Att vara rädd för isolering som äldre och/eller riskera att drabbas av ensamhet är antagligen något som många äldre upplever, oavsett etnisk bakgrund. Av naturliga orsaker försämras den enskildes fysiska samt i många fall mentala förmåga vilket också ökar risken för beroende av omgivningen. För många individer som under hela sitt vuxna liv varit självständiga och varit kapabla till att ta hand om sig själva, och inte bara tagit hand om sig själva utan även hjälpt andra vid behov, kan
åldrandet och det eventuella beroende som åldrandet för med sig vara en omskakande upplevelse. Det här är också något som alla individer kan drabbas av, oavsett om man är invandrare eller åldras i sitt eget hemland.
Vi anser att denna studie visar att dessa rädslor för åldrandet blir mer påtagliga samt får en annan karaktär hos individer som åldras i ett nytt land. Själva ankomsten till ett annat land, oavsett ålder eller orsak vid ankomsten, innebär att man automatiskt mister sitt oberoende till en viss mån. En av de största orsakerna till detta är att man som nyanländ invandrare (i de flesta fall) inte talar det svenska språket.
Vi har intervjuat individer som exempelvis arbetat som kontorist, varit utbildade till jurister eller lärare och andra som hela livet varit hemmafru, alla pratar om det obehag att inte kunna uttrycka sig eller förmedla sina känslor till omgivningen. Vid ankomsten, oavsett om du är ung eller gammal, är beroendet redan närvarande. I hemlandet vet den enskilde vad han/hon kan förvänta sig av omgivningen och vad omgivningen förväntade sig utav denne, den enskilde vet också hur han/hon bör agera/reagera vid olika omständigheter. Man har helt enkelt en klar bild av den miljö och omgivning som man växt upp i. Med andra ord lever man i en livsvärld där känslan av stor osäkerhet är frånvarande. I ett nytt land blir mycket som en gång varit självklart inte längre lika självklart eller giltigt. För att anpassa sig till den nya livsvärlden i det nya landet måste man börja om på nytt, man lämnar det gamla livet bakom sig och börjar ett nytt. Den enskilde måste göra nya tolkningar av omgivningen samt utveckla nya strategier för att anpassa sig. På det viset är den nyanlända individen redan ”drabbad” av att vara beroende i samma utsträckning som den äldre är p.g.a. eventuella naturliga åkommor som åldern för med sig, till en viss mån i alla fall. Att den enskilde som vid någon tidpunkt lämnat sitt hemland sedan, som äldre, upplever större och starkare rädslor som gammal än vad en svensk äldre individ gör finner vi ganska naturligt. Exempelvis är rädslan av att hamna på ett äldreboende genomgående stark hos våra informanter, säkerligen finns det flera svenska äldrepensionärer som upplever en liknande rädsla, men som sagt har den en annan karaktär hos äldre invandrare. Rädslan för att exempelvis inte kunna kommunicera med personal p.g.a. språkliga svårigheter är påtaglig hos våra informanter. Att deras vardag endast kommer bestå av formella relationer och där de kommer spendera sina sista dagar i ensamhet samt isolering, man upplever helt enkelt den svenska äldreomsorgen som väldigt institutionell.
Alltså känner våra informanter att det finns olikheter som är förankrade i deras etnicitet eller kultur som gör att rädslan för att hamna på ett äldreboende här i Sverige är större än vad den hade varit i hemlandet. Dock måste tilläggas att själva vården och omsorgen i Sverige ofta ges beröm av våra informanter, det är just rädslan för att relationen med personal och andra svenska äldre bosatta på ett äldreboende kommer präglas av brister med anledning av kulturella olikheter. I sina hemländer har våra informanter varit omgivna av starka nätverk med anhöriga, så den här rädslan hade inte varit lika påtaglig hos våra äldre deltagare om de fortfarande varit bosatta i respektive ursprungsland. Själva rädslan att hamna på ett boende för äldre är också mindre i hemlandet då man är omgiven av ett större nätverk av nära och kära. För att kompensera den förlust av trygghet samt självständighet som våra informanter upplever i Sverige som äldre invandrare har de byggt upp relationer till anda landsmän, oavsett om det är landsmän bestående av vänner eller anhöriga som också emigrerat till Sverige. Det var också något generaliserbart för vår studie, oavsett nuvarande ålder eller
ålder vid ankomsten till Sverige, så hade man starka band till landsmän som var utav stor betydelse. Inte minst var betydelsen stor att kunna tala modersmålet, vi anser att våra informanters identitet är starkt bunden till deras modersmål. Detta är något som de finner som eget och som de är känslomässigt bundna till. Att då vara del av grupp som de kan umgås med och utföra olika aktiviteter med, känna delaktighet och samhörighet med samt tala sitt modersmål med medför till en känsla av att man fortfarande tillhör en större helhet och inte är helt utelämnad i det nya samhället. Förståelsen för varandra är större då man delar en liknande situation, en situation som präglas av en flytt, och att man upplever osäkerhet i det nya landet. Helt enkelt finns man där för varandra och delar upplevelser med varandra, som en grupp känner man sig starkare samt mer skyddad från de obehag som kan uppstå när man åldras i ett främmande land. Livet i det gamla landet fick ett abrupt slut, men detta behöver inte innebära att det nya livet fortfarande inte präglas av det gamla livet. Olika omständigheter och den kontext som man vuxit upp under är fortfarande en del av den enskilde, att exempelvis våra informanter genomgående upplever den svenska mentaliteten som ”kall” och alltför individbaserad, har en grund i de förhållanden som rådde i respektive hemland. Där upplever man människor som socialt engagerade i den andres liv, mer spontana, mer omtänksamma, mer benägna till att umgås med varandra etc. Livsloppet är alltså en helhet och inte något som kan delas i olika fragment som är oberoende av varandra, utan varje del utav ens liv fortsätter att prägla ens tankar och upplevelser. Alltså kan man få en inblick i varför våra informanter upplever vissa saker såsom de gör genom att lyssna och höra berättelser från tidigare händelser samt omständigheter.