2. Tidigare studier utifrån ett jämställdhetsperspektiv
4.5 Tillgång till idrottsanläggningar
För att få en tydligare bild av tillgång och efterfrågan av anläggningar delades föreningarna in efter tre verksamhetsförutsättningar. Indelningen gjorde skillnad på om man i huvudsak bedrev sin verksamhet (både träning och tävling)7:
• inomhus på vinterhalvåret • utomhus på sommarhalvåret • utomhus på vinterhalvåret
Kriterierna för den fjärde varianten, i huvudsak inomhus på sommarhalvåret, var det inte någon idrott som uppfyllde. Skälet till denna indelning handlar i huvudsak om de olika behov av anlägg- ningar som förekommer, dels beroende på om man i huvudsak har vinter- eller sommarsäsong, dels om man i huvudsak är ute eller inomhus.
Det finns en klyscha som säger att ”Sverige är ett avlångt land” och det gäller inte minst förut- sättningarna för idrottsutövning (ex. klimat och väderförhållanden). Därför fanns ett behov av att göra denna uppdelning och resultaten för den variabel som beskriver vilken verksamhetstyp man bedriver blev som följer:
Tabell 3:20. Vilken verksamhetstyp av idrott bedriver ni i huvudsak (N=1298)?
Antal %
Vilken typ av idrott bedriver ni i Inomhus på vinterhalvåret 650 50,1
huvudsak? Utomhus på sommarhalvåret 545 42,0
Utomhus på vinterhalvåret 103 7,9
Hälften av de föreningar som besvarat enkäten anser sig vara föreningar/sektioner som i huvudsak bedriver sin verksamhet inomhus under vinterhalvåret. Det bör i sammanhanget påminnas om den diskussion som fördes inledningsvis om urvalets representativitet, vilken visade att urvalet inte är någon perfekt replikation av Idrottsverige. Men urvalet anses ändå besitta sådana kvalitéer att slutsatsen blir att förhållanden som speglas i tabellen ovan ändå har generalitet.
Traditionellt stora utomhusidrotter på sommarhalvåret är fotboll, friidrott och orientering. Idrotter som i huvudsak utövas utomhus på vinterhalvåret är bandy och olika typer av skididrott och skrid- skoidrott. Stora inomhusidrotter är basket, bordtennis, gymnastik, handboll, innebandy, ishockey, konståkning, ridsport, simning, tennis, volleyboll m.fl.
En intressant fördjupning av denna kategorisering är hur de enskilda idrotterna fördelar sig på ovan nämnda variabler, det vill säga råder konsensus om vilken verksamhetstyp man bedriver? Kan det förekomma olika uppfattningar inom en viss idrott, med tanke på att ”Sverige är ett avlångt land”. Genom att studera föreningarnas/sektionernas förbundstillhörighet kan detta belysas.
Tabell 3:21. Förbundstillhörighet och typ av idrott (n=1298).
(OBS! enbart de förbund där föreningarna/sektionerna angivet olika typ av verksamhetstyp och idrott redovisas).
Vilken typ av idrott bedriver ni i huvudsak? Inomhus på vinter- halvåret Utomhus på sommar- halvåret Utomhus på vinterhalvåret
Antal Antal Antal
Bouleförbundet 2 11 0 Bågskytteförbundet 11 2 0 Fotbollförbundet 7 191 3 Friidrottsförbundet 15 46 2 Handbollförbundet 32 1 2 Ishockeyförbundet 30 0 6 Klätterförbundet 1 1 0 Motorcykelförbundet 1 15 2 Orienteringsförbundet 0 73 6 Ridsportförbundet 56 52 5 Simförbundet 16 0 1 Skidförbundet 2 8 52 Skolidrottsförbundet 5 1 1 Sportdykarförbundet 13 4 0 Sportskytteförbundet 9 12 0 Tennisförbundet 19 6 0 Volleybollförbundet 21 2 0
Inom vissa idrotter råder inte konsensus om huruvida man är en vinter-sommar/ute-inneidrott. Tillkomsten av inomhusanläggningar, som kan användas året runt har delvis förändrat synen på vad som skulle kunna var en typisk inomhus eller utomhusidrott och klyschan om det avlånga landet aktualiseras.
