuat angående deras arbete om krympande städer. Medan en politiker från Åtvidaberg uttryckte ett önskemål om att stryka begreppet krympande i association till deras kommun, berättade en tjänsteman från Valdemarsvik att det bör ske en kombination av arbetet om krympande med åtgärder för tillväxt (Syssner, 2014, sid. 24). Den sistnämnda tjänstemannen förklarade

sina ställningstaganden med att “man kan prata om en anpassning, men man kan inte bara anpassa sig och anpassa sig neråt tills man dör” (Syssner, 2014, sid. 24). I likhet med den citerade tjänstemännen, framhåller rapporten “Tillväxtstrategi Östhammars kommun, 2020” att fokusen ska läggas på en befolkningsökning vilken i sin tur ger uttryck för att

kommunen är en bra plats att investera i (2015). Vidare förekommer det olika teorier om hur en befolkningsminskning bör mötas och om åtgärder för detta bör kommuniceras med medborgare och investerare, eller om den rätta vägen att gå är genom åtgärder som lockar mer människor. De olika strategier för hanteringar av befolkningsminskningar kommer att presenteras längre ned i detta arbete, medan det nu följer en redogörelse för de positiva aspekterna som en befolkningstillväxt kan skapa.

2.5 Varför eftersträvas en befolkningstillväxt?

När välståndet för en stad eller kommun mäts, görs det oftast utifrån befolkningsmängden, vilket gör att städer eller kommuner som krymper kan få en stämpel på att de inte är ett välmående område (Hollander, 2018). Enligt kommunallagen ska varje kommun arbeta för de redan befintliga invånarna och att en utökning av kommunens befolkning således ska göras med syftet att gynna de redan befintliga invånarna. Fjertorp (2012) konstaterar dock att det finns undantagsfall där kommuner ger ett sken av att låta utöka den kommunala servicen och skapa befolkningstillväxt vara ett självändamål än att faktiskt vara till en förbättring (Fjertorp 2012). Fjertorp anser att det ska finnas med i åtanken att vid en befolkningstillväxt är det oftast på en bekostnad från någon annanstans. Så om en kommun växer, är det med största sannolikhet en annan kommun som genomgår en avfolkning, den enes plus är således den andres minus (norran.se).

Anledningen till att befolkningstillväxt eftersträvas är för att det finns en förväntan att med ett större invånarantal, minskar kostnaderna per invånare för kommunen samtidigt som det ökar vid en minskad folkmängd (Fjertorp, 2012). Detta har gjort att befolkningsmängden har blivit ett stort fokus för kommunerna då mycket av den kommunala verksamheten och service är beroende av skatteintäkter från dess invånare. För en kommun som har en

befolkning som inte nyttjar sin service till sin fulla kapacitet, tjänar de befintliga invånarna på att ta in fler människor till kommunen om servicen fortsätter att hålla en god kvalitet och inte

överbelastas. Detta då kostnaden per person sänks för alla de invånare som finansierar denna kommunala service (Fjertorp, 2012).

En annan viktig aspekt är att Sverige har en åldrande befolkning som i dagsläget är stabilt, men tendenser säger att en konsekvens av att vi har en åldrande befolkning är att i framtiden kan enskilda kommuner drabbas av arbetskraftsbrist. Potentiellt kan befolkningstillväxt vara lösningen för dessa kommuner på samma vis som de fyller luckor i dagens samhälle. I de kommuner som har en åldrande befolkning, blir det en bättre balans i befolkningens ålder vid en ökning av nya unga människor som kommer att täcka de hål i arbetsmarknaden när människor pensioneras eller väljer att flytta ifrån kommunen (Bergström, 2015).

En av de viktigaste punkterna till varför kommuner eftersträvar en befolkningstillväxt är för att det skapar en känsla av framtidstro, med aktörer som vågar investera i kommunen. Samtidigt förväntas det uppstå en bredare arbetsmarknad och det ges en känsla av att

kommunen förs framåt i utvecklingen (Fjertorp, 2012). En följd av befolkningstillväxt och en framtidstro är att det skapar en attraktivitet till kommunen (Brorström & Siverbo, 2008). Denna attraktivitet blir en oerhört viktig del i kampen om befolkningen gentemot andra konkurrerande kommuner, vilket även lyfts fram genom att visa upp de positiva aspekterna över sin kommun i ett försök att överträffa de konkurrerande kommunerna (Broström & Parment, 2016).

3. Metod

Metodvalet inom denna undersökning har varit av kvalitativ-karaktär. Till skillnad från det kvantitativa metodvalet, som skapar siffror, fakta och statistiska underlag för bekräftandet av hypoteser, betonar de kvalitativa metodervalen mer djupare och beskrivande analyser av människors förståelser och erfarenheter av en viss situation. Den kvalitativa karaktären har tillämpats i arbetet över fallstudien Simrishamn, genom att kommunens tjänstemän har medverkat i form av intervjuer och bistått med en insyn av kommunens tillväxtstrategier och prioriteringar. I detta kapitel kommer först en redogörelse om litteraturstudien som tillåter en analys av fallstudien utifrån ett teoretiskt perspektiv. Sedan följer en presentation av hur fallstudien har byggts upp.

