6. Värdering och analys
6.5 Åsikter om grafik
Till de respondenter som fick en informationsgrafik ställdes ytterligare en fråga för att få reda på vad de tyckte om själva grafiken (se bilaga 3, fråga 14). Överlag var respondenterna positivt inställda till informationsgrafikerna och tyckte att de var tydliga och lätta att förstå. En del svar handlade om att bilderna var svåra att se, suddiga eller liknande. Detta är något som inte har kunnat påverkas. Bilderna har gått att se bra och inte varit suddiga i det pilottest som genomfördes innan enkäterna delades. Att bilderna har varit svåra att se eller suddiga kan bero på flera saker, t.ex. dålig internetuppkoppling eller att man inte har lyckats öppna klippet i helskärm som efterfrågades. Därför kommer det inte att läggas så stor vikt vid just dessa kommentarer.
6.5.1 Åsikter om koncept 2
Övergripande var kommentarerna om grafiken positiva sett till dess syfte. Flera respondenter tyckte att illustrationerna var lätta att förstå på grund av sin enkelhet och att detta gjorde det lättare för en del av dem att minnas detaljerna som efterfrågades i enkätsvaren som följde videoklippen. Koncept 2 har i stort utgått från Kaneko, Ikemoto & Kusuis (1991) teori om att symboler och ikoner bör ha en tydlig koppling till vad de representerar utifrån lämpligt valda objekt (se 2.3). Detta kan ha lett till att flertalet respondenter var av denna åsikt.
Särskilt uppskattat var talrutan med ikon, namn och titel om den nuvarande talaren, samt diagrammet i det sista klippet med det tillhörande exakta antalet asylansökningar. Att illustrationerna och texterna var indelade i stycken var något som gjorde grafiken mer lättöverskådlig och att det var ett bra komplement till ljudklippet. Respondenternas åsikter kring detta kan vara en effekt av Liptons (2007) riktlinjer kring orientering i informationsgrafik (se 2.2.3) har följts i syfte av att stärka narrativet (se 2.4.2). Endast det mest väsentliga att berätta fanns med och respondenterna kunde utgå från talrutan som en startpunkt och därefter följa innehållet inom den begränsade ytan som ges av en smartphone.
En respondent uttryckte dock att illustrationerna stal dennes fokus från ljudet trots att de var lätta att förstå, medan en annan tyckte att grafiken var tråkig och ointressant.
6.5.2 Åsikter om koncept 3
För koncept 3 var en del kommentarer återigen positiva och respondenterna var av åsikt att grafiken gjorde det enklare att sammankoppla informationen från ljudklippet och därmed minnas den. Några respondenter tyckte att grafiken var något otydlig men att den var lättförståelig ihop med ljudklippet. Återigen bevisas vikten av att visuell och auditiv information kompletterar varandra på ett bra sätt (se 2.4.1).
En respondent tyckte dock att det hade varit enklare att endast inkludera text. En annan tyckte att det var irriterande att endast en del information visualiserades medan en del information lämnades ute. Detta kan bero på att en del information som efterfrågades i frågorna efteråt inte fanns med
31 visuellt och att de respondenterna inte kunde komma ihåg information och därför blev irriterade. Viss information uteslöts då den inte ansågs vara nödvändig för den övergripande berättelsen (se 2.2.3).
En del respondenter svarade att de mestadels fokuserade på ljudspåret och därmed inte tittade på grafiken så mycket.
6.5.3 Åsikter om koncept 4
En respondent uppskattade teckensnittet som användes och tyckte att texten korrelerade bra till illustrationerna. Respondentens upplevelse kring teckensnittet kan bero på att det var i svart färg på en vit bakgrund, samt att teckengraden var lagom stor, såsom Lipton förklarar (2007) om typografi (se 2.2.1). Illustrationerna var, enligt en respondent, sakliga och lätta att tolka vilket gjorde att denne enklare kunde lyssna på vad de hade att berätta i podcastavsnittet. Några hade dock svårt att förstå illustrationerna och tyckte att en del former inte var relevanta för innehållet. Detta är inte ett helt förvånande resultat eftersom det är koncept 4 som använder sig av de mest abstrakta ikonerna och illustrationerna. Hyland och Bateman (2011), förklarar att symboler och ikoner måste vara så tydliga att de kan förstås intuitivt, utan att man egentligen behöver tänka (se 2.3). Kommentarerna om koncept 4 pekar alltså på att ikonerna var lite för abstrakta. Respondenterna kan haft svårt att identifiera objekten för att sedan kunna gå vidare i processen och tolka dess betydelse i den kontext de befann sig i (se 2.3). En respondent tyckte dock att den gula pricken var lätt att komma ihåg.
