dricks-vatten och som ger mer än 0 m3 per dygn eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet med avseende på förorening-ar orsakade av mänsklig aktivitet.
GRUNDVATTEN AV GoD KVALITET
50
Bakgrund
Tillgången och kvaliteten på grundvatten i Sverige bedöms som god i ett internationellt perspektiv, trots regionala och lokala problem med bl.a. nitrat, försurning och bekämpningsmedel. Urbaniseringen, liksom koncentra
tionen av fritidsbebyggelse till vissa kustområden, gör att grundvattnet inte alltid finns i tillräcklig mängd där det behövs. Vatten, livsmedels och energiförsörjning, anlägg
ningsverksamhet och transporter påverkar grundvattnet.
Under de senaste decennierna har användningen av vägsalt (natriumklorid) vintertid medfört den största påtagliga förändringen i grundvattnets kvalitet. Saltet orsakar kor
rosion bl.a. på vattenledningar.
Jordbrukets brukningsmetoder för livsmedelsproduktion gör att kväve och bekämpningsmedel läcker till grund
vattnet. Mest frekvent har det förekommit i Skånes och Gotlands grundvatten. Ett tecken på att skyddsområden och föreskrifter för vattentäkter är bristfälliga, är att bekämpningsmedel förekommit i 80 kommunala dricks
vattentäkter. Halterna i nästan hälften av dessa har någon gång överskridit gränsvärdet för ”otjänligt”.
I försurade områden löses aluminium och tungmetaller ut från marken och tillförs grundvattnet. Det försurade ytliga grundvattnet påverkar miljön i sjöar och vattendrag.
I ca 22 % av landets brunnar i jord är vattnets pH lägre än 6,0. Kraftigast påverkat är grundvattnet i södra Sverige.
En förändring av klimatet med ökad nederbörd som följd kan i framtiden påverka grundvattnet. Tillgången kan komma att öka men risken för förorening genom utlak
ning av olika ämnen ökar också.
Den centralt ansvariga myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), i samverkan med länsstyrelsen och kommuner, identifierar geologiska formationer som är viktiga för vattenförsörjningen. De bedömer också vilka formationer som behöver skyddas, pekar ut riksintressen och utvecklar på andra sätt vattenplaneringen. Länsstyrelse eller kommun fastställer vattenskyddsområden och utövar tillsyn av dem. Livsmedelsverket utfärdade 2003 nya föreskrifter för dricksvatten. Vattenproducenter har ansvar för dricksvattenkvaliteten och kommuner utövar tillsyn av verksamheten. I det arbete med risk och sårbarhets
analyser som har påbörjats i länen ska vattenförsörjning behandlas. Vägverket bedömer sårbarhet hos grund
vattentillgångar vid nya och befintliga vägdragningar och genomför åtgärder för att minska risken för föroreningar vid olyckor. Dessutom utreder Vägverket vad som kan göras för att minska vägsaltets påverkan på grundvattnet, särskilt i områden vid vattentäkter.
Speciellt för Södermanlands län
De regionala miljömålen överstämmer med de nationella delmålen med undantag från målet Rent dricksvatten. I det regionala målet åsyftas grundvattenförekomster medan man i det nationella delmålet syftar på alla vattenförekom
ster.
Typiskt för Södermanland är det varierade landskapet.
Länet har ett rikt sjösystem med många mindre sjöar, flera långa grusåsar och omväxlande åker och skogsmark.
Alla dessa faktorer påverkar grundvattenbildningen på olika sätt. För jorden är sörmlandsprofilen med blan
dade jordarter utmärkande. I stort sett hela länet ligger dessutom under högsta kustlinjen. Länets geografiska läge innebär en grundvattenbildning som påverkas av försommartorkan och en skärgård där saltinträngning kan förekomma. Att länet är en storstadsnära region spelar också roll för förbrukningen. Befolkningsökning och ökat byggande i Mälardalen kan på sikt innebära brist på grundvatten. För att minska risken för detta väljer flera kommuner att infiltrera ytvatten för att på så sätt öka grundvattenmängden. Ett varmare, våtare klimat kan däremot ge upphov till höjda grundvattennivåer med bl.a.
försämrad markstabilitet som följd.
