Män 3,8 4,3 22,6 29,1 27,5 12,7 10
N=304 - 471 Mixade grupper 6,2 4,7 31,6 27,2 22,3 8,1 14
Resultaten visar med önskvärd tydlighet att det är de yngre barnen som har de tidigare tiderna och att det är de äldre ungdomarna och vuxna som i huvudsak har de senare tiderna på dagen (exem- pelvis har föreningar/sektioner med verksamhet för flickor upp t.o.m. 6 år i 32 % av fallen tider som är före klockan 16.00 och 48 % har tider mellan kl. 17.00 och 18.00 och siffrorna för pojkar i samma åldersgrupp är relativt lika).
Det är i urvalet mycket få föreningar som har verksamhet efter kl. 19 på vardagar för barn under 10 år. Vidare är det enbart 1 förening av 10 som har verksamheter för barn under 13 år efter kl. 19.00. Skillnaderna mellan pojkar och flickor (och mixade grupper) är inte stora. Föreningarna/ sektionerna tillfrågades också om de var nöjda med dessa tider på vardagar.
Tabell 3:31. Fördelning för om man var nöjd eller missnöjd med dessa tider (N= 1178). Antal % Överlag är vi ... Mycket nöjda med dessa tider 328 27,8 Nöjda med dessa tider 691 58,7 Missnöjda med dessa tider 133 11,3 Mycket missnöjda med dessa tider 26 2,2
Bland de föreningar som angett att de i huvudsak har sin säsong inomhus på vinterhalvåret är de allra flesta nöjda och mycket nöjda med de tider man disponerar. De mest missnöjda är responden- ter som representerar handboll och innebandy (mer än 50 % missnöjda), konståkning, volleyboll, basketboll, korpen och badminton (mellan 20 till 30 % missnöjda). Anmärkningsvärt är att alla tillfrågade fotbollsföreningar var nöjda eller mycket nöjda med sina tider inomhus.
Beträffande fördelningen av tider utomhus på sommarhalvåret så är det generella missnöjet med tider mycket mindre. De som känner störst relativt missnöje är föreningar/sektioner som tillhör fotbollförbundet (12 % missnöjda), boule (10% missnöjda), sportskytte och friidrott (9% miss- nöjda) samt motorcykel (8% missnöjda). Övriga respondenter var nöjda eller mycket nöjda
Bland de föreningar som angivit att de i huvudsak utövar idrott utomhus under vinterhalvåret är det ishockey (de flesta ishockeyföreningar har dock inomhustider) och bandy som visar det största missnöjet. Alla övriga respondenter i denna kategorisering var relativt nöjda eller mycket nöjda. Vi kan inte heller se någon större skillnad vad gäller nöjaktighet vad beträffar tider och om man har verksamhet för flickor/pojkar/mixade grupper.
Föreningarna/sektionerna tillfrågades också om de var nöjda med fördelade tider på helger (lördag och söndag)
Tabell 3:32. Vid vilka tider (avser helger från lördag till söndag) bedriver Ni idrottsverksamhet under huvuddelen av Er säsong uppdelat på kön och ålder i %?
