ÄRENDEN TILL SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT
Ungdom 13-20 år: Säng med utrustning, byrå, skrivbord, skrivbordsstol
Umgängesresor
Umgängesresor avseende biologiska föräldrar/motsvarande skall i första hand bekostas av dem själva. Deras möjlighet att bekosta resorna prövas av handläggare på ekonomiskt bistånd utifrån riktlinjer för försörjningsstöd.
Om föräldrarna, trots ett normöverskott och av ekonomiska skäl avstår från umgänge med barnet, får en bedömning göras utifrån barnets behov.
Övrig utrustning
Vid alla placeringar, både familjehem och släktinghem, ska ersättning utgå för inköp av möbler och basgarderob som prövas individuellt efter behov.
Utrustning i samband med ny placering kan behöva göras både vad gäller kläder och viss annan grundutrustning, t.ex. utrustning till barnets rum. Mobiltelefon och telefonkort kan ersättas vid förstagångsplacering, men bör sedan betalas från den löpande
omkostnadsersättningen.
Hemutrustning:
Barn 0-12 månader Skötbord, bilbarnstol, spjälsäng med utrustning, Ligg/sittvagn, barnstol till matbord, byrå, leksaker
Barn 1-3 år: Bilbarnstol, säng med utrustning, Sittvagn, barnstol till matbord, byrå, leksaker.
Barn 4-6 år: Bilkudde, säng med utrustning, skrivbord, byrå, leksaker.
Barn 7-12 år: Bilkudde, säng med utrustning, skrivbord, skrivbordsstol, byrå, leksaker.
Ungdom 13-20 år: Säng med utrustning, byrå, skrivbord, skrivbordsstol.
Sammanlagt max 15% av ett prisbasbelopp fn 6825kr Klädutrustning vid nyplacering
Bedömning ska göras om vilken utrustning som behövs i samråd med familjehemmet. En individuell bedömning ska alltid göras. I beslutsmeddelandet ska tydligt anges vad biståndet ges för exempelvis bistånd för två par byxor á 300 kr. Detta för att undvika att bistånd beviljas flera gånger för samma sak. Exempel nedan.
Klädutrustning
3 par byxor, 200-300 kr/par 3 tjocktröjor, 200 kr styck 5 t-shirt/linne, 100 kr styck.
1 par skor, vinter 500 kr, sommar 300 kr 1 par gummistövlar 300kr
1 jacka, vinter 600 kr, sommar 400 kr 5 par strumpor 100 kr
5 par trosor 150kr 2 Bh 300 kr
1 set regnkläder 500 kr Gymnastikkläder 300 kr Gymnastikskor 300 kr Badkläder 200 kr
Max 10% av prisbasbelopp fn 4550 kr.
Cyklar, skid- och sportutrustning, moped, musikinstrument samt dator
Ett extra belopp kan utges första placeringen eller vid omplacering när det gäller cykel, mobiltelefon och skidutrustning för att därefter anses ingå i den löpande ersättningen. Annan dyrbar sportutrustning bedöms på samma sätt. Extra ersättning för utrustning om högst 10 % av prisbasbeloppet kan beviljas. Moped för ”nöje” får anses ingå i löpande
omkostnadsersättning och ersätts ej separat medans moped nödvändig för transporter kan ersättas enligt riktlinjerna med max 10% av prisbasbeloppet. Kostnader för försäkring och drivmedel ersätts i omkostnadsdelen som en tilläggskostnad.
I första hand bör musikinstrument hyras. Efter individuell bedömning kan musikinstrument ersättas separat, max 10 % av prisbasbeloppet.
I de fall barnet har egna tillgångar bör kontakt tas med överförmyndaren för att få medel till extra utrustning till barnet, t.ex. cykel, dator och moped. I övrigt får behovet prövas i varje enskilt fall. Beviljas kostnaden av nämnden kommer den extra utrustningen att tillhöra barnet, inte familjehemmet.
Behov av dator ska prövas utifrån den unges behov och beviljas endast med max 10% av basbeloppet om det finns särskilda skäl, t.ex. funktionshinder eller behov utifrån
skolsituationen.
