När arbetet inleddes hade författarna redan kunskap om informationsgrafik och olika designprinciper för informativa budskap. Därför var en hel del av litteraturen kring de ämnena lättillgänglig. Däremot fanns det bristfällig kunskap om hur informationsgrafik kunde komplettera auditiv information och stärka narrativet och förståelsen kring olika berättelser. Det var, till en början, svårt att hitta användbara teorier om samspelet mellan ljud och bild. Den teori som hittades fungerar mer som en bekräftelse för vad författarna redan anade. Teorier inom mer generella områden såsom t.ex. typografi har även applicerats på designen, och teorier likt dessa har varit lätta att finna.
Teorierna som används i det här arbetet är publicerade i böcker och tidskrifter av forskare och aktörer som är både verksamma och välkända inom områdena de handlar om, grafisk design samt kognitionsvetenskap. Därför är de både trovärdiga och valida.
8.2 Metod
Arbetet pågick under våren 2020 och påverkades därför av Corona-pandemin. Flertalet metoder var tvungna att planeras om på grund av Folkhälsomyndighetens restriktioner och riktlinjer som innebar att fysiska möten avråddes. Därför var bland annat metoderna för designutvärdering tvungna att struktureras om till de onlinetest som utformades som enkäter och delades på Facebook. Till en början planerade vi att genomföra ett test genom fokusgrupper där deltagarna hade fått diskutera fritt kring designen. Detta hade genererat mer kvalitativa data om hur själva designen hade kunnat förbättras. Det planerades även att ta fram en applikationsprototyp för att testa hur designen skulle fungera i en mediaspelares gränssnitt, samt hur användaren skulle kunna navigera sig runt i podcastavsnittet. Då det inte var möjligt att genomföra tester via fysiska möten valdes detta bort och fokus lades endast på informationsgrafiken och dess inverkan på lyssnarens uppfattning av podcastavsnittets innehåll.
Utvärderingsenkäterna anses dock ha givit nyttiga insikter då det går att se tendenser till skillnader i intaget av information mellan de respondenter som hade tillgång till någon informationsgrafik och de som bara hade tillgång till ljudspåret. Därmed kan informationsgrafiken anses vara av nytta då de respondenter som hade tillgång till informationsgrafiken presterade bättre under testerna. Resultaten från enkäten, ihop med den enkäten i den inledande studien, kan tolkas som att behovet av denna typ av kompletterande visualisering av informationen kan vara till nytta.
8.3 Värdering och validitet
Anledningen till att det genomfördes två olika enkäter är att koncept 3 och 4 slutfördes senare än koncept 2 och kunde således inte testas i samma enkät. I enkäterna som användes för att utvärdera
35 designen, testades det om minnet av informationen som framkom i podcasten blev bättre av att man fått se en informationsgrafik över informationen och inte bara höra den. Ett problem som framkom var dock att respondenterna, i enkäterna, kunde gå tillbaka och kollat/lyssnat på klippen igen. Detta kan ha medfört att det inte längre var minnet som testades. Vi försökte hitta ett sätt att göra enkäterna utan tillbakaknappen men kunde inte hitta något verktyg för att göra enkäter som stödjer både att ta bort tillbakaknappen samt visning av video/ljudklipp.
Innan den första enkäten skickades ut genomfördes ett pilottest med två respondenter som ansågs ha tidigare erfarenhet att ta fram och strukturera enkäter. Detta var värdefullt då respondenterna kom med feedback som gjorde enkäten bättre. Eftersom enkäten tog runt 7–10 minuter att genomföra tyckte respondenterna att det skulle vara bra att lägga till information om detta. De tyckte även att en fråga om som kunde generera feedback om designen skulle läggas till för de respondenter som skulle få se någon av informationsgrafikerna. Några svårare frågor lades även till för att testa informationsgrafikernas påverkan ännu mer.
