Eftersom 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige går till fastighetssektorn är detta det kanske viktigaste området att påverka för att effektivisera ener
gianvändningen och därmed minska miljöbelastningen.
Direktverkande eluppvärmda fastigheter bör övergå till annan uppvärmning för att minska effekttopparna på elnätet och elkostnaderna för den enskilde eftersom ener
gikostnaderna påverkas av vilken energibärare man väljer (bränsle, fjärrvärme eller el). Målsättningen måste vara att effektivisera energianvändningen och använda förnyelse
bar energi, där solen kan bidra med mycket till uppvärm
ning av varmvatten.
Speciellt för Södermanland
Den slutliga energianvändningen per person är högre i länet än nationellt, vilket beror på en hög andel ener
giintensiv industri. Med en ökad industriproduktion
GoD BE-BYGGD MILJö
7
1990–2003, samtidigt som arean i befintlig bebyggelse är oförändrad i länet. Uppgifter saknas för att kunna skilja ut energianvändningen i byggnader från energianvändningen i industriella processer.
Det tar lång tid innan Boverkets skärpta byggregler om energihushållning i nyproducerad bebyggelse får genom
slag på det befintliga beståndet. Samverkan mellan olika länsaktörer samt planering och styrning behöver därför fokuseras på energieffektivisering i samband med nybygg
nation och inför kommande renoveringsbehov av befint
liga bostäder, industrier och andra lokaler. Kommande energideklarationer kan bidra till detta arbete.
Oljeuppvärmningen har minskat och bedöms fortsätta minska i både bostäder och lokaler. Flertalet småhus som sökt bidrag för konvertering från olja och direktel har bytt till värmepumpar. Det kan innebära ett ökat elbe
hov för uppvärmning. De relativt många byggnader med direktverkande elvärme konverteras långsamt både i riket och i länet. Installerad småskalig solvärmeproduktion ökar kontinuerligt, och ett tiotal vindkraftverk planeras.
Investeringstakten i sol och vindel är obefintlig jämfört med andra delar av landet, trots gynnsamma förhållanden.
Andelen förnybar el och värmeproduktion behöver öka kraftigt i länet, samtidigt som eluppvärmningen behöver minska kraftigt genom effektivisering och konvertering.
Inomhusmiljön
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att sänka radon
halterna i inomhusluft. Det finns vidare starka skäl för att säkerställa att ventilationen i de byggnader där människor vistas stadigvarande eller under längre tid är ändamåls
enlig. Ändamålsenlig ventilation har en positiv effekt på alla de faktorer som bevisats eller misstänks ha effekter på hälsan, inklusive radonhalten.
Speciellt för Södermanland
Dålig inomhusmiljö är ett utbrett hälsoproblem. Trots detta går kartläggningen av problemen i Södermanlands län långsamt. När det gäller kontrollen av ventilations
anläggningar har arbetet i länet pågått i 13 år men är inte tillräckligt prioriterat i dagsläget. De mätningar som gjorts visar att förhöjda radonhalter är relativt vanliga i de byggnader där radonhalten kontrollerats. Mätningarna har föregåtts av en översiktlig radoninventering och i de om
råden som befanns ha högre uppmätta värden har vidare mätningar gjorts inomhus.
Informationsinsatser liknande Boverkets radonkampan
jer 2005/2006 har lett till många utförda mätningar och sedermera radonsaneringar. Kommande kampanj
2007/2008 bedöms förstärka denna ökande trend. Det är då viktigt att radonbidraget finns kvar för att uppmuntra till sanering. Fler nödvändiga åtgärder är en skärpning av lagstiftningen samt att ytterligare resurser ges till kommu
nerna för kontroll och tillsyn av inomhusluft.
GoD BE-BYGGD MILJö
ÅTGÄRDSBEHoV
För att nå målet God bebyggd miljö krävs insatser såväl nationellt som regionalt och lokalt. En uthål
lig resursanvändning, som även bidrar till en god miljö globalt, förutsätter att våra system för energi, transporter och material förändras. De måste ställas om så att användningen av naturresurser (fossila bränslen, naturgrus m.m.) minskar och kretslop
pen sluts. Genom samhällsplanering, resurseffektiv teknik och ökad återvinning kan det i hög grad ske med bibehållen standard. Arbetet för att minska miljörelaterade hälsoproblem behöver fortsätta, bl.a. så att ingen utsätts för störningar av buller eller hälsofarliga nivåer av radon. Det behövs mer kunskap om och verktyg för att ta tillvara, utveckla och skydda kulturhistoriska värden. Omsorgen om estetiska värden behöver vidareutvecklas.
På nationell nivå är de tre miljömålsstrategierna;
Effektivare energianvändning och transporter, Giftfria och resurssnåla kretslopp samt Hushåll
ning med mark, vatten och bebyggd miljö, som nu utformas av centrala myndigheter av stor betydelse för det fortsatta åtgärdsarbetet inom miljökvalitets
målet God bebyggd miljö. Den pågående översy
nen av plan och bygglagstiftningen är också viktig.
Åtgärdsbehov och uppföljning
Det är i första hand kommunerna som ansvarar för planering och beslut för användning av mark och vatten. De upprättar översiktsplaner, detaljplaner och energiplaner samt andra planer och program som rör miljömålen. Målet God bebyggd miljö har bäring på de flesta andra regionala miljömål.
ExEMPEL PÅ AKTöRER SoM ÄR VIKTIGA FöR ATT MÅLET SKALL NÅS Länsstyrelsen, kommunerna, Landstinget Sörm
land, Sörmlands museum, Vägverket, Banverket, Boverket, Energimyndigheten energibolag, fastig
hetsägare.
UPPFöLJNING
Målet God bebyggd miljö följs bl.a. upp genom att mäta antalet kommuner med program för miljö
anpassade transporter och program för skydd och utveckling av grön och vattenområden, och hur många kommuner som har denna typ av frågor inarbetade i översiktsplaner. Målet följs även upp genom att mäta antalet människor som känner sig störda av trafikbuller i sin bostad och genom att mäta levererad mängd grus från länets täkter per år.
GoD BE-BYGGD MILJö
74 ETT RIKT
VäxT- OCH DJURLIV