Kostnader för större bil eller bostad
Grundregeln är att familjen som barnet placeras hos har tillgång till egen bil och utrymme i bostaden för det placerade barnet. Om familjen måste öka kostnaden för boendet till följd av det placerade barnet kan den ökade hyreskostnaden, ökad nettoränta på bostadslån eller ökad driftkostnad ersättas som en tilläggskostnad i omkostnadsersättningen. Amorteringar ersätts aldrig. På liknande sätt kan ersättning utbetalas om familjen till följd av det placerade barnet måste skaffa en större bil. Beräkning görs då av merkostnaden som uppstår för drift och i vissa fall netto kostnad för ränta. Ersättningen ges som höjning av den månatliga
omkostnadsersättningen. Även här får ersättning aldrig utgå för amortering.
Kostnader under förberedelse inför placering
Blivande familjehemsföräldrar kan ha kostnader under förberedelserna inför placeringen av ett barn. Dessa förberedelser kan innebära att de förlorat inkomst och att de haft vissa omkostnader. Förlorad arbetsinkomst ersätts som ett tillägg till arvodet och
omkostnadsersättningen. Dessa kostnader är av tillfällig karaktär varför områdeschef utgör delegat.
Försäkringar/ersättning för skador
Kommunförbundet rekommenderar att kommunen att teckna ansvars- och
olycksfallsförsäkringar för dem som placeras i familjehem. Krav ska också ställas på att familjehemmet har hemförsäkring och ansvarsförsäkring. Kommunen bör svara för
självrisken, både beträffande kommunens egna samt familjehemmets försäkringar, för skada som det placerade barnet/ungdomen vållar familjehemmet. Familjehemmet bör alltså beviljas ersättning inom självriskens ram. I de fall skadan inte täcks av försäkring kan områdeschef besluta om ersättning upp till 10% av prisbasbeloppet.
Reducering av omkostnad och arvode
Det förekommer att familjehem behöver avlastning i vården av barn som till följd av funktionsnedsättning, sjukdom eller liknande är särskilt vårdkrävande. Det är fråga om placeringar där barnet regelbundet kommer att vistas utanför familjehemmet. När nämnden vid en nyplacering fastställer ersättningen till familjehemmet är detta en omständighet att beakta och kan medföra att såväl arvode som omkostnadsersättningen eller endera av dem bestäms till en lägre nivå än om barnet varit heltid i familjehemmet.
Frågan om reducering av ersättningarna kan även uppkomma under en pågående placering.
Det blir då fråga om en överenskommelse om hur barnets frånvaro påverkar familjehemmets kostnader och arbetsinsats och därmed storleken på arvodet och omkostnadsersättningen.
Frågan om förändringar i ersättningarna kan bli aktuell när ett familjehemsplacerat barn ska gå i skolan på annat håll och behöver bo där under skoltid samtidigt som placeringen i familjehemmet behöver kvarstå.
Upphörande av vård
När en placering i familjehem eller i hem för vård eller boende upphör är det viktigt att i god tid planera för upphörande av vården och eventuella nya insatser och att dessa tydligt framgår av vård- och genomförandeplan. Se Kommunförbundets rekommendationer. Vid t ex flytt till eget boende måste kostnader för första utrustningen (möbler m.m.) planeras in.
Normaliseringsprincipen bör gälla. Hänsyn ska tas till egna resurser i form av pension, banktillgodohavanden, anhörigas möjligheter till stöd mm. Vid beviljande av hemutrustning kan gällande socialbidragsriktlinjer följas. Utrustning och andra kostnader som har med vårdens upphörande att göra belastar medel för vård och behandling.
