När en förälder ansöker om att socialnämnden ska bevilja insats för barnet enligt ovanstående, inleds en utredning enligt 11 kap 1 § SoL. Utredningen bedrivs på samma sätt som andra utredningar, vidare se under rutinbeskrivning för detta. Utredningen syftar till att göra en bedömning av om det är till barnets bästa att socialnämnden beslutar att barnet ska ges insatser mot en vårdnadshavares vilja.
Beslut att bevilja insats mot en vårdnadshavares vilja fattas av socialnämndens arbetsutskott.
Utredningen samt förslag till beslut lämnas till nämndsekreterare i enlighet med gällande inlämningsschema.
Beslut att bevilja insats mot en vårdnadshavares vilja gäller omedelbart. Rätten får dock bestämma att dess beslut ska gälla först sedan det har vunnit laga kraft.
Ett beslut om insatser enligt 6 kap 13a § får överklagas till förvaltningsrätten. Överklagan sker enligt de rutiner som finns i kommunen.
ÖPPENVÅRDSINSATSER
I första hand ska den egna professionen och kompetensen inom socialtjänstens öppenvård tillgodose individernas behov, i andra hand blir det tillfälliga lösningar som ska användas.
Samtliga insatser via Pollux och Avanti faller under begreppet Öppenvård.
Beslut om insats fattas alltid som tidsbegränsad insats. I samband med att tiden för beslutet går ut görs ett övervägande, där bedömning ska göras av hur det fortsatta behovet av insatser ser ut innan en fortsättning av insatsen beviljas. Tidsbegränsningen ska dokumenteras, dels i det formella beslutet i datorn, dels i aktanteckning. Det är viktigt att barnet/den unge och vårdnadshavare informeras om att beslutet är tidsbegränsat och vad det innebär. Skriv inte datum i beslutet. I beslutet ska anges tidsperioden när beslutet ska omprövas efter
verkställighetsdatum.
Information
I samband med att insatser enligt 4 kap 1 § SoL inleds och verkställs, ska tydligt framgå att handläggaren gått igenom bedömning samt förslag till insats med parterna och fått samtycke.
I samband med att insatser enligt 4 kap 1 § SoL inleds och verkställs, ska det tydligt framgå av dokumentation hur barnet informerats samt fått möjlighet att uttrycka sin åsikt. I det fall detta inte skett, ska tydligt dokumenteras och motiveras varför.
Uppdrag till öppenvården
Beslut om bistånd enligt 4 kap 1 § SoL i form av öppenvårdsinsats fattas av ansvarig handläggare efter samråd med utredningsgrupp alternativt förste
socialsekreterare/områdeschef. Oavsett hur insatsen är tänkt att utformas, fattas beslut om bistånd enligt SoL 4 kap 1 § i form av öppenvård. Insatsen specificeras sedan ytterligare genom tilldelning av resurs familjebehandling, personligt stöd, föräldrastöd, antabusdelning, återfallsprevention m.m. Om öppenvårdsinsats avser flera olika delar, såsom ex föräldrastöd och antabusdelning eller liknande, tilldelas flera insatser inom samma verkställighet.
I samtliga öppna insatser, ska finnas ett uppdrag till utförare samt en genomförandeplan som beskriver hur insatsen ska genomföras, vem som ansvarar för olika områden i
genomförandeplanen samt tid för uppföljning Genomförandeplanen upprättas av öppenvården.
Efter att beslut fattats om bistånd enligt SoL 4 kap 1 § i form av öppenvårdskontakt, lämnas en kort beskrivning av ärendet till 1e socialsekreterare för överlämning till öppenvården. Då öppenvårdskontakt utsetts kontaktar den personal som har behandlingsansvar,
socialsekreterare för att bekräfta att insatsen är redo att påbörjas. Det är socialsekreteraren i ärendet som är ansvarig att kalla berörda parter i ärendet för ett uppstartsmöte. Innan uppstartsmötet med klienterna i ärendet är det lämpligt med ett tjänstemannamöte för att planera insatsen, detta sker utifrån behov. Vid planeringsmötet lyfts prioriterade mål upp och tider bokas för uppföljning med socialsekreteraren. Vid uppstartsmötet är det lämpligt att kartlägga alla externa aktörer som är inblandade i ärendet och finns behovet, få till samverkan. Det upprättas gemensamt inledande möte med ansvarig handläggare, den enskilde/vårdnadshavaren samt öppenvårdskontakt. I detta möte fastställs hur insatsen ska utformas samt genomföras. Genomförandeplan görs öppenvårdspersonal tillsammans av ansvarig handläggare samt den enskilde efter c:a 4 veckor.