Före inomhushallarnas tid var föreningarna mycket mer beroende av klimatförhållanden och väder. Med tillkomsten av allt mer sofistikerade inomhusanläggningar har klimatberoendet för vissa idrotter suddats ut. Bra exempel är ishockey, konståkning och andra aktiviteter som bedrivs i ishallar. Nu vandrar bandyn samma väg och tar också med sig skridskoidrotten inomhus, vilket förlänger säsongerna och ger, menar många, bättre förutsättningar för utveckling av idrotten. Vi kan också konstatera att närmare 25 % av friidrottsföreningarna i huvudsak anser att man är en idrott som i huvudsak bedrivs under vinterhalvåret inomhus och att samtliga simföreningar har sin huvudverksamhet under vinterhalvåret. Noterbart är att dessa bägge idrotters stora mästerskap, OS och VM (på lång bana) huvudsakligen infaller på sommarhalvåret. Ishockey och tennis har
gått från att vara utomhusidrotter till att bli inomhusidrotter och bandy är som nämnts på väg åt samma håll (precis som flera andra idrotter).
Ridsportens speciella villkor bör också uppmärksammas främst med tanke på tillgång till ridhus. Dessutom finns den största delen utomhusutövande idrotter på vintern i de nordligaste distrikten och de som utövar utomhusidrott inomhus finns i de södra distrikten.
Frågan är då vilka typer av anläggningar/lokaler som de tillfrågade föreningarna oftast använder för idrottsverksamhet (både träning och tävling) under huvuddelen av säsong?
Tabell 3:22. Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er verksamhet - Inomhus på vinterhalvåret (N= 647)?
Antal % Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er
verksamhet- inomhus på vinterhalvåret?
Sporthall 40 x 20 meter eller större 201 31,1 Mindre sporthall, gymnastiksal/ tennishall 123 19,0
Ishall 44 6,8
Simhall 33 5,1
Större specialdesignad sporthall 67 10,4 Mindre specialdesignad sporthall 63 9,7
Annan 116 17,9
Den vanligaste anläggningstypen för dessa idrotter är idrottshallar med de inre måtten 40 x 20 meter. Detta är inte speciellt överraskande eftersom detta är en mycket vanlig typ av anläggning i landet. Dessutom passar denna halltyp för de flesta av de vanliga inomhusidrotterna (lagboll- spelen, gymnastik, tennis, m.fl). Mindre hallar som exempelvis skolgymnastiksalar (med mindre ytmått) är också relativt vanligt förekommande. Mer är 25 % av föreningarna använder speci- aldesignade hallar (exempelvis bowling, gymnastik, bordtennis, kraftidrotter, ridsport och olika kampsporter).
Idrottsplats med enbart bollplan är det i särklass vanligaste alternativet bland de verksamheter som har sin huvudsäsong under sommarhalvåret. Detta är inte speciellt förvånande med vetskap om att fotbollen är så starkt representerat i denna undersökning (se tabell 3:23).
Tabell 3:23. Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er verksamhet - Utomhus på sommarhalv- året (N= 542)
Antal % Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er
verksamhet – utomhus på sommarhalvåret? Idrottsplats, endast bollplan 194 35,8 Idrottsplats med bollplan och
friidrott 51 9,4
Simanläggning utomhus 2 ,4 Vattenidrott annan typ 25 4,6 Naturanläggningar 75 13,8
Allmänna vägar 16 3,0
Specialgjorda anläggningar 83 15,3
Kategoriseringen vattenidrotter av annan typ representeras av kanot, rodd och segling, medan orientering i huvudsak använder naturanläggningar. De idrotter som använder allmänna vägar är viss form av motorsport och cykel, medan specialgjorda anläggning har brukas av ridsport, baseboll och annan form av motorsport.
Bland idrotter som i huvudsak utövas utomhus på vintertid ser förhållandena ut som följer.
Tabell 3:24. Vilken typ av anläggning använder ni oftast i er verksamhet - Utomhus på vinterhalvåret (N= 100)?