Klockan I snitt hur
Ålder på de aktiva Kön Före 17.00 17.00- 18.00 18.00- 19.00 19.00- 20.00 20.00- 21.00 Efter 21.00 många deltagare
Upp t.o.m Flickor 175 90,0 6,3 1,7 1,1 10
6 år Pojkar 90,4 7,2 1,8 0,6 12 N=175 - 279 Mixade grupper 92,8 5,0 1,8 0,4 16 Fr.o.m 7 år Flickor 89,2 6,8 3,6 0,4 14 t.o.m 9 år Pojkar 89,8 6,5 2,9 0,8 19 N= 245 - 347 Mixade grupper 90,5 6,3 3,2 15 Fr.o.m 10 år Flickor 84,2 7,0 7,0 1,4 0,4 16 t.o.m 12 år Pojkar 86,2 6,5 5,4 1,4 0,4 18 N= 276 - 364 Mixade grupper 85,4 6,6 6,3 1,1 0,5 10 Fr.o.m 13 år Flickor 80,6 7,4 8,7 2,0 1,3 16 t.o.m 15 år Pojkar 79,9 9,3 7,3 2,8 0,7 17 N= 289 - 361 Mixade grupper 83,4 5,3 8,0 2,2 1,1 10 Fr.o.m 16 år Flickor 74,4 7,5 8,2 7,9 2,0 14 t.o.m 19 år Pojkar 71,4 7,2 11,0 7,2 2,8 0,3 15 N= 305 - 339 Mixade grupper 78,5 3,5 10,3 5,6 2,1 8 Fr.o.m 20 år Kvinnor 73,9 6,3 7,4 8,8 2,8 0,7 10 t.o.m 29 år Män 73,6 5,9 7,7 7,7 3,9 1,2 14 N=284 - 337 Mixade grupper 75,5 3,9 7,8 7,5 4,6 0,7 9
30 år och äldre Kvinnor208 71,2 5,3 6,3 10,1 6,3 1,0 10
Män261 69,3 4,6 6,5 10,0 7,7 1,9 11
N= 208 - 330 Mixade grupper 75,2 3,9 7,6 7,0 5,2 1,2 12
Resultaten visar att de allra flesta utövar sin idrottsverksamhet för kl. 17 på helger och det är främst de äldre som har senare tider (efter kl. 17). I flera idrotter och föreningar bedrivs inte träning i så stor utsträckning på helger, utan verksamheternas karaktär är matcher, tävlingar och turneringar.
Vidare är många föräldrar lediga på helger vilket underlättar logistiken. Dessutom är skillnaderna mellan pojkar och flickor (och mixade grupper) inte speciellt stora, så utifrån fördelning av bok- ningstider är inte något av könen vare sig gynnat eller missgynnat.
Tabell 3:33. Fördelning för om man var nöjd eller missnöjd med dessa tider (N= 1016).
Antal %
Överlag är vi ...
Mycket nöjda med dessa tider 312 30,7 Nöjda med dessa tider 618 60,8 Missnöjda med dessa tider 70 6,9 Mycket missnöjda med dessa tider 16 1,6
Överlag är föreningarna, som tabellen ovan visar, nöjda med de tider man har under helgerna och det är inget förbund som skiljer ut sig på något markant sätt.
Ett sätt och en strategi att själv kunna påverka tillgången till en idrottsanläggning är att anskaffa en egen. Respondenterna tillfrågades om de som förening/sektion har eller hade haft allvarliga funderingar på att anskaffa/inköpa egna lokaler för idrottsverksamhet.
Tabell 3:34. Om ni inte äger egen anläggning - har ni allvarligt funderat på att anskaffa (N=981)?
Antal % Om ni inte äger egen anläggning –
har ni allvarligt funderat på att anskaffa?
Ja, och
beslut har tagits 9 0,9 Ja, diskussioner
pågår 114 11,6
Nej, ingen ekonomisk
möjlighet 651 66,4
Nej, annan
orsak 207 21,1
De allra flesta ser inga eller små möjligheter att anskaffa egna anläggningar. Respondenterna till- frågades också om vad man trodde var de vanligaste orsakerna till att föreningar inte skaffar egna anläggningar.
Svaren kan indelas i ett antal kategorier:
Administration - man ser ett utökat ”pappersarbete” man saknar väsentliga kunskaper om hante-
ring av ärenden som dessa, man är också rädd för den ökande arbetsbelastningen.
Ekonomi – man menar att det är för dyrt och man saknar kapital, man vill inte ta lån och man
är rädd för höga skatter, arbetsgivaravgifter och lönekostnader. Skrämmer gör också allt för höga driftkostnader att driva en anläggning och att ägande innebär ett risktagande. Man måste också anskaffa maskiner och man menar att man binder upp resurser, både personella och finansiella.
Förutsättningar – respondenterna menar att det finns allt för få ideellt arbetande vuxna och allt
för få ledare, som vill ställa upp. Föreningarna saknar en ”kritiska massa” och föreningsfolket visar inte de ambitioner och kunskaper som behövs. Vissa vinteridrotter pekar också på de ”sämre” vintrarna med brist på snö/kyla.
Kommunen – man menar att det är allt för låga kommunala bidrag när det gäller drift och skötsel
anläggningar och man anser också att det är kommunernas uppgift att ansvara för anläggningsfrå- gorna. Några menar att om man hyr anläggning så kan man lägga fokus på föreningens verksam- heter och mindre på dess materiella struktur.