3.1 Litteraturstudie

Den första forskningsmetoden som detta arbete har bestått av har varit litteraturstudien. Litteraturstudien har mestadels bestått av tidigare forskning, skrifter och rapporter som berör fenomenet krympande städer. Anledningen till varför litteraturstudien har varit en av de huvudmetoder i detta arbete, är därför att vi genom det har kunnat skapa mer stöd för

argument som presenterats. Litteraturstudierna har också syftat an till att identifiera teoretiska antaganden, som använts för att analysera fallstudien. Dessa har i sin tur kunnat ställas mot varandra under diskussionen av forskningsfrågan utifrån olika förutsättningar (Yin, 2007). Trots detta vill fortfarande belysa att allting som läses i litteratur inte alltid kan appliceras på varje given situation och att det gäller att vara medveten om att det är för att inte se saker som ultimata sanningar, utan snarare att denna kunskap existerar. Som en fortsättning på detta har vi ansett att det har varit viktigt att få tal del av flera olika infallsvinklar för att kunna skapa en helhetsbild eller i alla fall en så stor bild av helheten som möjligt.

3.1.1 Utförande

För att kunna genomföra analysen har vi, utöver sökmotorn Google, använt oss av Malmö universitets och -stadsbibliotekets databaser (Libsearch och Stadsbiblioteket Malmö). Valet av dessa metoder har varit på grund av lättillgängligheten och det breda utbudet som databaserna har erbjudit. För att begränsa vår sökning i arbetet, har vi använt oss av utvalda nyckelord och

begrepp, såsom urban shrinkage, population growth, attraktiva bostäder och tillväxtstrategi. Baserat på arbetets syfte och frågeställning har framtagandet av dessa nyckelord skapats för att fånga arbetets tema. Efter att ha sökt på orden, har vi läst igenom de relevanta

sökträffarna och därefter samlat in dess information samt analyserat det. Med hjälp av nyckelorden har vi kunnat rama in de teorier och resonemang som har varit till underlag för detta arbete.

3.2 Fallstudie

I samband med att en litteraturstudie tillåter kombinationer av olika forskningsmetoder, har den andra grundläggande metoden i detta arbete varit fallstudien. En fallstudie beskrivs enligt Yin (2007) som en empirisk undersökning som fokuserar på ett nuvarande fenomen inom dess verkliga kontext. Som ett tillvägagångssätt för denna undersökning är många olika kombinationer av metoder möjliga och tillåtna (ibid). För att besvara uppsatsens fråga, har vi i detta arbete använt oss av flertaliga metoder som har bestått av kvalitativa semistrukturerad intervjer och dokumentanalyser. Med andra ord har dessa metoder tillsammans med

litteraturstudien, bidragit till en triangulering för att lyfta upp kvalitén och trovärdigheten i undersökningen. Den typen av fallstudie som har använts i detta arbete har varit

”enfallsdesign”. Den största anledningen till varför vi har valt att i detta arbete använda oss av en enfallsdesign och inte en flerfallsdesign, är därför att den förstnämnda möjliggör ett genomförande av djupare analyser samtidigt som den genererar mindre oro över tidsbristen som blir närvarande i de fallen där flera olika falls samband ska studeras (Merriam & Greiner, 2019).

Det som har lett till valet av Simrishamns kommun har varit att kommunen har en

kontinuerlig befolkningsminskning som förutspås att fortsätta minska med ca 6% inom de närmaste åtta åren (Andermatt, 2019). Det ska även tilläggas att, baserat på kommunens hemsida och kommunala dokument, kommunen har en ambition om att skapa en

befolkningstillväxt. Kommunen är även delaktig inom Region Skåne som har starka regionala samarbeten och som skapar en förutsättning för en bättre befolkningsfördelning mellan kommunerna. Samtidigt anser vi att Simrishamn sticker ut från andra kommuner, i fråga om antalet sommarboende som attraheras till kommunen och som kännetecknar kommunen.

De komplexiteterna och möjligheterna som resulterar av det stora antalet av sommarboenden i en kommun, kommer att diskuteras längre ner i texten.

3.2.1 Dokumentanalys

Utöver presentationen av litteraturen och utföranden av de kvalitativa intervjuerna, har dessutom kommunala strategidokument analyserats i detta arbete. För att undersöka om hur Simrishamns kommun planerar och förhåller sig till befolkningsförändringar, utifrån ett tillväxtperspektiv, har vi valt att granska kommunens översiktsplan. Fastän att detta dokument inte är juridiskt sätt bindande, ska varje svensk kommun innehålla en aktuell sådan. En översiktsplan, som ska omfatta hela kommunen, ska vara ett vägledande underlag för hur mark- och vattenområden ska användas, samt om hur den byggda miljön ska

användas, utvecklas och bevaras. Samtidigt innehar översiktsplanen en central roll inom kommunernas arbete, med att formulera strategier för en långsiktig och hållbar utveckling. (Boverket, 2014)

Fördelar med att ha översiktsplanen över Simrishamns kommun i beaktning under detta arbete, är att detta material är lättillgängligt och i viss mån inte alldeles för svårläst. Däremot är det viktigt att ha i åtanken att detta dokument syftar till att vara ett visionsdokument, som ska vägleda den fysiska utvecklingen men det betyder inte att det ska realiseras. Eftersom dokumentet betonar sin egna kommuns ambitioner, mål och visioner om framtiden, är det viktigt att inte glömma att dokumentet inte har skrivits utifrån ett opartiskt ståndpunkt. Vid granskningar av liknande dokument är det essentiellt att förhålla sig kritiskt till

tillförlitligheten i skriften, samtidigt som det är mer än eftersträvat att diskutera

översiktsplanen tillsammans med andra material. I detta arbete har denna dokumentanalys setts som en komplettering till det som har kommit fram under intervjuerna, litteraturen, kommunens hemsida och vice versa. Detta har gjorts utifrån önskan om att stärka validiteten och trovärdigheten i undersökningen och i metodvalen.