Antal % Vilken typ av anläggning använder ni Naturanläggningar 55 55,0 oftast i er verksamhet - utomhus på vinterhalvåret? Konst- och naturfrysta ytor utomhus 19 19,0 Konstfrysta ytor inomhus 3 3,0 Specialgjorda anläggningar 3 3,0
Annan 20 20,0
Naturanläggningar nyttjas företrädesvis av skididrott medan konst- och naturfrysta isytor befol- kas av bandy och skridsko. Specialgjorda anläggningar nyttjas i detta fall enbart av ridsport. De föreningar som angivit andra typer av anläggningar/lokaler är exempelvis allmogegårdar, bas- säng inhyst i sjukhus, biljardhall, bågskyttebana i egen regi, danslokal med trägolv, fritidsgårdar – IOGT-gård och källare.
Respondenterna fick också svara på frågan om vad de anser om kvalitén på de anläggningar/ lokaler som man använder.
Tabell 3:25. Kvalitén på de anläggningar som föreningarna/sektioner i huvudsak använder (N= 1262).
Antal % Vad anser ni om kvalitén på anläggningar ni Mycket hög kvalité 182 14,4
använder? Hög kvalité 664 52,6
Låg kvalité 343 27,2
Mycket låg kvalité 73 5,8
Tabellen visar att cirka 2/3 anser att de anläggningar/lokaler man använder har hög kvalité, medan 1/3 anser att de har låg kvalité. Bland de idrotter som i huvudsak utövas inomhus på vinterhalvåret är de mest missnöjda (> än 50 % låg kvalité) fäktning, brottning dansidrott, gymnastik, taek- wondo och friidrott. Övriga är mer än 50 % nöjda med kvalitén.
Bland dem som utövar idrott huvudsakligen utomhus på sommarhalvåret så är de allra flest nöjda. Det är enbart dragkamp och frisbee som visar ett större missnöje men här är urvalet av föreningar i studien mycket litet. De som har under 1/3 missnöjda är idrotter som cykel, rodd och varpa. Bland föreningar som i huvudsak utövar idrott utomhus på vinterhalvåret så är skididrotten rela- tivt nöjd med kvalitén på sina anläggningar medan skridsko (50 % missnöjda) och bandy (44 % missnöjda).
Man svarade också på frågan om vad man anser om ändamålsenligheten med de anläggningar som man använder.
Tabell 3:26. Ändamålsenligheten för de anläggningar som föreningarna/sektioner i huvudsak använder (N=1260).
Antal % Ändamålsenligheten på de anläggningar ni Mycket ändamålsenliga 393 31,2
använder? Ändamålsenliga 737 58,5
Ej ändamålsenliga 130 10,3
Betraktar man sambandet mellan nöjaktighet och ändamålsenlighet blir resultatet uttryckt i Sper- mans Rho =0,62. Detta får betraktas som relativt högt samband, det vill säga om man anser kvali- tén på anläggningarna vara bra, så anser man också att ändamålsenligheten är bra (och vise versa). För att komplettera frågan om anläggningsbehov uppmanades respondenterna att beskriva det behov man har när man inte har huvudsaklig tränings- och tävlingssäsong. Frågan hade öppna svarsalternativ och variationen bland svaren var avsevärd. För att på ett kategoriskt sätt samman- fatta svaren så har de delats in i ett antal kategorier (i bokstavsordning):
Administrativ/organisatorisk – Respondenterna menar att när det är ”off-season” kan man inte
använda (andra) anläggningar av ekonomiska, logistiska och praktiska skäl. De är för dyra, är på för långt avstånd och är dåligt anpassade för den idrott som bedrivs.
Behov – Behovet av anläggningar under ”icke-säsong” varierar stort. Många föreningar anger att
man inte har några behov, medan andra upplever diskontinuitet i verksamheten som orsakas av anläggnings- och lokalproblem. Behoven varierar också mellan föreningar/idrotter där man bedri- ver elitverksamhet och motionsverksamhet. Det kan exempelvis gälla lokal för inomhusklättring, modellflyganläggning för RC-flyg, linkontrollflyg och Linspeed, möjlighet till cykling inomhus (velodrom).