De flesta (ca 70 %) större grundvattentäkter som används för permanentbebyggelse har idag skyddsområden med föreskrifter, men många av dessa är behöver uppdateras.
Till exempel är grustäkt ofta tillåten inom skyddsområ
dena. De vägar som går genom skyddsområden används för transport av potentiellt förorenade ämnen och är oftast inte byggda så att föroreningarna kan tas omhand vid en olycka. Även andra geologiska formationer än de som idag används som vattentäkt kan behöva skyddas för att säkra tillgången på rent dricksvatten vid t.ex. förorening av en befintlig vattentäkt eller för att kunna tillgodose behovet av ytterligare dricksvatten vid en befolkningstillväxt i ett område.
I dagsläget finns gott om rent grundvatten i länet vilket gör det möjligt att permanent eller under en saneringstid byta vattentäkt om den man använder blivit förorenad.
Få vattentäkter har hittills blivit allvarligt och varaktigt förorenade. Konsekvenserna av en förorening är emellertid stora och kostsamma för samhället och den enskilde. Det är därför viktigt att se över skyddet även för vattentäkter av mindre storlek samt att öka medvetenheten om sårbar
heten i samhället om rent vatten saknas.
GRUNDVATTEN AV GoD KVALITET
ÅTGÄRDSBEHoV
Trots grundvattnets höga kvalitet finns det behov av att komma tillrätta med föroreningar, särskilt i små och enskilda vattentäkter. Exploatering och uttag av naturgrus och är exempel på verksamhe
ter som kan påverka grundvattnets kvalitet. Det är därför viktigt att skydda vattenförande geolo
giska formationer för dricksvattenförsörjningens framtida behov. Informationen om skyddsområden och skyddsföreskrifter behöver förbättras, till såväl räddningstjänst, trafikanter och fastighetsägare som till brukare och andra berörda.
Kunskapsnivån inom grundvattenområdet vad gäl
ler exempelvis effekter av förändringar i grundvat
tennivån eller olika typer av påverkan på grund
vattenförekomster är låg. SGU:s och länsstyrelsens pågående arbete med införlivandet av EG:s ramdi
rektiv för vatten och dotterdirektivet (2006/118/
EG) för grundvatten, kommer att ge en mer utförlig bild av grundvattnet i Södermanlands län.
Införlivandet av dotterdirektivet (2006/118/EG) i svensk lagstiftning innebär också att gränsvärden för en mängd föroreningar kommer att sättas. På sikt kommer möjligheterna att spåra orsaken till eventuella föroreningar i grundvattenförekomster
Åtgärdsbehov och uppföljning
att öka och kommer förhoppningsvis att resultera i minskade risker för påverkan och ett starkare skydd av grundvattnet. Målet kan uppnås med fortsatt kunskapsbyggande, ökad hänsyn till grundvatten
frågor inom kommunal samhällsplanering. Grund
vatten av god kvalitet berörs även av aspekter under miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag.
ExEMPEL PÅ AKTöRER SoM ÄR VIKTIGA FöR ATT MÅLET SKA NÅS
Länsstyrelsen, kommunerna, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, vattenvårdsförbund, Väg
verket, Landstinget Sörmland. UPPFöLJNING
Målen för Grundvatten av god kvalitet följs bl.a.
upp genom att mäta andel skyddsvärda grund
vattenförande geologiska formationer med långsik
tigt skydd. Målet följs även upp genom att analysera kloridhalten i grundvattentäkter och genom att mäta antalet grustäkter i grundvattenområden.
GRUNDVATTEN AV GoD KVALITET
5
HAV I BALANS, LEVANDE KUST
& SKÄRGÅRD