En del respondenter menade att symbolerna för länderna var svåra att förstå. Cirkeldiagrammet och avsaknaden av faktiska siffror som kompletterade diagrammet var också något som vissa såg negativt på. Eftersom Lipton (2007) förklarar att man bör inkludera bildtexter intill illustrationerna för att berätta vad mottagaren tittar på och varför (se 2.2.2) bör siffrorna läggas till för att tydliggöra vad diagrammet representerar. Detta syns, som tidigare nämnt, även i resultaten från enkäterna som visar att de respondenter som såg siffran utskriven fick flest rätt.
32
7. Slutsats
Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur en informationsgrafik i mobilformat kan utformas för att tydliggöra innehållet i ett dokumentärt podcastavsnitt för dess lyssnare om de skulle zona ut och sluta lyssna i någon minut samt att undersöka om informationsgrafiken på något sätt påverkar vad man minns av det man hört. Studiens syfte besvaras genom att tre olika koncept på informationsgrafik jämförs med att inte se någon informationsgrafik alls, i två kvantitativa enkäter. Enligt studiens resultat kan man konstatera att se en informationsgrafik samtidigt som man lyssnar på ett dokumentärt podcastavsnitt tenderar att påverka vad man minns av det man hört, då mottagaren har kunnat ta in informationen via två kognitiva kanaler: den visuella och auditiva. Det spelar dock inte så stor roll hur illustrationerna ser ut, bara de finns där. Hur abstrakta de kan vara beror på vad det berättas om just då i avsnittet. Vissa illustrationer kan göras mer abstrakta och endast bestå av ett enkelt signalement medan vissa illustrationer har en tydlig gräns till när de blir för svårtolkade. Saker som mottagaren har andra associationer till kommer de ihåg lättare. Graden av hur abstrakt en illustration kan vara skiljer därmed från person till person då den auditiva informationen ibland kan vara tillräcklig för att personen ska minnas den.
Illustrationer bör kompletteras med en bildtext med ett tydligt teckensnitt som gör sig bra på en mobilskärm. Bildtexter och illustrationer bör delas in i stycken för att mottagaren enklare ska kunna följa med i podcastavsnittets händelseförlopp, samt att förstå innehållet och hur det hör ihop med varandra. Texter med en tillräckligt stor teckengrad, samt illustrationer bör även ligga på en bakgrundsyta vars färg kontrasterar till innehållet och gör texten lättläst.
För statistik som ska presenteras via diagram bör exakta antal siffror finnas intill. Detta förenklar för mottagaren att uppfatta diagrammet och informationen som presenteras om det bara nämns hastigt i podcastavsnittet, eller om grafiken bara är tillgänglig en kortare stund. Om en jämförelse ska visualiseras kan ett stapeldiagram användas, då detta är lätt att uppfatta.
För dokumentära podcastavsnitt med flertalet personer som berättar och talar bör en talruta finnas med. Klargörande information såsom talarens namn och dennes roller i sammanhanget tydliggör för lyssnarna. Talrutan bör förslagsvis placeras så att den snabbt och enkelt kan avläsas och att mottagaren snabbt kan fortsätta att fokusera på podcastavsnittet.
Testresultaten, samt respondenternas åsikter, visade att illustrationerna kunde variera i grad av abstrakthet beroende på vad de representerar och vad mottagaren hade för tidigare associationer till det. Därför gjordes en slutgiltig design där illustrationer från de olika koncepten blandades för att nå en optimal design. Designen utgår från både testresultaten och respondenternas egna åsikter. Då resultaten visade att koncept 3 och 4 fungerade bra trots sina mer abstrakta illustrationer används flertalet av dessa i den slutgiltiga designen. Dock uttryckte några respondenter att symbolen för
33 t.ex. Danmark var förvirrande i det mest abstrakta konceptet, koncept 4, därför används ikonerna som representerade länderna och gränskontrollen från koncept 3. En respondent upplevde att den gula pricken från koncept 4 som representerade 36-åringens bekant i gul hoodie gjorde lätt för denne att minnas detta, därför användes den. Illustrationerna av Marie och Mattias från koncept 2 användes då flertalet respondenter upplevde att de var svåra att uppfatta i koncept 4. Eftersom koncept 2 visade bäst resultat från testerna och att flertalet respondenterna tyckte att diagrammen i koncept 3 och 4 var dåliga, användes stapeldiagrammet från koncept 2. Det exakta antalet asylansökningar från 2015 och 2016 skrevs ut intill diagrammet. Datumet då regeringen införde gränskontroller skrevs också ut, då några respondenter efterfrågade det.
34