Vid sidan om Simrishamns översiktsplan som har vunnit laga kraft, har vi dessutom granskat kommunens planer som numera endast är utställda. En detaljplan, är till skillnad från en översiktsplan, juridiskt bindande. Genom planen får en kommun reglera användningen av mark- och vattenområden (Boverket, 2014). Den detaljplan som vi har granskat har behandlat Simrishamns lämplighet för en ny bostadsbebyggelse, som ska innebära en utbyggnad av

småhusbebyggelse med trädgårdar och gemensam grönyta (Simrishamns kommun, 2020). Slutligen har vi tolkat den nationella planen om Ystad- och Österlenbanan som anses vara viktiga för de fyra kommunernas tillgänglighet till varandra men också till

storstadsregionerna (Sydöstra Skånes Samarbeteskommitteén, SÖSK-b) De dokument som har analyserats är:

Planer som vunnit laga kraft

- Simrishamns kommuns översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige den 30 november 2015 och vann laga kraft 15 mars 2017.

- Detaljplan för del av Mellby 27:52 och del av Mellby 3:121

- Yttrande om förslag till NTI- plan (Nationell plan) för transportsystemet (Ystad-Österlenbanan) 2018-2029 (N 2017/05430/TIF)

Studerandet av alla dokument har gjorts med hänsyn till uppsatsens tema, som är

befolkningsminskningar och kommunens tillväxtstrategier vilka är skapade för att hantera denna problematik.

3.2.2 Simrishamns hemsida

Utöver granskandet av kommunens strategidokument, har vår uppfattning om kommunen även skapats genom studerandet av dess officiella webbplats. De punkter som vi har fokuserat extra mycket på från hemsidan har varit visioner, utmaningar och kommunens eventuella strategier som har skapats med hänsyn till en befolkningsminskning (Simrishamns kommun, 2020). Analysen av kommunens hemsida har dock gjorts med ett kritiskt öga. Vi har varit medvetna om att de flesta hemsidor, generellt, skrivs utifrån en partiskhet där fokuset ofta är på att framhäva och förmedla endast det positiva som hemsidan står bakom. Detsamma gäller för kommunala hemsidor, vilka fungerar som en marknadsföring för kommunen och dess image. Innehållet från Simrishamn kommuns hemsida har endast tagits i beaktning i detta arbete, när det har varit viktigt att förmedla just kommunens yttrande/ synsätt och inte de verkliga förhållandena.

Kommunens hemsidor har även varit den källa där vi har fått fram de kommunala dokumenten som finns beskrivna i stycket ovan.

3.2.3 Kvalitativ semistrukturerad intervju

Anledningen till varför kommunens närhet har varit viktigt i vårt val inom detta arbete, är på grund av att vi har velat göra intervjuer fysiskt, utifrån en kvalitativ semi-strukturerad metod. (I slutändan har dock detta egentligen inte varit viktigt då corona-epidemin utbröt och

ändrade förutsättningar för oss hur vi närmade oss intervjuer). Valet av att använda en semi-strukturerad metod har sin bakgrund i att vi har velat kunna skapa något som styr samtalen hos alla intervjuade, samtidigt som denna metod tillät en möjlighet för att fånga det spontana i samtalet. Vi har även velat undvika den typiska ”förhör” känslan under intervjuerna

(Walliman, 2017). Intervjuernas avsikter har varit att få kommunens representanternas perspektiv på hur framtagandet av tillväxtstrategin har gått tillväga och framför allt har vi velat få reda på varför valet av den tillväxtstrategi för hantering av befolkningsminskning, har gjorts. Vårt mål har även varit att under intervjutillfällen se hur kommunerna har uppfattat att deras tillväxtstrategi har fått för utfall.

3.2.3.1 Utförande av intervjuer

Proceduren som ledde fram till att intervjuerna ägde rum, startade med att vi ringde kommunens kundtjänst och därefter blev hänvisade till ett antal människor som hade olika ansvarsområden inom kommunen. Gemensamt för alla var att ansvarsområdena berörde kommunens tillvägagångssätt för tillväxt, t.ex infrastruktur, marknadsföring m.m. Efter att ha skickat iväg flertaliga mail med en presentation över oss och vad vi skriver om, fick vi svar från tre kommunanställda som var intresserade och gick med på att bli intervjuade. Innan intervjutillfällena ägde rum, vidarebefordrade vi förslag på frågor till de intervjuande så att de kunde få ett hum över vad vi var intresserade av att få veta från dem.

Vi startade intervjuprocessen den 12/5-20 med Jan-Erik Zandersson som är informationsansvarig för kommunen Simrishamn. Han skapar strategier tillsammans med digitala kommunikatörer och ansvarar för hur kommunen profileras (J, Zandersson, intervju, 12 maj 2020). Den 15/5-20 intervjuade vi infrastrukturstrategen och planarkitekten; Erika Johansson. Det är Erika som är kontaktpersonen inom strategiska frågorna, gentemot Skånetrafiken och Region Skåne-trafikverket (E, Johansson, intervju, 15 maj 2020). Slutligen avslutade vi utföranden av intervjuerna med Ann-Sofie Pellas, som är en projektledare för

bostadsförsörjningsprogrammet och en översiktsplanerare inom Simrishamns kommun. Utöver dessa arbetsområden, jobbar Ann-Sofie även med regionplanen (A, Pellas, intervju, 18 maj 2020).