UngBo
Alla ärenden som utredningsgruppen kan se kommer att mynna ut i en UngBo-insats ska först diskuteras med områdeschefen, för diskussion om lämplighet och plats.
När sen den socialsekreterare som ska ansvara för verkställigheten i ärendet börjar bli delaktig i vårdplanen, är det lämpligt att UngBo-personal bjuds in till en rådgivande diskussion
angående om den unge kan erbjudas lämpligt stöd genom insatsen, om personal har möjlighet att hantera den problematik som finns och om och när plats finns. Här ska även ekonomiskt bistånd kopplas in för att utreda den unges och vårdnadshavares ekonomiska situation så att även den ekonomiska utredningen är klar när insatsen ska verkställas. Detta initierar den socialsekreterare som gör utredningen gällande insatsen. Socialsekreterare träffar den unge för att informera om insatsens innebörd och får förhoppningsvis ett accepterande av den unge.
När beslut angående insats UngBo beviljats av områdeschefen skrivs uppdrag som lämnas till öppenvården. UngBo-personal träffar tillsammans med verkställande socialsekreterare den unge för ett introduktionsmöte. Socialsekreterare har huvudansvaret när det gäller
uppdragsbeskrivningen, men den upprättas i samråd med den unge och UngBo-personal.
Genomförandeplanen skrivs av personal från UngBo, som senare återför genomförandeplanen till socialsekreteraren. I genomförandeplanen är det UngBo-personal som är
behandlingsansvariga.
Anteckningar förs i Procapita, men inkommer informationen till socialsekreterare är det denne som för in väsentlig information i den unges akt.
Återkommande informationsmöten med handläggare på ekonomiskt bistånd, för att uppdatera situationen är önskvärt. För att detta ska kunna vara möjligt krävs samtycke från den person ärendet gäller.
När det gäller uppföljning av insatsen UngBo ligger huvudansvaret på socialsekreterare att detta sker. Det bör ske var sjätte vecka. Då det börjar närma sig ett avslut för den unge, att de behov är tillgodosedda som framkommit i uppdraget, fasas personalen gradvis ur insatsen.
Mer ansvar läggs på den unge, och kontakten minskar med personal. Tillvägagångssättet gällande de ungdomar som av olika anledningar inte får ta över sina hyreskontrakt är att själva ärendet läggs över på vuxensidan så att socialnämnden fortfarande står som hyresgäst på kontraktet. Det är socialsekreteraren som initierar kontakten med en handläggare på vuxensidan för en överlämning av ärendet.
Om det visar sig att insatsen UngBo inte fungerar för den unge, utan det behöver vara en annan typ av insats som täcker behoven, är det verkställande socialsekreterare som beslutar om att insatsen ska avslutas. Detta avslut av insats har oftast föranletts av ett flertal
uppstramningsmöte där de förändringar som behöver ske har påpekats utan att lyckas. Vid dessa uppstramningsmöten är det viktigt att klarlägga rollerna och visa på en tydlig
ansvarsfördelning för att UngBos personal ska kunna göra ett bra arbete.
När de gäller ärenden som inkommer ifrån vuxensidan gäller samma steg som tidigare nämnt angående ungdomar som kommer från utredning barn och familj. De ungdomar som
handläggs av vuxenhandläggare är över 18 år och det finns inga LVU-grunder. Det finns dock inga dokumentmallar att tillgå, utan allt skrivs i Worddokument. Uppföljningsansvaret ligger här hos vuxenhandläggaren.
Kontaktpersonsuppdrag - UngBos personal
Då en förfrågan om ett kvalificerat kontaktpersonsuppdrag inkommer går frågan först till områdeschefen för diskussion om utrymme finns hos befintlig personal. Vidare sker det en diskussion mellan personal och socialsekreterare om uppdragets innehåll och behovsområden som gäller. När uppdraget är igång rapporterar personal till socialsekreterare som står för verkställighet i ärendet. Dock finns det ingen dokumentationsskyldighet från UngBo-personalens sida och inga avtal skrivs.
