Syftet med vår studie är att få en ökad insikt om hur äldre personer med invandrarbakgrund upplever sitt åldrande här i Sverige, genom att synliggöra deras upplevelser vi vill identifiera vad konsekvenserna blir av att inte få åldras i sitt födelseland. Vi valde även att undersöka om, och i så fall hur individen blir begränsad av att inte åldras i ett land där man inte delar samma modersmål, kultur, traditioner och liknande som ursprungsbefolkningen och vad detta innebär för individen.
Under studiens gång upptäcktes diverse olika aspekter och intressanta företeelser som vi beslutade att lyfta fram och diskutera mer generellt. Med hjälp av empirin upptäckte vi centrala mönster och föreställningar kring åldrandet. Dessa mönster har därefter varit vägledande för studiens ”röda tråd” samt präglat synen på ett enhetligt åldrande med identitetsskapande roll i Sverige. Detta åldrande karakteriseras av att informanterna skapar sig en ”ny identitet” i en individuell process som består utav komplexa val och tillvägagångssätt. Detta upptäcktes vara en relevant urskiljning att resonera kring, eftersom denna individuella process har visat sig vara svår att identifiera, trots att man är medveten om dess existens. Tidigare forskning inom detta område har dessutom bekräftat detta mönster. Av relevans är framförallt Ponzios (1996) studie, som framlägger argument för att ett åldrande i Sverige är svårhanterligt för informanterna, som först måste förstå det nya landets normer. Därefter måste dessa normer bekräftas för att ett eget åldrande skall kunna byggas upp efter egna premisser. Fastän det nya landet bejakas, existerar en uttalad önskan över att urskilja något familjärt i syfte för att underlätta samt förstå sin egen situation under denna
uppbyggnadsprocess. Ponzio (1996) beskriver framförallt språket, mat, firandet av egna högtider och omsorg av landsmän som det familjära och rubricerar det som ”traditionalisering” genom vilket man blandar sin egen ursprungliga kultur med den svenska för att göra den mera personlig och hanterbar. Att göra livet mera hanterbart och sökandet efter en egen identitet kan starkt återkopplas till vår studie, där informanterna har på egna individuella plan utformat ett åldrande som är anpassat efter deras egna premisser för att hantera processen. För våra informanter var flytten från hemlandet till Sverige en stor förändring, främst var det sociala livet som fick en annorlunda prägel i Sverige. Från att ha levt under andra förutsättningar, med en stor kärnfamilj och annorlunda boendeförhållanden, till ett liv i Sverige var ens nätverk består av endast maken/makan, barnen samt deras familjer. Ett nätverk som inte heller upplevs som lika starkt eller tillfredsställande som det som man hade i hemlandet. Detta medför till känslor såsom osäkerhet samt ängslan, rädslan för isolering samt ensamhet ökar i det nya landet eftersom man upplever att den cirkel som av människor som utgjorde ens sociala nätverk inte längre finns kvar. Lewin (2000) beskriver vad begreppet hem betyder för invandrare i sin studie och vad det innebär att lämna sitt hemland för att bo i ett nytt land. Dessa människor har levt under trygga familjeförhållanden som utgör kärnan för stöd och gemenskap, när detta får en annan struktur i det nya landet kan det leda till att den fysiska samt psykiska hälsan påverkas negativt (Lewin 2000). Vi finner i vår studie liknande upplevelser hos våra informanter, där förlusten utav det som Lewin beskriver, som leder till ett åldrande präglat av osäkerhet samt utelämning.
Studien har vidare tydliggjort att samtliga informanter förfogar över tankar kring att alla, oavsett etnicitet, måste på ett eller ett annat sätt lära sig att handskas med frågor kring det egna åldrandet. Informanterna menar att ett åldrande i ett annat land än det egna ursprungslandet leder till att både åldrandet och etniciteten blir tvåsidigt eftersom kontexten kräver att man reflekterar över det egna åldrandet genom två skilda aspekter. Denna tudelning kännetecknas av både positiva och negativa känslor, beroende vad det är som diskuteras. Vår studie har till exempel visat att flera informanter tar ett starkt avståndstagande från särskilda boenden. Flertal informanter beskriver omsorg som något främmande, hemskt, otryggt och obekvämt. De känner nämligen en avsmak för att bli omhändertagna av en främling. Rädslan över att hamna på ett särskilt boende blir dessutom mer påtaglig när man tvingas reflektera över vad som kan komma att ske med en själv när man blir så pass gammal att man eventuellt tvingas hamna där. Brister i det svenska språket samt rädslan över att inte kunna kommunicera med de personer som skall utföra omsorgen verkar utgöra den starkaste faktor till den negativa inställningen hos informanterna. Begrundanden kring det särskilda boendet existerar därför inte ens i informanternas tankesfär, då de inte vill utsätta sig själva för något så pass främmande och otryggt. En tänkbar tolkning till detta är att det egna ursprungslandets kultur och symbolvärden samt att det gamla systemets syn på omsorg och ålderdom väger något tyngre än vad den nya svenska omsorgskulturen gör i informanternas syn på åldrandet. Informanterna visar tecken på att den nya, främmande svenska omsorgskulturen som är starkt präglat av likhetsprincipen är svår att ta till sig eftersom detta utgör en helt ny verklighet för dem. Det finns även en allmän känsla av att det svenska sociala klimatet är avvisande samt kallt, de medmänskliga relationerna anses vara bristfälliga. Denna upplevelse är också något som påverkar våra informanters syn på äldreboenden, de anser att detta är även något som genomsyrar relationerna på ett äldreboende. Dock uppstår det en paradox, eftersom våra informanter samtidigt talade om den
svenska äldreomsorgen som mer strukturerad och förmånlig än den rådande i ursprungslandet. Vård och omsorg upplevs som mer tillgänglig i Sverige, samtidigt finner vi att våra informanter är mer nöjda med kvalitén på den befintliga vården i Sverige i förhållande till hemlandet.
I Gaunt (2002) resonerar Arthur Klienman kring detta faktum och menar att människan socialiseras in i system och tankar som alstrar till att det egna landets system föredras i förhållande till något nytt och obekant system.
Hur äldre personer med invandrarbakgrund uppfattar en ny omsorgskultur samt frågan varför och hur det kommer sig att det är svårt att ta till sig något nytt anser vi var en betydelsefull frågeställning som bör lyftas fram och studeras vidare. Eftersom samtliga informanter i denna studie bor i deras egna hem och har fram tills nu inte erhållit hemtjänst eller likande hjälp från omsorgssektorn, har vår studie framförallt fokuserat på själva synen om omsorg och hälsa, något som resulterat i att dessa frågeställningar hamnat utanför studiens ram.
Trots att samtliga våra informanter har under hela tidens lopp hävdat att man måste göra det bästa utav situationen och anpassa sig till det svenska omsorgssystemet eftersom man befinner sig i Sverige, har vi reflektioner kring varför många har haft tämligen svårt för att etablera sig i Sverige och anpassa dig till det svenska systemet. Informanternas socialkulturella bakgrund samt förhållandet att man inte förmår/försöker lära sig något nytt är tänkbara svar kring dessa reflektioner. Dock har vi upptäckt att informanternas utbildningsnivå och ekonomiska status inte är av betydelse i förhållande till de upplevelser de hade om at åldras som invandrare i Sverige, eftersom dessa faktorer är fristående från (även om de underlättar till en viss nivå) viljan att lära sig ett nytt språk och anpassa sig till en ny kultur.
Sammanfattningsvis har vår studie resulterat i en ökad förståelse för vad det egentligen innebär att åldras i ett främmande land. Studien har vidare frambringat svar till våra ursprungliga frågeställningar om hur äldre med invandrarbakgrund upplever ett åldrande i Sverige. Trots de individuella svaren från informanterna, har vi på ett adekvat och etiskt sätt försökt hitta en för denna studie relevant röd tråd som är baserat på de samtligas upplevelse och reflektioner kring åldrandet och i denna studie ta upp frågor som enbart går att bevisa via informanternas upplevelser och utsagor och på så sätt undgå språkmässiga konflikter.
REFERENSLISTA
Arvidsson, A (1998) Livet som berättelse: Studier i levnad historiska intervjuer. Studentlitteratur, Lund
Ahmadi, L (2000) Hemmets betydelse för äldre invandrare: En litteraturöversikt och riktlinjer för fortsatt forskning och teoribildning., Institutionen för
vårdvetenskap och sociologi, Ämnesavdelningen för socialt arbete, Högskolan i Gävle, Institutionen för vårdvetenskap och sociologi.
Dahl, L. (1987) Äldre jugoslaviska invandrare- Institutet för gerontologi. Jönköping, Rapport.
Gaunt, D. (2002) Äldre invandrare i (red) Magnússon, F Etniska relationer i vård
och omsorg; Lund: Studentlitteratur.
Hajighasemi, F. (1994) : Invandring på gamla dar - sextio äldre iranier berättar. Socialtjänsten, FoU byrån, rapport 1994:6.
Heikkilä, K. (1994) Mer än halva livet - en studie om äldre finländska invandrare
i
Stockholm. Socialtjänsten, FoU byrån, rapport 1994:2
Heikkilä, K. (2004) The role of ethnicity in care of elderly Finnish immigrants. Stockholm: Department of Neurotec, Centre of Excellence in Elderly Care Research,
Karolinska institutet, Stockholm .
Illman, R & Nynäs, P (2005) . Kultur, människa, möte: ett humanistiskt
perspektiv. Författarna och studentlitteratur.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun; Lund: Studentlitteratur. Kvale, S & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun;
Studentlitteratur, Lund AB.
Landgren, L. (1998) Invandrarprojekt. Skärholmen flyktingprojekt/invandrarföreningar
Stockholm Socialdistrikt.
Ponzio, S. (1996) Äldre och invandrare – Gamla italienare och assyrier/syrianer i Stockholm, Rapport från forskningsprogrammet . Åldrandets kultur, FoU-rapport nr 1996:18.
Rosmari, E. (1995) Forskningsetik och perspektivval. Studentlitteratur, Lund. Ronström, O red. (1996) Vem ska ta hand om de gamla invandrarna? Stockholm: socialtjänsts Forsknings och Utvecklingsbyrån.
Rosengren, K-E & Arvidson, P (2002) Sociologisk metodik; Malmö: Liber AB. Månson, P. (2003) Livsvärlden i Moderna samhällsteorier;Stockholm: Prisma.
Torstam, L. (2005) Åldrandets socialpsykologi. Stockholm: Nordstedt Akademiska förlag.
Torres, S & Magnússon F 2010 (red.) Invandrarskap, äldrevård och omsorg. Malmö: Gleerups.