Intressenter – det handlar om brist på sponsorer och för lite bidrag från näringslivet. Underhåll - att klara drift, förvaltning och skötsel.
Sammanfattning
Det är företrädesvis de traditionella anläggningstyperna som används mest (idrottsplats/fotbolls- plan, idrottshallar och naturanläggningar). För de föreningar som har sin verksamhet i huvudsak förlagd till sommarhalvåret, är den dominerande anläggningstypen idrottsplatser/fotbollsplaner. För de som har verksamheten i huvudsak inomhus på vinterhalvåret är det sporthall (40x20 meter), och mindre sporthallar/gymnastiksal som dominerar. Mer än hälften av föreningarna, som i huvudsak är ute på vinterhalvåret, använder naturanläggningar, varav 20 % nyttjar konst- och naturfrysta isytor. De som har sin verksamhet inomhus på vintern, upplever det största behovet av tillgång till anläggningar. Beträffande fördelning av tider visar resultaten att det inte råder någon skillnad mellan tillgång till tider mellan pojkar och flickor. Dessutom visar resultaten att de yngre pojkarna och flickorna får de tidigare tiderna och ju äldre ungdomarna är så får man senare tider. Respondenterna är i stort sett nöjda med de tider man har (cirka 85 %). Mest missnöjda är respondenter som representerar handboll och innebandy, vilket kan kopplas till ett behov av fler idrottshallar med måtten 40 x 20 meter. De flesta föreningar menar också att man inte har möjlig- het att skaffa egna lokaler, och då främst av ekonomiska skäl.
4.6 Anläggningens förutsättningar och administration
I frågeformuläret fanns frågor om under vilka förutsättningar av mer praktisk karaktär förening- arna bedrev idrottsverksamhet visavi anläggningsfrågan. Frågan ställdes om det vid något tillfälle bedrevs andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen som man bokat. Syftet var dels att se om det finns ambitioner om samnyttjande, dels om detta förhållande möjligen var ett tecken på anläggnings/lokalbrist.
Tabell 3:35. Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen som ni bokat (N=1194)?
Antal %
Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen som ni bokat?
Nej 752 63,0
Ja, ibland 301 25,2
Ja, ofta 141 11,8
I de allra flesta fall bedrivs ingen annan verksamhet i den bokade delen av anläggningen. Två tredjedelar av respondenterna har i det avseendet fri disposition, medan 25 % menar att man
ibland har sambokning. Det är cirka 11 % av respondenterna som anger att det ofta bedrivs annan idrottsverksamhet i anläggningen. Tabellen nedan beskriver vilka förbund som relativt sett anger den största andelen sambokning.
Tabell 3:36. Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anläggningen som ni bokat uppdelat på de förbund som oftast anger att så är fallet (N=1194)?
Bedrivs vid något tillfälle andra idrottsverksamheter i den del av anlägg-
ningen som ni bokat Nej Ja, ibland Ja, ofta
Handbollförbundet 34,3 42,9 22,9 Ishockeyförbundet 55,6 22,2 22,2 Badmintonförbundet 57,9 21,1 21,1 Friidrottsförbundet 32,1 48,2 19,6 Gymnastikförbundet 55,2 25,4 19,4 Innebandyförbundet 53,2 27,7 19,1 Bandyförbundet 68,8 12,5 18,8 Korpen 62,5 18,8 18,8 Simförbundet 43,8 37,5 18,8 Basketbollförbundet 69,2 12,8 17,9
Karaktären på den sambokade verksamheten bör naturligtvis inte vara av det negativa slaget. Det kan exempelvis vara verksamheter inom den egna föreningen och där det öppnar sig möjligheter att idrotta tillsammans. Det behöver inte ens vara negativt om det är andra föreningar med andra verksamheter (man kan eventuellt idrotta tillsammans). Trots detta upplever många ledare och utövare att annan verksamhet kan vara störande.
En aspekt av tidsbesparande karaktär när det gäller anläggningsnyttjandet är den tid som åtgår för att iordningställa för de verksamheter som bedrivs. Respondenterna frågades om tidsåtgången vid byten av aktuella aktiviteter.