Kontaktperson/kontaktfamilj
Beslut om bistånd enligt 4 kap 1 § SoL i form av kontaktperson/kontaktfamilj fattas av förste socialsekreterare (eller enhetschef). Sådana insatser kräver alltid samtycke från
vårdnadshavarna och, om den unge fyllt 15 år, av den unge själv.
För barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om öppna insatser även utan
vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det.
Detta regleras i 3 kap 6b § SoL. I det fall beslut fattas mot vårdnadshavares vilja, ska detta samt motiveringen till beslutet framgå av dokumentationen.
Efter att beslut fattats om bistånd enligt 4 kap 1 § SoL i form av kontaktperson/kontaktfamilj, genomförs ett inledande samtal med barnet/den unge, vårdnadshavare samt uppdragstagare
och ansvarig handläggare. Det är ansvarig handläggare som ansvarar för att mötet kommer till stånd samt som ansvarar för mötets utformning. Under mötet upprättas en genomförandeplan som ska styra insatsen. Genomförandeplan är obligatorisk och ska finnas i alla insatser.
Kontaktpersonen/kontaktfamiljen ska vara utredda av socialtjänsten och det ska upprättas ett avtal som reglerar vad uppdraget ska innehålla. Det är en handläggare som rekryterar
kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Det utredningsmaterial som används finns i blankettform. Registerutdrag inhämtas på alla personer som utreds för uppdrag som
kontaktperson/familj. När lämplig kontaktperson/kontaktfamilj som matchar den unges behov hittats, kontaktas barnet och vårdnadshavare. Handläggaren träffar kontaktpersonen/familjen tillsammans med den unge och familjen för introduktion. Går introduktionen bra skrivs avtal med kontaktfamilj/kontaktperson. Avtalet skrivs för en bestämd tid max. 6 mån, nytt beslut fattas för 6 månader i taget. Insatsen kan användas som en del av en mera omfattande insats med flera olika aktörer. Kontaktpersoner används även som umgängesstöd och då kommer uppdraget från Tingsrätten att kontaktperson ska tillsättas.
Vilken familj som tillsätts som kontaktfamilj utifrån det beviljade biståndet, är ett
verkställighetsbeslut och därför inte överklagningsbart. Socialtjänsten beslutar vilken familj som ska ges uppdrag som kontaktfamilj. I de fall vårdnadshavarna har önskemål om en specifik familj, ska de informeras om att hänsyn kommer att tas till deras önskemål, men att de inte kan välja vilken kontaktfamilj som socialtjänsten ska ge uppdrag åt. Av bedömning ska framgå att socialtjänsten bedömer att barnet kan få behoven tillgodosedda med den föreslagna familjen och att det bedöms vara i enlighet med barnets bästa. I de fall vårdnadshavarna är missnöjda med ovanstående beslut, ska de informeras att eftersom
beslutet inte är överklagningsbart kan de välja att lämna in klagomål om de är missnöjda med hanteringen av ärendet. Klagomål kan lämnas till kommunen med hjälp av blankett för klagomål som finns att hämta i socialtjänstens reception. Klagomål kan även lämnas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO).
Hemterapeut/resurspersoner
Hemterapeut/resursperson kan fungera som både stöd och kontrollant. Öppenvårdens personal arbetar som hemterapeuter och i vissa fall används andra personer. Hemterapeuten kan exempelvis stödja föräldrarna i deras föräldraförmåga för att en placering inte ska ske.
Hemterapeuten rapporterar skriftligt till socialtjänsten, antingen genom journalföring i Procapita eller skriftligt på annat sätt som sedan dokumenteras i Procapita av
utredningssekreterare. Det sker en kontinuerlig uppföljning. Insatsen beviljas för max. 6 månader, omprövas minst var 6 månad då ett nytt beslut om bistånd fattas om behovet kvarstår. Visar det sig under uppföljningen att insatsen varit positiv och behoven enligt vårdplanen är uppnådda sker det en nedtrappning och senare ett avslutningsmöte. Är det vidare så att insatsen med hemterapeut inte fungerar, att den förväntade förbättringen inte sker, kallas till ett möte där familjen och hemterapeuten träffas tillsammans med
socialsekreterare för att gå igenom vad som inte fungerat och ytterligare vad det är som krävs för att en positiv utveckling ska ske. Sker det fortfarande inga positiva förändringar i
familjen, lyfts ärendet till diskussion med förste socialsekreterare för beslut om det behöver ske en ny bedömning med den nya information som har tillkommit. Insatsen hemterapeut kan användas som en del av en mera omfattande insats med flera olika aktörer.