Alla intervjuer spelades in efter godkännande och transkriberades i efterhand. Vi har båda varit närvarande under alla intervjutillfällen. Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad form och exempel på frågor som ställdes finns under bilagor. Frågorna skiljde sig åt beroende på vem som intervjuades.

4. Litteraturöversikt

Till skillnad från kapitel 2 som endast har behandlat en bakgrund till problematiken, ska detta kapitel inneha en sammanställning av den aktuella kunskapen och tidigare forskningen inom det studerade området. Denna litteraturöversikt kan även skapa ett underlag för

framtida forskning.

För att kunna diskutera en stad eller kommun ur positiva termer, är det viktigt att först betona vad synen på en framgångsrik och “bra” stad är. Genom att göra detta, är

förhoppningen att läsarna ska kunna dra egna slutsatser om befolkningsökning är detsamma som en “bra” stad eller kommun. Efter synen på vad en framgångsrik stad är, följer

teoretiska antaganden som används för att analysera fallstudien. Vidare är detta kapitel huvudsakligen uppbyggt av de tillväxtstrategier som används för att hantera

befolkningsminskningar.

4.1 Synen på en framgångsrik stad

Synen på vad som är en framgångsrik stad utgår oftast från hur många invånare som bor i en stad. Flertalet akademiker, journalister och politiker använder befolkningsökning som ett argument, ibland det enda, till att en stad är framgångsrik. För de med tankesättet att ju större desto bättre, är logiken otvivelaktig, ju fler människor, desto större arbetskraft. Fler invånare genererar fler kunder till de lokala företagen och det genererar skatteintäkter till området, med mer skatteintäkter kan staden/kommunen investera i infrastrukturen vilket ska leda till att livskvaliteten förbättras (NY Times, 2017). Detta mått, att en befolkningsökning tyder på framgång, motbevisas då de flesta av världens mest eftertraktade städer faktiskt krymper i antalet invånare (Hollander, 2011).

Hollander (2011) menar att istället för att fokusera på dåliga mätningar, såsom en stad eller kommuns invånarantal, som inte säger något om den faktiska livskvaliteten, anser han att stadsplanerare ska istället fokusera på att kunna hantera förändringar, oavsett om det är staden som växer eller krymper. Teoretikern Richard Florida (2006) betonar att det just är platsen och dess beskaffenhet som är grunden till vad som lockar människor,

därför är det mer än nödvändigt för stadsplanerare att kunna begripa vad det egentligen är som attraherar människor och skapar en ekonomisk tillväxt för platsen. Utifrån detta, har Florida skapat en lokaliseringsteori som förklarar varför vissa kreativa människor samlas på vissa platser och inte andra.

4.2 Teoretiska antaganden

Richard Florida är en av de teoretiker som tyder på att människors beslut om flyttning grundas i en rad av flera olika faktorer och attribut som samlas in under begreppet

platskvalitet. Florida (2006) formulerar en lokaliseringsteori vars huvudsakliga utgångspunkt är att människor inte vill endast ha en sak (ett jobb), utan människor vill ha en uppsättning av olika saker i en ny boendemiljö. Florida betonar att det är denna kombination av flera attribut i en stad som gör staden attraktiv. Mer specifikt, är det tal om sex attribut som anses vara de mest attraktiva och lockade i en stad; breda arbetsmarknader, livsstilar med olika scener och nattklubbar, sociala interaktioner, mångfald, autencitet och identitet. Aspekten om breda arbetsmarknader förklaras med att människor inte är på jakt efter endast ett jobb, utan

människor söker sig till de platser som innehar flera arbetsmarknader, där människan enklare kan byta jobb efter en viss tid. På detta vis skapas det på platsen en gemensam arbetspool, som underlättar utbytet av arbetskraft. Faktumet att en livlig livsstil har rangordnats högre än en anställning, kompletteras med ställningstagandet av att det är allt fler människor som har en begäran om att uppföra sig själva som turister i deras egna städer. Till skillnad från människor som levde under 1900-talet och var inställda på att deras jobb var deras hela vardag, söker de nutida människorna tillgångar till allt fler fritidsnöjen som de kan erfara när arbetet är över. I likhet med den livliga livsstilen är tillgången till den sociala interaktionen efter jobben nödvändig. I dagens samhälle anses platser som är präglade av mångfald, att inneha en intellektualitet och öppenhet för alla människor (Florida, 2006).