Tabell 3:37. Hur många minuter av den bokade tiden i anläggningen/hallen brukar gå åt att ta fram nödvändigt material för verksamheten (i snitt)?
Antal %
Hur många minuter av den bokade tiden går åt till att ta fram nödvändigt material i snitt?
0 minuter 230 19,6 1-5 minuter 429 36,6 6-10 minuter 249 21,2 11-15 minuter 125 10,7 Mer än 15 minuter 139 11,9
I snitt ligger framtagandet av nödvändig material på mellan 5 till 10 minuter – här finns tid att spara. Förhållandet är i det närmaste identiskt när det gäller hur mycket tid det går åt att plocka undan nödvändigt material? En av fördelarna med specialdesignade anläggningar är naturligtvis att materielen kan stå framme eftersom karaktären på verksamheterna är relativt lika (exempelvis specialdesignade hallar för gymnastik m.fl.). Stora förbund där man anger att det tar relativt lång tid med materielfrågan är gymnastik, kanot, rodd och bågskytte. Cirka 30 % av respondenterna uppger också att bytet till nya förhyrare kan innebära en viss störning, medan majoriteten inte menar att så är fallet. Här finns inget förbund som skiljer ut sig.
En annan faktor är uppvärmningen och om denna kan ske på annan plats eller lokal.
Tabell 3:38. Sker uppvärmning i den bokade anläggningen/hallen/på planen?
Antal % Sker uppvärmning i den bokade anläggningen? Ja 818 70,3 Ja, ibland 216 18,6
Nej 129 11,1
Vi kan konstatera att uppvärmning oftast sker i den tidsbokade anläggningen. En aspekt att beakta är att uppvärmning tillhör idrottandet och den är både prestationshöjande och skadeförebyggande. Risken med att flytta uppvärmningen till annan plats/lokal är att den ses som ett nödvändigt ont utan betydelse, vilket vore förödande.
Relationerna med hyresvärd eller ägare av en anläggning är viktiga. I de fall kommunal policy finns för uthyrning skall naturligtvis dessa följas och i de fall problem förekommer är troligen revisioner av bestämmelserna viktiga. En aspekt av den kommunala policyn är att hyresgästen bör ha möjlighet att påverka tilldelning av tider.
Tabell 3:39. Vilka möjligheter har föreningen att påverka tilldelning av tider (vid bokningen)?
Antal % Vilka möjligheter har föreningen att påverka Mycket goda 269 28,2 tilldelning av tider (vid bokningen)? Ganska goda 311 32,6 Inte så goda 256 26,9 Kan inte påverka alls 80 8,4
Vet ej 37 3,9
Mer än 50 % av respondenterna menade att man har relativt goda möjligheter att påverka tilldel- ning av tider och då gäller det både gentemot hyresvärden och också påverkan inom den egna föreningen (man kan få tider i ”klump” som man skall fördela inom föreningen, exempelvis hela kvällar osv).
För att kunna optimera anläggningsutnyttjandet krävs också att de som hyr är flexibla i sin verk- samhet så att lediga tider kan disponeras och också återrapportera tider som inte utnyttjas så att annan förhyrare kan utnyttja anläggningen. Frågan är om outnyttjad tid återrapporteras till den som driver anläggningen?
Tabell 3:40. Återrapporteras outnyttjad tid till kommunen eller annan uthyrare (så tiden kan nyttjas av annan)?
Antal % Återrapporteras outnyttjad tid (så tiden kan utnyttjas av annan)? Alltid 203 23,0 Ofta 198 22,5 Ibland 216 24,5 Aldrig 264 30,0
Tyvärr ser det ut som att outnyttjad tid inte återrapporteras i den utsträckning som detta borde ske. Det är också av största vikt att kommunernas anläggningsansvariga och bokningscentraler är till- gängliga och snabbt kan få ut information om lediga tider. De allra flesta respondenter menar att så är fallet (knappt 17 % av respondenterna anser att rutinerna är dåliga). Däremot är det relativt vanligt att man inte blir kallade till brukarmöte med kommunens ansvariga (om sådana möten förekommer). Det är dessutom inte speciellt vanligt att brukarna av lokalerna blir kallade till möten i anläggningsfrågan.
Tabell 3:41. Brukar föreningen delta i något brukarmöte ang. hallverksamheten med kommunen?
Antal %
Brukar föreningen delta i något bru- karmöte ang. hallverksamheten med kommunen?
Alltid 157 13,9
Ofta 166 14,7
Sällan 288 25,5
Aldrig 266 23,6
Har aldrig blivit kallad 252 22,3
Mindre än 30 % av respondenterna deltar i sådana möten.
Respondenterna tillfrågades också vilka aspekter som var viktiga för att bokningsrutiner skulle skötas och vad som är betydelsefullt för att det skall fungera:
Administration – Kunnig personal som sköter bokningar och en väl fungerande administration
som leder, fördelar och fakturerar. Det finns också exempel på att tilldelade tider inte överens- stämmer med kommunens policy.
Brist på lokaler - Det är inte bokningen som är dålig utan det är bristen på ändamålsenliga loka-
ler. Enligt kommunen går det inte att få fler tider då det alltid är fullbokat. Det är mycket svårt att få tidiga tider till lag med unga barn.
Central bokning – Att man inför central bokning och centrala bokningssystem på de platser och i
de kommuner där man inte har detta. En försvårande omständighet är när anläggningen har olika bokningsansvariga för olika typer av verksamheter, vilket gör att dubbel bokningar ofta uppstår. Man vill undvika ”först till kvarnprincipen” och istället fördela efter vedertagna principer.
Föreningspersonal - De föreningar som har kanslipersonal har en fördel genom att kommunen
har sin bokningscentral webbaserad. Kanslipersonal kan sitta och ”dammsuga” strötider vilket inte föreningar utan personal kan göra. En av hallarna bokas av en idrottsförening, vilket gör att det är svårt att få en objektiv bedömning. Man bör bygga upp väl fungerande nätverk där represen- tanter från respektive idrott träffas och diskuterar fördelning av träningstider och arrangemang. Kommunen får det färdiga förslaget.
Internetbokning - Bokning av kommunala lokaler skall enkelt kunna göras via Internetbokning,
där man dessutom ser direkt vilka tider som är tillgängliga i respektive anläggning. Bokningssys- tem över nätet underlättar, och det blir lättare att se om det finns bokningsbara tider.
Nyttjande – Det borde vara fler kontroller att tider verkligen används. Det händer att det står
outnyttjade tider i bokningsschemat.
Privatägd – Föreningar får ingen tid av kommunen utan hyr av annan ägare och använder inte
kommunens bokningscentral. Kommunen är inte inblandad i bokning.
Rapportering – Alla borde vara tvungna att rapportera outnyttjade tider. Dock finns förståelse
för att man skall kunna annullera tider strax innan nyttjandet om särskilda omständligheter upp- står. Någon menar att det är svårt och tungrott att hålla på och avboka eller boka tider, när före- ningens ledare är ideellt arbetande.
Samarbete – Flera respondenter menar att samarbete är nyckeln. Exempelvis menar en skytte-
klubb att det i deras fall är flera skytteklubbar som delar skjuthallen och det finns tidigare över- enskommelser mellan klubbarna om vilka dagar respektive förening har som sin ”ordinarie dag”. Respondenternas ombads också att beskriva i punktform på vilka sätt man tycker att man kan undvika att idrottshallarna står tomma på bokad tid (exempelvis på helger, lov, bortamatcher mm)? Svaren har delats in i följande övergripande kategorier.
Ansvar - Att förhyraren känner ansvar för att återlämna icke utnyttjad tid och att alltid lämna
återbud och att föreningen tänker efter om de verkligen behöver just den tiden om det sällan nytt- jas.
Interaktiva bokningssystem – Bokningar på Internet. Anslagstavla på hemsida för bokning där
lediga strötider annonseras till andra föreningar Använda sig mer av mejl och SMS för medde- lande om lediga tider till berörda föreningar, alternativt bokning direkt i hallen.
Sanktioner – Olika typer av bestraffningar exempelvis i form av ”böter” om man inte utnyttjar
tiden eller glömmer att avboka. Om detta upprepas skall tiden kunna övergå till någon annan. Att det utvärderas om klubben använder och har behov av sina tider. Avdrag på hyran även för avbok- ning av enstaka tider. Berörd klubb får minskat antal timmar nästkommande säsong. Införande av någon form av depositionsavgift.