Jämställdhet – Upplevelse av att vissa grupper är hindrade att få tillgång till idrottsanläggning
när man inte har säsong, exempelvis p.g.a. kön. En förening skriver att om de äldre tjejerna ska kunna fortsätta tävla krävs andra lokaler än de vi har tillgång till idag och det kräver specialgolv samt förvaringsutrymme för material (dans).
Klimat – Man kan inte utöva idrott därför att väderleken sätter hinder i vägen (sommaridrott på
vintern och vise versa). En förening skriver att man behöver en BMX-bana under tak. En annan skriver att man behöver en skidtunnel för träning året runt.
Konkurrens – visa idrottsföreningar konkurrerar med andra icke-idrottsliga arrangörer och
arrangemang. Exempel på detta är en dansklubb som delar danslokal med kommersiella intressen.
Sanitet – man kan inte driva verksamheter därför att de reservanläggningar man utnyttjar saknar
sanitetsanläggningar (toaletter, dusch, omklädning mm). Det kan gälla olika gym, kanslier, sam- lingslokaler mm.
Säsong – ändamålsenliga lokaler/anläggningar är stängda (ex. ishallar på sommaren, golfbanor
på vintern). En bowlingklubb skriver att hallen stänger i början av maj och öppnar igen mitten av augusti vilket innebär att de får leta andra träningsalternativ. Det vore önskvärt om hallen hade öppet några veckor på sommaren.
Underlagdaspekt – Underlag som gör att man kan idrotta hela året, exempelvis på konstgräsplaner. Ägande – betydelsen av att äga en egen anläggning och själv sätta upp ramarna för anläggningens
utnyttjande.
Ändamål – att anläggningarna används till det de är skapade för, exempelvis ishallar för ishockey,
simhallar för simning osv.
Finns det då anläggningar i de olika kommunerna som täcker behovet. Respondenterna tillfråga- des om fanns tillräckligt med inomhusanläggningar/lokaler/utomhusanläggningar i de kommuner som föreningarna var belägna.
Tabell 3:27. Finns tillräckligt med inomhusanläggningar/lokaler/utomhusanläggningar i Er kommun för idrottsutöv- ning oavsett Ert behov och ägare av anläggning (N=1286?
Antal % Anser ni att det finns tillräckligt med anläggningar i er kommun oavsett ert
behov?
Ja 294 22,9
Delvis 334 26,0
Nej 589 45,8
Vet ej 69 5,4
Uppenbarligen finns ett stort behov av nya anläggningar allmänt sett och närmare hälften av respondenterna menar att det saknas på flera håll. Bland de större idrottsförbunden och där mer än 50 % av respondenterna svarat nej på denna fråga (det finns inte tillräckligt med anläggningar) finns fotboll, gymnastik, innebandy, friidrott, handboll, basketboll, bordtennis, ishockey och volleyboll. Ser vi till föreningarnas enskilda behov ser bilden en aning ljusare ut. Dock menar omkring 25 % av föreningarna/sektionerna att man inte täcker sina behov med de anläggningar som man utnyttjar idag.
Tabell 3:28. Har Ni idag tillgång till inomhusanläggningar/lokaler utomhusanläggningar/idrottsverk- samhetför idrottsverksamhet som täcker Ert aktuella behov (N=1279)?
Antal %
Har ni tillräckligt med anläggningar som täcker ert aktuella behov?
Ja 469 36,7
Delvis 462 36,1
Nej 341 26,7
Vet ej 7 ,5
Bland föreningarna/sektionerna fanns det ett antal som hade en andel på mer än 30 % nej-svar och dessa är föreningar/sektioner tillhörande innebandyförbundet (59 %), korpen (50 %), ishockey (44 %), bandy (44 %), handboll (44%), simförbundet (43%), basketboll (41 %), friidrott (33 %), fot- boll (båda 31 %), gymnastik och ridsport (båda 30 %). Det finns dessutom ett hyggligt samband
mellan om man anser att det allmänt sett finns anläggningar/lokaler och om man anser att man själv kan täcka sina behov (Spearmans Rho= 0,5).
Tabell 3:29. Sambandet mellan uppfattningar om det generella behovet av anläggningar för idrotts- verksamhet utomhus för idrottsverksamhet som täcker Ert aktuella behov uppdelat på förbund (N=228).