Vårdnadsöverflytt
Familjehemmet ska informeras om att familjehemsavtalet kommer att sägas upp i samband med tingsrättens dom om förordnande av vårdnaden. En särskilt förordnad vårdnadshavare har dock ingen försörjningsskyldighet för barnet. Den socialnämnd, som ansökt om
vårdnadsöverflyttningen, har därför fått rätt att fortsätta betala dem en skälig ersättning. Ny överenskommelse om ersättning behöver således göras. En skälig ersättning bör motsvara vad som tidigare utbetalts som familjehemsersättning om denna inte varit kraftigt förhöjd i så fall lämnas första nivå på förhöjt arvode om uppdraget är av den omfattning att detta bedöms skäligt. Denna ersättning ska reduceras med pengar som kommer från annat håll avseende vård och omkostnader till exempel underhållsbidrag, underhållsstöd, pension, vårdbidrag, barnbidrag, avkastning av kapital och socialförsäkringsförmåner. Träffas inget avtal utgår ingen ersättning efter att vårdnaden överflyttats till familjehemmet.
I avtalet mellan socialnämnden och de nya vårdnadshavarna ska framgå vad som gäller utifrån ersättningsnivå och period. Ersättning efter 18 år bör följa föräldrabalkens regler. Om barnet
går i skolan eller återupptar skolgången efter 18 år gäller avtalet till dess barnet slutat skolan, dock längst till dess den unge fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning.
Handledning, utbildning och uppföljning
Det är viktigt att familjehem får stöd/utbildning och handledning gällande sitt uppdrag. Enligt nya bestämmelser i socialtjänstlagen from januari 2013 är socialnämnden skyldig att se till att jour- och familjehem ges möjlighet att få den utbildning de har behov av. Familjehemmen ska erbjudas regelbunden handledning, denna kan ske i enskilt eller i grupp. Detta i syfte för att stötta familjen och motverka sammanbrott i vården, samt för att tidigt kunna upptäcka signaler på att placeringen inte fungerar eller om missförhållanden föreligger. Hembesök i familjehemmet skall ske minst var 6:e månad av familjehemssekreterare. Familjen erbjuds kontinuerlig utbildning/handledning under uppdraget utifrån deras behov. Extern handledning kan komma i fråga efter bedömning i samråd med områdeschef.
Nya familjehem skall erbjudas Socialstyrelsen familjehemsutbildning "Ett hem att växa i".
Det är familjehemshandläggare som har kontakten med familjehemmet.
Egenkontroll av familjehem
Familjehemmen ska informeras om att oannonserade hembesök kan komma att genomföras.
Oannonserat hembesök kan komma att genomföras minst en gång per år. Registerkontroll ska göras vart annat år. Dokumentation kring handledning och egenkontroll i familjehemmen görs av ansvarig familjehemssekreterare.
Vårdnadsöverflytt
När ett barn varit placerat i ett och samma familjehem i över tre år skall ett övervägande göras gällande vårdnad om barnet. Detta innebär att socialnämnden särskilt ska överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap 8 § FB hos Tingsrätten. Det vill säga om barnet fått en sådan tillhörighet och trygghet i familjehemmet att det uppfattar det som sitt eget och att det är till barnets bästa att rådande förhållande får bestå (vidare se kommunens riktlinjer för handläggning av barn och unga).
Om ett familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare ska socialnämnden fortsatt lämna ersättning till familjen (se kommunens delegationsordning). Detta sker genom ett speciellt avtal mellan socialnämnden och familjehemmet. Efter en vårdnadsöverflyttning kan
placeringskommunen fortsätta att ge skälig ersättning till de nya vårdnadshavarna (6 kap. 11 § SoL). Skälig ersättning till vårdnadshavaren motsvarar det arvode som tidigare utbetalats till familjen, förutsatt att socialtjänsten bedömer kraven på arbetsinsats och tidsåtgång som oförändrade, samt ersättning för omkostnader i den mån barnets egna medel i form av
barnbidrag, underhållsstöd, barnpension etc. inte är tillräckliga. Arvodet räknas upp varje år i enlighet med rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting.
Omkostnadsersättningen ska schabloniseras och omfatta förutsägbara kostnader. Den framräknade schablonen för omkostnadsersättning ska reduceras med alla typer av ersättningar/bidrag som kan komma barnet till del.
Ett familjehemsarvode som varit förhöjt på grund av funktionshinder hos barnet, kan komma att reduceras om vårdbidrag beviljas för barnet.