Inköpta tjänster
Förutsättningar för att tjänster ska köpas till öppenvård är att det behövs omfattande arbete, för att ett barn inte ska behöva placeras eller för att en placering ska kunna avslutas. Arbetet ska bedömas vara så omfattande i tid och utförande att den egna öppenvården inte kan täcka behovet, exempelvis om öppenvårdsinsatsen behöver vara tillgänglig under dygnets alla timmar. Ofta arbetar flera personer i familjen både med familjeterapi och med barnet/den unge genom t.ex. ungdomsbehandlare. Arbete görs även på kvällar och helger och en
beredskap finns för att behandlarna ska kunna gå in och agera i akuta situationer även utanför kontorstid. En omfattande vårdplan ska finnas ärendet och bedömningen görs att en tjänst måste köpas in för att kunna möta behoven. Den socialsekreterare som ska verkställa insatsen undersöker möjliga alternativ. Diskussioner förs kontinuerligt med 1e
socialsekreterare/områdeschef, för att finna en lämplig väg att gå. Det är verksamhetschefen som godkänner insatsen/skriver avtal. Förslaget om insats presenteras för den unge och eventuella vårdnadshavare för att se om det kan fungera. Om alla parter efter introduktionen är överens om att detta kan vara en lämplig insats skrivs ett avtal mellan verksamheten och socialtjänsten i Åstorps kommun. Det avtal som används är blanketten för öppenvård som finns under upphandlad vård, Kommunförbundet.
Endast de verksamheter som kommunen har upphandlingsavtal med används. Det är också brukligt att genomförandeplanen skrivs tillsammans med den verksamhet som ska användas som insats i ärendet. Uppföljning med det verksamheter som vi köper tjänster av sker regelbundet var sjätte till var åttonde vecka.
Fungerar insatsen och uppföljningarna visar att behoven i vårdplanen uppfylls avslutats insatsen enligt tidigare tillvägagångssätt. Är det så att uppföljningarna inte visar en positiv utveckling förs en diskussion med områdeschefen om det är andra insatser som kan vara lämpliga.
Verkställande
Av beslutet ska inte framgå var en insats verkställs (undantag familjehemsplacering där medgivande till familjehemmet lämnas i samma beslut som beslut om familjehemsplacering).
Detta är som regel en verkställighetsfråga. Däremot ska framgå vilket önskemål avseende utförare den enskilde har och vilka försök som gjorts att tillmötesgå dessa önskemål.
Det ska tydligt framgå av dokumentation NÄR man verkställt beslutet. Beslut om insats ska verkställas inom tre månader från fattat beslut. Detta innebär att insatsen i praktiken ska ha startat upp inom denna tidsram. Om sådant biståndsbeslut inte verkställts inom denna tidsram, ska handläggaren fylla i en avvikelserapport i samband med varje nytt kvartal efter att beslutet skulle verkställts. Avvikelserapporten lämnas till områdeschef som vidarebefordrar denna till berörda instanser.
Uppföljning
Uppföljning görs kontinuerligt av genomförandeplanen, minst var 6.e månad. Vid uppföljning av öppenvårdsinsats samt kontaktfamilj/kontaktperson, görs uppföljning enligt
överenskommelse samt vid behov. Vid uppföljning närvarar vårdnadshavare samt eventuellt barnet/den unge, handläggare samt utförare av insatsen (kontakt i
öppenvården/kontaktperson/kontaktfamilj).
Genomförandeplanen revideras var sjätte månad, oftare på förekommen anledning. I samband med uppföljning, dokumenteras uppföljningsmötet i akt.
Vidare ska formuläret uppföljning av pågående insatser fyllas i minst var sjätte månad samt upprättas ny genomförandeplan. Av uppföljning ska framgå om insatsen ska förändras och i så fall hur, hur omfattningen ska vara fram till nästa uppföljningsmöte samt vad som
motiverar eventuell förändring av omfattningen.
Beslut fattas om omprövning av insatsen, detta beslut dateras med såväl datum för
omprövningen samt datum för när ny omprövning ska vara genomförd. Inför övervägande, tas ärendet upp för diskussion i utredningsgrupp för en gemensam bedömning.