Har ni tillräckligt med anläggningar som täcker ert aktuella behov?
Ja Delvis Nej Vet ej
Antal % Antal % Antal % Antal %
Anser ni att det finns till- räckligt med anläggningar i er kommun oavsett ert behov?
Ja 240 82,2 41 14,0 11 3,8 0 ,0
Delvis 135 40,4 156 46,7 42 12,6 1 ,3
Nej 63 10,8 242 41,3 280 47,8 1 ,2
Vet ej 31 47,0 22 33,3 8 12,1 5 7,6
Många föreningar menar också att man skulle kunna utveckla sin verksamhet om man hade flera och kvalitativt bättre anläggningar. Ungefär 1/3 av respondenterna menar vidare att de känner till flera föreningar i kommunen som skulle vilja ha mer tillgång till lokaler/anläggningar. Detta visar med tydlighet att det finns behov av fler lokaler anläggningar för att man skall kunna fortsätta utveckla verksamheterna.
För att få en bild av hur föreningarna/sektionerna disponerar sina tider och bokningar samt hur många som utnyttjar anläggningen ombads respondenterna att beskriva hur deras dessa ligger på ett veckoschema. Skillnad har gjorts om det är tider på vardagar (måndag till fredag) eller om det är bokningar på helger. Syftet är att kunna belysa om det föreligger återkommande mönster i bok- ningsrutiner och om pojkar/män eller flickor/kvinnor skulle vara särskild gynnade eller missgyn- nade. Låt oss redan här betona att vi inte i denna skrift inte gör någon värdering om vad som är bra eller dåliga tider och dagar. Med tanke på att det skiljer en del i förhållanden mellan säsonger och idrotter, landsbygd och storstad samt tillgång och efterfrågan blir det upp till läsaren att själv göra denna värdering.
Tabell 3:30. Vid vilka tider (avser vardagar från måndag till fredag) bedriver Ni idrottsverksamhet under huvuddelen av Er säsong uppdelat på kön och ålder i %?
Klockan I snitt hur
Ålder på de aktiva Kön Före 17.00 17.00- 18.00 18.00- 19.00 19.00- 20.00 20.00- 21.00 Efter 21.00 många deltagare
Upp t.o.m Flickor 32,0 48,1 17,7 1,7 ,4 12
6 år Pojkar 32,6 48,6 17,4 1,4 13 N=218 - 363 Mixade grupper 29,8 44,9 24,8 ,6 16 Fr.o.m 7 år Flickor 15,2 55,7 27,5 1,6 14 t.o.m 9 år Pojkar 16,4 51,3 31,2 1,1 21 N=353 - 523 Mixade grupper 15,3 42,3 39,4 3,1 15 Fr.o.m 10 år Flickor 7,2 30,2 54,9 7,2 ,2 ,2 16 t.o.m 12 år Pojkar 7,0 28,3 55,8 8,5 ,2 ,2 21 N=414 - 443 Mixade grupper 9,6 25,4 54,5 10,0 ,6 17 Fr.o.m 13 år Flickor 4,5 14,0 51,4 27,0 2,7 ,5 15 t.o.m 15 år Pojkar 5,0 10,9 50,2 30,3 3,6 15 N=414 - 443 Mixade grupper 6,1 13,4 53,8 23,5 3,0 ,2 12 Fr.o.m 16 år Flickor 2,8 5,9 31,0 38,8 18,9 2,6 13 t.o.m 19 år Pojkar 3,0 7,5 25,3 42,6 18,0 3,6 16 N=423 - 481 Mixade grupper 5,8 7,7 39,9 32,2 13,3 1,0 10 Fr.o.m 20 år Kvinnor 2,5 4,7 23,2 34,3 28,6 6,7 10 t.o.m 29 år Män 1,5 3,7 22,6 36,0 25,9 10,3 15 N=423 - 481 Mixade grupper 4,7 4,7 32,5 31,1 22,4 4,5 10
30 år och äldre Kvinnor 3,3 3,6 26,0 31,3 27,6 8,2 9
Män 3,8 4,3 22,6 29,1 27,5 12,7 10
N=304 - 471 Mixade grupper 6,2 4,7 31,6 27,2 22,3 8,1 14
Resultaten visar med önskvärd tydlighet att det är de yngre barnen som har de tidigare tiderna och att det är de äldre ungdomarna och vuxna som i huvudsak har de senare tiderna på dagen (exem- pelvis har föreningar/sektioner med verksamhet för flickor upp t.o.m. 6 år i 32 % av fallen tider som är före klockan 16.00 och 48 % har tider mellan kl. 17.00 och 18.00 och siffrorna för pojkar i samma åldersgrupp är relativt lika).
Det är i urvalet mycket få föreningar som har verksamhet efter kl. 19 på vardagar för barn under 10 år. Vidare är det enbart 1 förening av 10 som har verksamheter för barn under 13 år efter kl. 19.00. Skillnaderna mellan pojkar och flickor (och mixade grupper) är inte stora. Föreningarna/ sektionerna tillfrågades också om de var nöjda med dessa tider på vardagar.
Tabell 3:31. Fördelning för om man var nöjd eller missnöjd med dessa tider (N= 1178). Antal % Överlag är vi ... Mycket nöjda med dessa tider 328 27,8 Nöjda med dessa tider 691 58,7 Missnöjda med dessa tider 133 11,3 Mycket missnöjda med dessa tider 26 2,2
Bland de föreningar som angett att de i huvudsak har sin säsong inomhus på vinterhalvåret är de allra flesta nöjda och mycket nöjda med de tider man disponerar. De mest missnöjda är responden- ter som representerar handboll och innebandy (mer än 50 % missnöjda), konståkning, volleyboll, basketboll, korpen och badminton (mellan 20 till 30 % missnöjda). Anmärkningsvärt är att alla tillfrågade fotbollsföreningar var nöjda eller mycket nöjda med sina tider inomhus.
Beträffande fördelningen av tider utomhus på sommarhalvåret så är det generella missnöjet med tider mycket mindre. De som känner störst relativt missnöje är föreningar/sektioner som tillhör fotbollförbundet (12 % missnöjda), boule (10% missnöjda), sportskytte och friidrott (9% miss- nöjda) samt motorcykel (8% missnöjda). Övriga respondenter var nöjda eller mycket nöjda
Bland de föreningar som angivit att de i huvudsak utövar idrott utomhus under vinterhalvåret är det ishockey (de flesta ishockeyföreningar har dock inomhustider) och bandy som visar det största missnöjet. Alla övriga respondenter i denna kategorisering var relativt nöjda eller mycket nöjda. Vi kan inte heller se någon större skillnad vad gäller nöjaktighet vad beträffar tider och om man har verksamhet för flickor/pojkar/mixade grupper.
Föreningarna/sektionerna tillfrågades också om de var nöjda med fördelade tider på helger (lördag och söndag)
Tabell 3:32. Vid vilka tider (avser helger från lördag till söndag) bedriver Ni idrottsverksamhet under huvuddelen av Er säsong uppdelat på kön och ålder i %?
Klockan I snitt hur
Ålder på de aktiva Kön Före 17.00 17.00- 18.00 18.00- 19.00 19.00- 20.00 20.00- 21.00 Efter 21.00 många deltagare
Upp t.o.m Flickor 175 90,0 6,3 1,7 1,1 10
6 år Pojkar 90,4 7,2 1,8 0,6 12 N=175 - 279 Mixade grupper 92,8 5,0 1,8 0,4 16 Fr.o.m 7 år Flickor 89,2 6,8 3,6 0,4 14 t.o.m 9 år Pojkar 89,8 6,5 2,9 0,8 19 N= 245 - 347 Mixade grupper 90,5 6,3 3,2 15 Fr.o.m 10 år Flickor 84,2 7,0 7,0 1,4 0,4 16 t.o.m 12 år Pojkar 86,2 6,5 5,4 1,4 0,4 18 N= 276 - 364 Mixade grupper 85,4 6,6 6,3 1,1 0,5 10 Fr.o.m 13 år Flickor 80,6 7,4 8,7 2,0 1,3 16 t.o.m 15 år Pojkar 79,9 9,3 7,3 2,8 0,7 17 N= 289 - 361 Mixade grupper 83,4 5,3 8,0 2,2 1,1 10 Fr.o.m 16 år Flickor 74,4 7,5 8,2 7,9 2,0 14 t.o.m 19 år Pojkar 71,4 7,2 11,0 7,2 2,8 0,3 15 N= 305 - 339 Mixade grupper 78,5 3,5 10,3 5,6 2,1 8 Fr.o.m 20 år Kvinnor 73,9 6,3 7,4 8,8 2,8 0,7 10 t.o.m 29 år Män 73,6 5,9 7,7 7,7 3,9 1,2 14 N=284 - 337 Mixade grupper 75,5 3,9 7,8 7,5 4,6 0,7 9
30 år och äldre Kvinnor208 71,2 5,3 6,3 10,1 6,3 1,0 10
Män261 69,3 4,6 6,5 10,0 7,7 1,9 11
N= 208 - 330 Mixade grupper 75,2 3,9 7,6 7,0 5,2 1,2 12
Resultaten visar att de allra flesta utövar sin idrottsverksamhet för kl. 17 på helger och det är främst de äldre som har senare tider (efter kl. 17). I flera idrotter och föreningar bedrivs inte träning i så stor utsträckning på helger, utan verksamheternas karaktär är matcher, tävlingar och turneringar.