Samverkan – Kommunikation mellan uthyrare och förhyrare genom olika typer av anläggnings-
möten.
Tillgänglighet - Alltid kunna nå den som ansvarar för uthyrningen, vare sig detta är kommunen
Slutligen redovisas respondenternas synpunkter på hur man kan förbättra användandet av idrotts- anläggningar utan att behöva ta till nybyggnation?
Alternativt nyttjande - Alternativ är exempelvis nedlagda industrilokaler. Att det finns omkläd-
ningsrum som är i sådant skick att de kan användas. Bättre fördelning av tider och bättre fördelning mellan idrotter. I första hand använda anläggningarna till de ändamål de är byggda (exempelvis kan fotbollslag kan sköta vinterträningen ute). Fördela halltider i block, t.ex. 4 timmarsblock. Då kan uppvärmning och genomgång efter träning varvas på ett bra sätt. Vidare kan en och samma tränare leda flera lag efter varandra. Införa morgontider och tillgänglighet till anläggningen året runt.
Bokningsrutiner - Aktiv uthyrning av outnyttjade tider till allmänheten. Användarstyrt bok-
ningssystem och bokning via Internet. Att bokningsansvarig har bättre koll på föreningars med- lemsantal och behov kontra övriga föreningar samt enklare avbokningsregler.
Effektivt nyttjande - Alla idrotter borde kunna nyttja mindre hallar för sin barnverksamhet.
Anpassa vissa hallar till specifika idrotter, blanda inte idrotter i hallarna, då uppstår det problem utan anpassa lokaler till den verksamhet som skall bedrivas. Att ha skolsalar öppet på sommartid. Be föreningar se över sina gruppernas fördelning. Ibland kan samträning mellan olika grupper göras för att bättre utnyttja hallytan. Flerutnyttjande av hall (avsätt tider för t.ex. badminton då innebandy kan ske på övriga 2/3 av hallen). Förbättra samarbetet mellan skola och förening.
Ekonomi - Allmänhetens tider i simhallen är långt ifrån lika högt belagda som föreningens tider.
Maximera nyttan genom att samordna allmänhet/förening bättre. Billigare hallhyra på hallar som ligger längre ifrån huvudorten där idrotten bedrivs. Billigare hyra på helger (övriga tider fullbo- kat). Det går inte att undvika att ange nybyggnation, elljus på flera planer och även förbättring av nuvarande elljus.
Samverkan - Alla föreningar samverkar och förstår varandras behov. Bra kommunikation behövs
mellan förening och kommunansvarig. Bra kontakter mellan lagledare och tränare gör att det är lättare att diskutera träning och matcher på mera ”udda” tider. Bättre kunskap om verksamhe- terna, det vill säga hos ansvariga tjänstemän.
Sammanfattning
Många föreningar tvingas att genomföra sina aktiviteter när annan idrottsverksamhet pågår i anläggningen. Alla upplever inte detta som störande men det kan för vissa ha inverkan på akti- viteternas kvalité. Det handlar dels om iordningställande av anläggning (både före och efter) och hur uppvärmning kan genomföras. Totalt sett är det cirka hälften av respondenterna som menar att man kan påverka bokningen av en anläggning, trots att få blir kallade eller ens vill deltaga på brukarmöten med hyresvärden. Beträffande bokningsrutiner menar 55 % att outnyttjade tider inte återrapporteras. De principer man anser bör gälla för bokningsrutiner är att den bokande perso- nalen är kunnig om föreningslivet på orten, att man har en central bokning med fördel på Internet och att kommunen (i vanligaste fall) samarbetar med föreningarna om anläggningsnyttjandet. Det åligger också föreningarna att ta ansvar i anläggningsfrågan och bidra till ett effektivt lokalnytt- jande, där vissa menar att sanktioner bör införas för dem som inte följer uppgjorda regler.
5. Sammanfattande diskussion
Vi har i denna studie samlat in data utifrån ett av RF:s datamaterial, bestående av e-mejladresser till personer på centrala positioner i respektive förening/sektion eller förbund. Ursprunget till uppdra- get, att utvärdera anläggningsfrågan, har sin grund i en motion från Svenska gymnastikförbundet, med tilläggsyrkanden från Svenska handikappsidrottsförbundet och Korpen. Uppdraget bestod