“En attraktiv stad är inte nödvändigtvis en storstad- med den måste vara kosmopolitisk, den måste vara en plats där vem som helst kan finna likasinnade grupper av människor att trivas med, samt andra grupper att bli stimulerade av- interaktion mellan olika kulturer och ideer- där outsiders kan bli insidern.” (Florida, 2006, sid. 272)

Sist men inte minst är komponenterna autencitet och identitet viktiga för de skapar en

blandad uppsättning av nytt, ungt och gammalt som skapar unika och originella upplevelser i en plats, samtidigt som de gör en plats till en statuskälla. (Florida, 2006). För att platser ska “lyckas” anses de vara tvungna att omfatta dessa aspekter där olika människor kan hitta något

som erbjuds för just dem. Dock syftar inte Florida på vilka människor som helst, utan Florida betonar just de kreativa människor vilka likaså ingår i den kreativa klassen. En definition av de precis nämnda kreativa människor, är att de är unga och innovativa människor som innehar en hög självmedvetandehet och arbetar med deras sinnen, till skillnad från de flesta arbetare som tillhör arbetarklassen och som utför arbete med deras fysiska kroppar. I många fall överlappar “arbetet med sinnet” med en högskoleexamen, dock menar Florida att detta inte är en nödvändighet som en människa måste ha för att kunna räkna sig in i den kreativa klassen. Eftersom kreativiteten visserligen anses vara den drivande faktorn bakom platser, förändringar och flyttningar, värdesätter inte människor (inom den kreativa klassen) längre en stads fysiska aspekter, såsom shoppingcentrum, som historiskt sett ansågs vara lockande. Istället riktar den kreativa klassen sitt fokus på så kallade kreativa centra som innehar alla de platskvaliteter som finns presenterade tidigare. Kreativa centra lyckas bra eftersom de lockar kreativa människor, genom attributer, som i sin tur skapar den ekonomiska- och

befolkningstillväxt genom att företagen följer efter de kreativa människorna (Florida, 2014). Även om kritiker skulle peka på att Floridas lokaliseringsteori för den kreativa klassen och de attributer som gör en stad attraktiv endast är applicerbart på globala metropoler och

storstäder, visar en artikel av Bringselius (2018) motsatsen. Bringselius (2018) beskriver att den kreativa klassen som är en högkänslig människogrupp, trivs bättre i de lugna miljöer som exempelvis landsbygden, istället för i de storstadsnära områden som innehar höga tempon och tumult.

Anledningen till varför vi har valt att i denna text korporera in Floridas teoretiska antagande, är därför att vi har ansett att de sex attributer som gör att människor lockas till en stad, kan likställas med en kommuns strategier för att locka till sig fler invånare. Därav ska nästa stycke behandla just de strategier mot tillväxt som skapas och tillämpas i städer och kommuner samt omfattats i litteraturen.

4.3 Tillväxtstrategier

I inledningen av denna uppsats, har vi presenterat två olika huvudstrategier genom vilka problematiken över en befolkningsminskning hanteras. Anledningen till varför vi valt att utgå ifrån tillväxtstrategier i detta arbete, förklarar vi med att det kan finnas begränsningar med

tillämpandet av anpassningsstrategier i små och krympande kommuner, som även har betydligt mindre resurser än resterande kommuner.

Vid insatser mot att förhindra att ett område avfolkas är det vanligt att de insatser som görs ska påverka de yttre faktorerna, såsom att skapa en efterfråga att vilja flytta till området genom att bygga nya fastigheter (Hollander, 2018). Detta sker då via en omstrukturering där planerarna försöker att kämpa emot en befolkningsminskning, genom att försöka påverka inre och yttre faktorer för att uppmuntra privata investerare att skapa nya jobb, bidra ekonomiskt, höja kommunen samt generera en efterfråga på fastigheter. Ett problem som kan komma att uppstå när detta ska göras är att bristen på offentliga pengar som är till för ombyggnad av lediga och övergivna fastigheter saknas, vilket gör att partnerskap med ideella- och privata företag till en tilltalande väg för många lokala myndigheter (Hollander, 2018). I likhet med Hollanders (2018) omstrukturering, har Sousa och Pino definierat begreppet reaktion, som fastställer “när befolkningsminskningen endast hanteras genom tillvägagångssätt och

strategier för att vända trenden och få mer tillväxt” (2015, citerad i Eriksson, 2016, sid. 12). I detta arbete kommer vi att använda oss av begreppet tillväxtstrategi, som ett gemensamt ord för omstrukturering och reaktion. Tillväxtstrategier har som mål i en kommun eller område att skapa; befolknings- och ekonomisk tillväxt, en bättre image, starkare skatteunderlag, fler arbetstillfällen och företagsetableringar m.m. Dock finns det olika insatser genom vilka tillväxtstrategier kan sättas i bruk, inom en kommun. Dessa förklaras i de nästkommande stycken.

4.3.1 Marknadsföring

Marknadsföring anses i flera olika sammanhang vara det enda rätta tillvägagångssättet för att fånga människors intresse för någonting. Denna strategiprocess handlar om att skapa ett ansikte utåt och väcka intresse, vilket ska resultera i människornas begäran till att vilja köpa en produkt, bruka en vara eller vara involverad i en viss gemenskap. I förhållande till krympande städer och kommuner, är marknadsföring ett välkänt tillvägagångssätt som tillämpas i planeringen, i hopp om att vända trenden till en befolkningsökning. Förutom reklam och kampanjer, kan

marknadsföring tillämpas i kommuner genom skapandet av större event och projekt samt prestigebyggnader som “lägger kommunen på kartan”. Det finns även en så kallad “självgenererande marknadsföring”, där kommuner uppmanar invånare och

kommunens anställda att tala gott om den kommunen. Avsikten med denna typ av marknadsföring är att orden ska spridas från människa till människa och att på så vis fler människor ska höra gott om den kommunen (t.ex. Laxå kommun). (Glesbygdsverket, 2007a & Karnell, 2010)

Syftet med marknadsföringen är förstärkande av en lokal identitet i kommunen eller

skapandet samt ökandet av platsattraktiviteten för att locka investerare, företagande, turister och invånare (Glesbygdsverket, 2007a). Fastän att flera kommuner uttrycker önskningar om att locka turister, är lockande av nya människor det mest fördelaktiga målet som

kommunerna strävar efter att uppnå genom marknadsföringsstrategier. Likaså beskriver Niedomysl (2006) att tanken bakom uppvisande och utformande av marknadsföringsreklam och kampanjer, är att just påverka människors uppfattningar om en plats och få dem att vilja förflytta sig dit. Eftersom mycket betoning läggs på just värvning av nya boende i kommuner och städer, lägger många kommuner fokus på att uppnå detta genom att erbjuda attraktiva livs- och boendemiljöer via marknadsföringen (Glesbygdsverket, 2007a, sid. 43).

Förutom erbjudanden av attraktiva bostäder, är lyftandet av kommunernas attraktionskrafter ett tillvägagångssätt som kommuner satsar på. Eftersom det utgår ifrån framhävandet av det positiva i en kommun, kan det även innebära döljande av allt annat i den kommunen. Kommunernas hemsidor, beskrivs enligt Karnell (2010), som en form av marknadsföring som i stort sätt utgår ifrån framhävandet av det positiva i kommunen (sid. 9). Därför bör hemsidor och annan marknadsföring bemötas kritiskt. En annan metod är även att skapa jämförelser mellan sin kommun och en annan för att lyfta fram sina egna fördelar.

Eftersom de svenska kommuner innehar olika förutsättningar och resurser, påverkar detta deras möjligheter till marknadsföring. Enligt Glesbygdsverket (2007a) är det beskrivet att det är tätortskommunerna som satsar mest på marknadsföringen. Glesbygdsverket (2007a) berättar att en strategi som tätortskommunerna jobbar med utgår ifrån erbjudande av

attraktiva tomter som i första hand ska locka barnfamiljer (sid. 43-45). Fokus på att attrahera barnfamiljer, som skapar ett begränsande av marknadsföringen till samma kategori av människor, anses vara ett gemensamt drag i flera kommuner och inte endast i

tätortskommuner. En invändning till att det är tätortskommunerna som satsar mest på marknadsföringen, presenteras av Niedomysl (2006), som tyder istället på att det är landsbygdssamhällen som är mest aktiva när gäller marknadsföringskampanjer. Detta

förklaras med att landsbygdskommunerna har sedan 1990-talet upplevt en

befolkningsminskning som har tvingat dem att vända sig till marknadsföring i hopp om att vända denna utveckling. Fastän att forskaren tycker att landsbygdsområden hade lyckats främst med marknadsföringen, skriver han att det inte är möjligt att generalisera och dra slutsatser om att marknadsföringen på landsbygden har lett till en befolkningsökning.

Slutligen påvisar en studie av Niedomysl (2006) att marknadsföringskampanjer i svenska kommuner inte har haft någon positiv effekt på inflyttningen av människor, trots

kommunernas många insatser på marknadsföringar som ska generera en

befolkningstillväxt (sid. 30, 36-38). Dock är det fortfarande evident att kommuner

fortsätter att skapa och framhäva marknadsföringsstrategier som innebär mindre skattebas över till kommunernas service och välfärdstjänster, men mer framtidshopp över att

marknadsföringskampanjer slutligen ska leda till gynnsamma effekter för både de nuvarande och framtida invånare (Niedomysl, 2006).

4.3.2 Värvning

Litteraturen framhåller att värvning är ett annat tillvägagångssätt genom vilket målet om en befolkningstillväxt önskas att åstadkommas. Värvning “handlar om att med inriktade insatser attrahera vissa utvalda målgrupper som kan bosätta sig permanent i kommunen” (Eriksson, 2016). Begreppet inrymmer två inriktningar; värvning allmänt och värvning av personer med utländsk bakgrund. Båda inriktningar beskriver projekt som ska resultera i värvning av människor, den enda skillnaden är att det sistnämnda begränsar sin målgrupp till personer med utländsk bakgrund. Värvning allmänt förutsätter de målgrupper som kan vara

koncentrerade i människors arbetskraft, ålder, kompetens m.m (Glesbygdsverket, 2007a). Värvaning av förvärvsåldern och barnfamiljer är viktiga eftersom jobb “garanterar” en ekonomiskt starkare kommun med ett ökat ekonomiskt underlag, samtidigt som dessa två målgrupper tillsammans möjliggör skapandet av en stabilitet vid en obalanserad ratio mellan försörjare och de försörjda (skev åldersstruktur). (Glesbygdsverket, 2007a sid. 12). Laxå kommun är ett exempel på en kommun som har försökt att vända deras underskott av förvärvsåldern, genom att framlägga en vision som ska gå ut på att värva just åldersgruppen 20-40 år. Detta har kommunen försökt att arbeta för, genom att skapa ett varierat

bostadsbyggande som ansågs kunna skapa en konkurrenskraftig kommun. Andra kommuner jobbar med att locka till sig barnfamiljer genom erbjudande av attraktiva tomter på attraktiva områden, till exempel sjönära tomter (Karnell, 2010). Likaså har Smedjebackens kommun utfört ett lyckat arbetat med stora satsningar på ungdomar och barnfamiljer, genom att erbjuda attraktiv barnomsorg, skola och äldreomsorg (Björklund, 2010).

Ragunda är ett exempel på en svensk kommun som har arbetat för en befolkningsökning genom att värva de människor som har innehållit en kompetens vilket har saknats i

kommunen. Efter att ha definierat den kompetensbristen som rådde i kommunen, försökte kommunen sedan att värva de människor som var inskrivna på arbetsförmedlingen och som erhöll den saknade kompetensen. Kommunen försökte dessutom att värva de människor som kunde tänka sig att skaffa sig den specificerade kompetensen (Eriksson, 2016, citerad i Glesbygdsverket, 2007). Detta är dock endast en av de strategier genom vilket värvning omsätts i praktiken.

Den grundläggande uppfattningen utifrån litteraturen är att tillgodoseendet av arbetskraft är ett gemensamt mål i de kommuner som har formulerat projekt vilka utgår ifrån värvning av personer med utländsk bakgrund. Dessutom kan värvning av personer med utländsk

bakgrund ske av de som bor inrikes och bortsett från vårt lands gränser. Två av de exempel som påvisar kommunernas önskan om personer av utländska bakgrunder är “Strömsunds Nybyggarland” och (ännu en gång) Ragunda kommuns “Göteborgsprojekt””.

Tillvägagångssättet för värvning av nya människor och företag i Strömsunds kommun var bland annat genom utvecklandet av kontakter med Ryssland och dess invånare. För Ragunda kommuns projekt var målet att skapa förutsättningar för invandrare som bodde i två av de mest bostadsområden i Göteborg. De förutsättningarna skulle innefatta möjligheter till en bättre integrering i det svenska samhället, men även utbildning som skulle garantera jobb efter (Glesbygdsverket, 2007a, sid 39). Eftersom projekten i Ragunda kommun innehåller aspekter som både kan anses vara tillämpningsbara för värvningen av människor överlag och människor med utländsk bakgrund, får vi intrycket av att ett projekt och en kommuns

tillväxtarbete kan gå ut på eftersträvandet av båda målgrupper. Eftersom värvningsarbeten sker ofta genom samarbeten mellan andra kommuner, företag och organisationer samt länder, följer nästa stycke som ska innehålla förklaringar för hur samarbete mellan olika aktörer kan ha (och har haft) betydelse för tillväxt.

4.3.3 Samarbeten

Rapporten av Ansvarskommittén (2006) beskriver att alla kommuner samarbetar och det är kommunallagen och sektorslagar som möjliggör detta. Samarbeten kan dock ske genom olika former mellan olika kommuner, styrelser, landsting och organisationer. De största utgångspunkterna för samarbeten är att det kan skapa ekonomiska fördelar, förstärka kommuner och dess konkurrenskrafter samtidigt som samarbeten möjliggör större

attraktioner i både kommuner och organisationer. På samma gång kan inte varje enskild- och småkommun tillgodose alla särskilda behov och service i en kommun, därför kan ett

förekommande ske över gemensamma upphandlingar mellan kommuner som gått samman. Samarbeten sinsemellan kommuner kan omfatta ett enklare utbyte av arbetskraft, men även gemensamma enheter såsom; räddningstjänst, renhållning, bygg och miljö, socialtjänsten, köp av tjänster, utbildningsområdet m.m. Speciellt det sistnämnda, är viktigt att belysa i detta sammanhang eftersom samarbeten mellan kommuner avseende utbildningsområde kan gå ut på att kommuner erbjuder elever nationella program inom deras acceptabla pendlingsavstånd (Ansvarskommittén, 2006).

Det förekommer dessutom samverkningar och samarbeten inom gles- och landsbygder, på den lokala nivå som även kallas för den “fjärde planeringsnivån” och som praktiskt tillämpas olika mycket i kommuner och städer. På den lokala nivån finns samverkningar främst inom föreningar, såsom idrotts-, intresse- eller hembygdsföreningar. Modigh (2009) beskriver att det är invånarna i en kommun som är “bygdens kraft” och som därigenom själva arbetar med en bred förankring, en bygds framtid och utveckling av sin bygd (sid. 49). Samma skrift refererar till Glesbygdsverket (2008), som innehåller många fördelar med den fjärde

planeringsnivån. Varav de största handlar om att dessa samverkningar bidrar till mer dialoger och mer sammanlänkade och långsiktiga planeringskedjor som omfattar vad kommunerna bör satsa mer på att utveckla (Modig, 2009). Slutligen beskrivs det i skriften av Karnell (2010) om att lokala samarbeten är effektiva strategier, genom vilka nya och mer kreativa lösningar för utvecklandet av gles- och landsbygder kan skapas (sid. 22). En annan drivkraft som anses, enligt historiska studier, kunna påverka lokaliseringsbeslutet är regionförstoring.