Den fortsatta ekonomiska ersättningen behandlas i skattehänseende m.m. som vanliga familjehemsersättningar.
Kommunens åtaganden regleras i ett avtal med de nya vårdnadshavarna. Avtalet utformas så att det åligger familjehemmet att anmäla om barnets eller familjehemmets förhållanden förändrats på någon väsentlig punkt. Uppföljning från socialtjänstens sida sker en gång per år med vårdnadshavarna genom kontroll av att barnet är folkbokfört hos dem och att barnet går i den skola som uppgetts av vårdnadshavarna. Det som framkommer vid uppföljningen
antecknas och förvaras på betryggande sätt.
Avtalet gäller tillsvidare och så länge vårdnadshavarna har barnet i sin vård, men upphör när barnet fyller 18 år eller vid den senare tidpunkt då den unge slutar gymnasieskolan, dock senast då han eller hon fyller 21 år.
Avtalet undertecknas av de nya vårdnadshavarna samt familjehemssekreterare och ansvarig arbetsledare. Socialnämndensnämndens delegationsordning avgör huruvida tjänsteman eller nämnd ska besluta för stadens räkning.
Om inget avtal träffas mellan placeringskommunen och den nya vårdnadshavaren upphör placeringskommunens ansvar. Vårdnadshavaren kan då istället söka stöd från sin
hemkommun i enlighet med 5 kap. 1 § SoL.
Barnets försörjning
De särskilt förordnade vårdnadshavarna har inte någon försörjningsskyldighet gentemot barnet, utan den skyldigheten ligger kvar hos de biologiska föräldrarna, som ska fortsätta att betala underhåll för barnet. Underhållsbidraget utbetalas till de särskilt förordnade
vårdnadshavarna. Det beräknas enligt bestämmelserna i föräldrabalken och kan fastställas i dom eller genom ett avtal mellan barnets föräldrar och de nya vårdnadshavarna.
Om föräldrarna betalar begränsat eller inget underhållsbidrag alls kan vårdnadshavarna
ansöka om underhållsstöd från försäkringskassan. Underhållsstödet kan utbetalas i förhållande till båda föräldrarna.
Om den ena eller båda föräldrarna är avlidna har barnet rätt till barnpension från
försäkringskassan. Vårdnadshavaren ska ansöka om och uppbära sådan pension för barnets räkning. Barnet kan också ha rätt till andra pensionsförmåner, t.ex. från privata pensions försäkringar. Vårdnadshavaren får använda alla typer av pensioner i sin helhet till barnets behov.
Allmänt barnbidrag utbetalas till den särskilt förordnade vårdnadshavaren, som även har rätt att, i förekommande fall, uppbära föräldrapenning.
Särskilt förordnad vårdnadshavare kan, till skillnad från familjehemsförälder, uppbära vårdbidrag för barnet (9 kap. 4 § AFL).
Umgänge efter vårdnadsöverflyttning
Även efter en vårdnadsöverflyttning har barnet rätt till och behov av umgänge med föräldrar och andra närstående. Det är i första hand de nya vårdnadshavarna som ska se till att
umgänget kommer till stånd och fungerar på ett tillfredsställande sätt. En överenskommelse
om umgänge som träffats under placeringstiden kan fortsätta att gälla om parterna är överens om det.
Om föräldrarna inte själva har möjlighet att bekosta t.ex. sina egna resor i samband med umgänge, kan de ansöka om ekonomiskt bistånd i sin hemkommun.
Om föräldrarna och de nya vårdnadshavarna inte kan komma överens om umgänget kan föräldrarna vända sig till tingsrätten för att få sin rätt till umgänge med barnet prövad. Om tingsrätten beslutar om umgängesstöd enligt 6 kap. 15 c§ FB är det socialnämnden i barnets nya hemkommun som yttrar sig över och verkställer detta.