Vidare är många föräldrar lediga på helger vilket underlättar logistiken. Dessutom är skillnaderna mellan pojkar och flickor (och mixade grupper) inte speciellt stora, så utifrån fördelning av bok- ningstider är inte något av könen vare sig gynnat eller missgynnat.
Tabell 3:33. Fördelning för om man var nöjd eller missnöjd med dessa tider (N= 1016).
Antal %
Överlag är vi ...
Mycket nöjda med dessa tider 312 30,7 Nöjda med dessa tider 618 60,8 Missnöjda med dessa tider 70 6,9 Mycket missnöjda med dessa tider 16 1,6
Överlag är föreningarna, som tabellen ovan visar, nöjda med de tider man har under helgerna och det är inget förbund som skiljer ut sig på något markant sätt.
Ett sätt och en strategi att själv kunna påverka tillgången till en idrottsanläggning är att anskaffa en egen. Respondenterna tillfrågades om de som förening/sektion har eller hade haft allvarliga funderingar på att anskaffa/inköpa egna lokaler för idrottsverksamhet.
Tabell 3:34. Om ni inte äger egen anläggning - har ni allvarligt funderat på att anskaffa (N=981)?
Antal % Om ni inte äger egen anläggning –
har ni allvarligt funderat på att anskaffa?
Ja, och
beslut har tagits 9 0,9 Ja, diskussioner
pågår 114 11,6
Nej, ingen ekonomisk
möjlighet 651 66,4
Nej, annan
orsak 207 21,1
De allra flesta ser inga eller små möjligheter att anskaffa egna anläggningar. Respondenterna till- frågades också om vad man trodde var de vanligaste orsakerna till att föreningar inte skaffar egna anläggningar.
Svaren kan indelas i ett antal kategorier:
Administration - man ser ett utökat ”pappersarbete” man saknar väsentliga kunskaper om hante-
ring av ärenden som dessa, man är också rädd för den ökande arbetsbelastningen.
Ekonomi – man menar att det är för dyrt och man saknar kapital, man vill inte ta lån och man
är rädd för höga skatter, arbetsgivaravgifter och lönekostnader. Skrämmer gör också allt för höga driftkostnader att driva en anläggning och att ägande innebär ett risktagande. Man måste också anskaffa maskiner och man menar att man binder upp resurser, både personella och finansiella.
Förutsättningar – respondenterna menar att det finns allt för få ideellt arbetande vuxna och allt
för få ledare, som vill ställa upp. Föreningarna saknar en ”kritiska massa” och föreningsfolket visar inte de ambitioner och kunskaper som behövs. Vissa vinteridrotter pekar också på de ”sämre” vintrarna med brist på snö/kyla.
Kommunen – man menar att det är allt för låga kommunala bidrag när det gäller drift och skötsel
anläggningar och man anser också att det är kommunernas uppgift att ansvara för anläggningsfrå- gorna. Några menar att om man hyr anläggning så kan man lägga fokus på föreningens verksam-