4.3.4 Regionförstoring

“En modern och aktiv regional tillväxtpolitik för hela landet inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar, såväl i städer som på

landsbygden. Ju fler regioner som är starka och expansiva, desto bättre för Sverige. Förbättrat stöd till näringslivsutveckling och tillgång till finansiering, en fungerande

arbetskraftsförsörjning, tillgång till offentlig och kommersiell service, utbildning samt investeringar i informationsteknik och infrastruktur är väsentliga inslag i en modern regional tillväxtpolitik. Det skapar i sin tur förutsättningar för att kvinnor och män ska kunna leva och verka i hela landet.” (Regeringskansliet, 2015 sid. 9)

Sveriges förändrade stadsplanering, som delade in de växande städerna i bostads- och industriområden, gjorde att samhällen blev allt mer beroende av utbildnings- och arbetspendlingen. Under den senaste femtio årsperioden, har pendling vuxit ytterligare i samband med utvecklingen av kollektivtrafiken, motor- och bilvägarna samt cykelspåren (Amcoff, 2007). Detta har utökat både andelen pendlare och det lämpliga pendlingsavståndet som enligt Johansson (2005) numera ligger på ett maximum av ca 45 min (citerad i Formas Fokuserar, 2012). Svenska samhällen som präglas av kommunikationen mellan varandra sammanfattas med begreppet regionförstoring som tillåter människor att röra sig över olika kommungränser, samtidigt som det innebär för grannregionerna- och kommunerna ett utbyte av arbetskraft och människor överlag (Amcoff, 2007). Anledningen till varför

regionförstoringen nämns i samband med kommunernas tillväxtstrategier, är därför att begreppet anses vara essentiell för skapandet av en lokal- och regional tillväxt, genom dess mångsidiga arbetsmarknad och bättre pendlingsmöjlighet som möjliggör detta (Eriksson, 2012). Samtidigt försöker många kommuner och regioner att skapa regionförstoring. Därför är detta begrepp av central betydelse för att förstå kommunernas tillväxtstrategier.

Trots att regionförstoringen kan gynna vissa samhällen, innehar begreppet även flera begränsningar, som för andra samhällen kan innebära negativa konsekvenser. Denna typ av regional obalans kan yttra sig i form av klyftor mellan ett tillväxtområde kring storstäderna och glesbygdskommuner. (Sveriges Riksdag, 1996) Den största begränsningen som är riktad åt de svenska samhällen, är att regionförstoring kräver en viss närhet mellan kommuner och områden. Bortsett från hela Norrland där regionförstoringen är svår att omsätta i praktiken, på grund av de långa avstånden till arbetsplatserna i grannlänen (Modigh, 2009), är det Sveriges glesbygder som upplever de största problemen med detta fenomen. Karnell (2010) beskriver att regionförstoring är svår att uppnå i just glesbygder främst på grund av den bristande infrastrukturen och de stora avstånden som sådana kommuntyper har till andra (sid. 21). De stora avstånden utgör även en utmaning för glesbygden att upprätthålla en god servicenivå för dess invånare (Sveriges Riksdag, 1996). Parallellt med detta betonas det att regionförstoring fungerar bäst där det finns en kommunikation till en attraktiv stad eller kommun som i

sin tur “drar hela regionen”. Det som har hänt i fallet om Laxå kommun, som har velat åstadkomma en regionförstoring genom utvecklande av dess kollektivtrafik, är att planen inte har haft mycket framgång till följd av det långa avståndet mellan Laxå kommun och

centralorten Örebro. Samma skribent betonar även att den tätortsnära landsbygden, vilken har under den senaste tiden fått en ökad befolkningsinflyttning, likaså är beroende av dess

pendlingsmöjligheter till centralorterna (Karnell, 2010). En lämplig konklusion att dra ifrån detta, är att den tätortsnära landsbygdens allt större attraktivitet inte är endast tack vare de naturnära boendemiljöer som dessa kommuntyper har, utan det handlar även om dess geografiska närhet som möjliggör en acceptabel pendlingstid till större städer samt centralorter. Detta påstående stöds även av Amcoff (2008) som betonar att det är

landsbygdernas och kommunernas närhet till vinstregionerna som genererar en ekonomisk tillväxt (citerad i Formas Fokuserar, 2008).

Inför framtiden kvarstår faktumet om att de flesta glesbygder och även vissa avlägsna landsbygder, inte kommer att kunna ta del av de positiva effekterna (såsom

befolkningsökning, ekonomisk spillning) som tillväxtregionerna kommer att skapa (Karnell, 2010). Johansson (2005) fastslår även att det finns ett påvisat samband mellan krympande städer och kommuner, och regionförstoring. Denna teori beskriver att när en ort krymper och har färre möjligheter till arbete, då tvingas människor att söka sig längre bort för det arbete de vill ha. Med andra ord; en kommun eller stad som har stora begränsningar i tid och rum mellan dess invånares bostäder och arbete (brist på regionförstoring) resulterar i att den kommunen så småningom krymper (Johansson, 2005, citerad i Formas Fokuserar, 2012). Slutligen behandlar flera litteraturer samma ställningstagande om att en lösning för denna problematik är att bygga bättre kommunikationer både inom och mellan kommuner (Karnell, 2010, sid. 21).

4.3.4.1 Virtuell regionförstoring

“Territoriellt handlar det om hur olika platser transportmässigt kopplas till varandra, men även att finna nya länkar som tillvaratar variationen mellan stora och mindre orter samt orter med näringsstruktur. Virtuellt handlar det om att utveckla robusta och tillgängliga elektroniska kommunikationer för digitala tjänster som gör det möjligt att leva, arbetar och studera på distans.” (Glesbygdsverket, 2007b, sid. 27)

Bortsett från regionförstoringen som baseras i geografiska begränsningar, har under den senaste tiden allt mer uppmärksamhet riktats åt en virtuell regionförstoring som anses kunna