De kostnader för juridiskt biträde som de särskilt förordnade vårdnadshavarna kan få vid en familjerättslig tvist som initieras av föräldrarna ska i första hand täckas av rättsskyddet i vårdnadshavarnas hemförsäkring eller genom allmän rättshjälp. För kostnader som inte täcks av försäkring eller rättshjälp kan socialnämnden ge skälig ersättning med stöd av
bestämmelserna i 6 kap. 11 § SoL. Frågan regleras i avtalet med de nya vårdnadshavarna.
Barnets ekonomi
Barns pensionsförmåner
Barnet har rätt till barnpension om den ena eller båda föräldrarna är avlidna. Barnpensionen utgår enligt bestämmelserna i det allmänna pensionssystemet. Barnet kan också ha rätt till pension från annat håll, t.ex. privata pensionsförsäkringar.
Den av barnets föräldrar som lever ska ansöka om och uppbära pension för barnets räkning.
Om inget annat bestämt kommer barnpensionen att utbetalas till den efterlevande föräldern.
Om båda föräldrarna är avlidna ska barnets vårdnadshavare ansöka om pensionerna.
Socialnämnden har inte rätt att uppbära barnets pensionsförmåner och kan inte kräva att den efterlevande föräldern ska betala utöver vad kommunen lagligen har rätt att ta ut i ersättning för barnets vård. För att säkerställa att pensionen kommer det placerade barnet till godo är socialnämnden enligt 5 kap. 3 § p 3 SoF skyldig att alltid göra en anmälan till
överförmyndarnämnden i barnets folkbokföringskommun.
Barnets sparpengar
Det förekommer att familjehemsföräldrar, eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna, vill spara pengar för barnets räkning. Detta är likställt med att ge barnet en penninggåva.
Ett barns vårdnadshavare, ansvarar för att barnets pengar förvaltas och används på ett sätt som är till nytta för barnet. Detta gäller oavsett hur barnet fått dessa pengar. En förälder som är vårdnadshavare kan således komma över och använda barnets tillgångar. Föräldrar som inte är vårdnadshavare kan inte få tillgång till barnets pengar.
De familjehemsföräldrar som vill spara för barnets räkning bör lämpligen spara i eget namn.
Pengarna kan sedan ges som gåva när barnet blir myndigt eller senare.
Den som vill spara för barnets räkning i barnets namn, men samtidigt vill spärra pengarna, ska anmäla till överförmyndaren att förvaltningen av egendomen ska stå under överförmyndarens
kontroll. En sådan skriftlig begäran ska göras redan innan sparandet börjat eller gåvan skänkts. Begäran kan inte göras i efterhand.
Om barnet avlider kommer barnets tillgångar att tillfalla barnets dödsbo.
Arv och testamente
Familjehemsplaceringar och överflyttning av vårdnaden ändrar inte på arvsordningen. Barnet ärver sina biologiska föräldrar, oavsett om dessa är vårdnadshavare för barnet eller ej. Barnet ärver även övriga anhöriga på samma sätt som barn som växer upp med sina föräldrar.
Om familjehemsföräldrar eller särskilt förordnade vårdnadshavare vill att barnet ska ärva dem måste de upprätta testamente till förmån för barnet.
Uppdragets avslut
När uppdraget som familjehem avslutas sker ett avslutande samtal med familjehemmet. En skriftlig uppsägning skickas till familjen när uppdraget sägs upp av såväl nämnden som av familjen själv. Uppsägningstiden för både nämnden och familjen är en månad. Ersättning under uppsägningstiden regleras i familjehemmets avtal.
Ersättningen avslutas och en blankett gällande detta skickas till personalenheten.
Verkställigheten stängs och all dokumentation lämnas för arkivering.
Litteraturtips vid familjehemshandläggning
Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar. En vägledning, som utarbetats i samarbete med Skolverket publiceras i januari 2013.
Ett hem att växa i, ett material för grundutbildning av jourhem och familjehem publicerad under våren 2013.
Barn och unga i familjehem och HVB. Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter.
Vårdnadsöverflyttningar för barn placerade i familjehem – Uppföljning av lagändring enligt proposition 2002/03:53 – Stärkt skydd till barn i utsatta situationer.
Handbok gällande BRA-fam.
SKL:s Cirkulär 17:52 Ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar.