• No results found

Senast 00 skall arbetet utifrån de nationella åtgärdspro- åtgärdspro-grammen ha inletts för de hotade arter som har behov av

riktade åtgärder.

LEVANDE SJöAR OCH

VATTEN-DRAG

46

Bakgrund

Sverige är ett av världens mest sjörika länder med en mycket stor variation av sjö­ och vattendragstyper. Denna variation av livsmiljöer ger förutsättningar för en rik biolo­

gisk mångfald. Även om Sverige är väl tillgodosett med vatten av bra kvalitet finns flera olika miljöproblem i sjöar och vattendrag. De största är fysisk påverkan, över­

gödning, försurning och miljögifter.

Behovet av hänsyn till natur­ och kulturvärden i och vid sjöar och vattendrag uppmärksammas allt mer. Konflikter kan råda mellan önskan att bevara sjöar och vattendrag som resurs för biologisk mångfald, fiske och rekreation och önskan att utnyttja dem för energiproduktion. Även andra sektorers intressen (t.ex. jordbruk, skogsbruk och turism) kan vara svåra att kombinera med lämplig hänsyn till bevarandevärdena i sjöar och vattendrag. I vissa fall måste avvägningar göras mellan att bevara kulturmiljö­

värden och att restaurera vattendrag för t.ex. fiske. För att uppnå miljökvalitetsmålet måste statliga myndigheter och kommuner skydda värdefulla miljöer i och vid sjöar och vattendrag. Samtidigt är det viktigt att även markägare, organisationer m.fl. engageras i arbetet med att bevara och restaurera vattenmiljöer.

Speciellt för Södermanland

De regionala målen överstämmer i stort med de nationella delmålen men målåret har flyttats fram från 2005 till 2010 för målet Utsättning av växter och djur och målet Åtgärdsprogram för hotade arter har formulerats om för att måluppfyllelsen inte ska vara beroende av beslut som tas på nationell nivå.

I Södermanlands län finns många sjöar, tillsammans täcker de drygt en tiondel av länets totala yta. Till detta kommer miltals av rinnande vatten som sammanbinder sjöarna och som så småningom rinner ut i Östersjön. Sjöarna är av mycket varierande storlek och typ, från närmast innanhav som Mälaren och Hjälmaren till små trolska skogstjärnar.

Större delen av länet ligger i vad som i Sverige kallas mellersta skogsområdet. Detta område karaktäriseras av ett landskap med blandad brutenhet, myrar och morän och många små sjöar. I norr, mot Mälaren och Hjälm­

aren, omfattas länet av de stora slätterna. Detta område karaktäriseras av marker med liten brutenhet och lerjordar.

Utmed Mälarens stränder finns värdefulla kultur­ och na­

turmiljöer. Mälaren är en viktig transportled och är av vikt för yrkesfisket samtidigt som Mälarens öar och stränder är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Mälaren utgör också vattentäkt för ca 1,5 miljoner invånare. Skyddet av Mälaren är således av stor betydelse både nationellt, regionalt och lokalt.

Länets sjöar och vattendrag har så länge länet varit be­

folkat haft stor betydelse för fiske, areella näringar, som transportleder och inte minst som kraftkälla för olika industriella ändamål. Som ett resultat av detta finns i länet ett stort antal dammar och ungefär en fjärdedel av sjöarna är antingen sänkta eller torrlagda. Människans beroende av vatten har satt en mängd olika spår i miljön och även om inte alla spår är av godo så kan vi konstatera att detta beroende skapat det kulturlandskap och den variationsri­

kedom av miljöer som vi ser i dag. Ett varsamt brukande och vård av de vattenanknutna kulturmiljöerna är därför nödvändig om vi i framtiden ska kunna uppleva och förstå en väsentlig del av vår historia. Fisket i Södermanlands län utmärker sig genom det yrkesmässiga insjöfisket i Mälaren och Hjälmaren.

Södermanland är ett utpräglat herrgårdslandskap och många av herrgårdarnas mangårdar placerades vid sjö­

stränderna, ibland även med huvudorienteringen mot sjön eftersom vattnet många gånger var den naturliga färdvä­

gen. Kring dessa herrgårdar har i många fall småindustrier vuxit upp som haft vattnet som kraftkälla. Utmed länets många små åar finns också flera mindre kraftstationer för småskalig elkraftproduktion.

De största problemen för länets sjöar och vattendrag är övergödning och försurning och de olika fysiska ingreppen som kan störa eller förstöra förutsättningarna för biologisk mångfald. Nästan alla större vattendrag är påverkade av vattenkraftsutbyggnad. De flesta medelstora vattendragen och många sjöar är påverkade av vattenreglering av olika slag (dammar, sjösänkning, torrläggning etc.). Jord­ och skogsbruk förändrar miljöer i anslutning till sjöar och vattendrag och påverkar vattenkvaliteten både kemiskt och fysiskt vilket ofta resulterar i kraftig påverkan på de vattenlevande organismernas livsmiljöer. Denna påverkan orsakar inte sällan att både växt­ och djurarter försvinner från sina normala utbredningsområden.

LEVANDE SJöAR OCH

VATTEN-DRAG

ÅTGÄRDSBEHoV

Sjöar och vattendrag måste få högre prioritet i såväl samhällsplanering som annat myndighetsarbete, vilket nu också sker vid genomförandet av EUs vattendirektiv. Arbetet med vattenförvaltningen kommer att öka förutsättningarna för att nå målet Levande sjöar och vattendrag.

Värdefulla natur­ och kulturmiljöer i eller i anslutning till vatten behöver bevaras och restau­

reras, hotade arter skyddas och friluftslivets behov av stränder tillgodoses. Restaureringsåtgärder är nödvändiga för att skapa vandrings­ och spridnings­

möjligheter för vattenlevande arter. Det behövs också förebyggande åtgärder för att minska utsläp­

pen av föroreningar och läkemedelsrester, undvika ytterligare uppsplittring av vattenmiljöerna och reglera fisketryck i känsliga områden eller för vissa arter. Dessutom måste markanvändningen anpas­

sas i tillrinningsområden och kantzoner vid vatten.

Skogsstyrelsen har möjlighet att i samband med skoglig rådgivning ge markägarna råd om skoglig hänsyn vid vatten. Dessutom kan vissas värdefulla strand­ och vattenmiljöer bli föremål för ett for­

mellt områdesskydd.

Genom information och utbildning kan kunska­

perna öka om vattenvårdsåtgärder som gynnar biologisk mångfald. Länsstyrelsen har en viktig roll

när det gäller genomförande av åtgärder regionalt men kommunen har viktiga roller när det gäller bl.a. markanvändning och skyddsbestämmelser för ytvattentäkter. En stor del av våra sjöar och vatten­

drag är helt eller delvis belägna i skogslandskapet.

Levande sjöar och vattendrag berörs även av Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö samt Ett rikt växt­ och djurliv.

ExEMPEL PÅ AKTöRER SoM ÄR VIKTIGA FöR ATT MÅLET SKALL NÅS Länsstyrelsen, kommunerna, Skogsstyrelsen, Sörmlands museum, Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt, Landstinget Sörmland, vattenvårdsförbund, markägare, fiskevårdsorganisa­

tioner, Fiskeriverket.

UPPFöLJNING

Målen för Levande sjöar och vattendrag följs bl.a.

upp genom att mäta antalet områden som fått ett långsiktigt skydd enligt de åtgärdsprogram som tagits fram och antalet områden skyddade enligt 7 kapitlet i miljöbalken med limnisk (sötvatten) naturvård som syfte. Målet följs även upp genom att mäta andelen åtgärdsprogram för hotade arter i limniska miljöer där arbete pågår.

Åtgärdsbehov och uppföljning

LEVANDE SJöAR OCH

VATTEN-DRAG

48 GRUNDVATTEN

AV GoD KVALITET

NatioNellt miljökvalitetsmål

Grundvatten skall ge en säker och hållbar