För att vidare kunna diskutera och bemöta felkällan angående tillbakaknappen, fick de som utförde pilottestestet frågan om de tänkte på att man kunde gå tillbaka och kolla på klippet igen eller inte. Vad det gäller att gå tillbaka tänkte en av respondenterna på att man kunde göra det, men ansåg att det inte är så viktigt att få alla rätta svar, eftersom enkäten är anonym och bara till för att hjälpa de som har skapat den och inte för en själv och därför trodde inte respondenten att det folk skulle orka att göra så, eller tyckt att det är värt att gå tillbaka och kolla på klippen igen. Själva enkäten tog ändå tillräckligt lång tid att genomföra. Den andra respondenten tänkte inte på att det gick att gå tillbaka. Efter pilottestet lades, i samråd med respondenterna som gjorde pilottestet, meningen “Gå inte tillbaka och titta/lyssna på klippet igen.” till i informationen över frågorna om de tidigare sedda klippen.
I enkäterna fanns det en fråga om respondenterna hade lyssnat på denna podcast innan. Majoriteten av respondenterna hade gjort det. Svaren mellan de som hade lyssnat på podcasten innan jämfördes mot de som inte hade gjort det och ingen tydlig skillnad på att de kom ihåg mer än de som inte hade lyssnat på podcasten innan kunde ses. Dubbelmordet på Ikea är ett relativt känt rättsfall som har hänt ganska nyligen. Detta kan också ha påverkat resultaten på så sätt att respondenterna kan ha vetat om vissa svar på frågorna redan innan de svarade på enkäten.
Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur en informationsgrafik i mobilformat kan utformas för att tydliggöra innehållet i ett dokumentärt podcastavsnitt för dess lyssnare om de skulle zona ut och sluta lyssna i någon minut och om informationsgrafiken på något sätt kan påverka vad man minns av det man hört. När respondenterna genomförde enkäten var det inte säkert att de gjorde något annat samtidigt. De har kunnat sitta helt koncentrerade och med vetskapen att de ska försöka komma ihåg det som sägs. Detta kan också medföra att resultaten från enkäten kan vara missvisande.
36 I efterarbetet av analysen övervägde vi att genomföra ett statistiskt test för att kunna utesluta att testresultaten från enkäterna skulle vara en tillfällighet. I samråd med en universitetslektor på Linköpings universitet med expertis inom området, så valdes dock detta bort. Eftersom varje koncept har testats av olika grupper av respondenter är det omöjligt att fastslå att resultaten hade kunnat se exakt likadana ut, då yttre faktorer kan ha påverkat hur respondenterna presterar i testerna. Ett statistiskt test hade därför kunnat ge missvisande svar då det inte går att säga med säkerhet att ett koncept är bättre än ett annat. Istället har vi varit transparenta i vår analys och tolkat resultaten som tendenser snarare än att fastslå resultaten som fakta.
8.4 Vidare studier
Det finns många möjligheter till vidare studier inom detta område. Denna undersökning har fokuserat på dokumentära podcastavsnitt eftersom det visade sig i den inledande studien vara den populäraste podcastsgenren. Men hur kan man ta fram informationsgrafik för andra genrer inom podcastvärlden? I den inledande studien kan man även se att det är vanligt med podcast där två kompisar sitter och pratar. Hur skulle man kunna visa vad de pratar om i en informationsgrafik på ett intressant vis?
Det vore intressant att testa att ta fram informationsgrafik på hela avsnitt och inte på delar som vi har gjort. Man skulle även kunna testa funktionen, och själva tillägget i applikationen i en applikationsprototyp istället för själva informationsgrafiken som har testats nu. Man kan även fundera på om berättelsen i ett dokumentärt podcastavsnitt skulle kunna presenteras i andra former, i andra kanaler utöver att finnas som en extra funktion inom podcastspelaren? Kan ett helt avsnitt sammanfattas utan att i förväg avslöja väsentligt innehåll, för att locka fler till att lyssna på avsnittet. Ofta finns det mer information om ämnet som tas upp i podcasts, all information kommer inte alltid med i avsnittet. En sak som därför vore intressant att undersöka är hur man på bästa sätt kan lägga till mer information i informationsgrafiken än den som tas upp i podcasten. Kan man t.ex. länka till wikipediasidor om olika personer eller liknande som nämns så att lyssnaren kan utforska ämnet vidare.
Det skulle även gå att undersöka kompletterande informationsgrafik till andra ljudmedier än podcasts. Skulle det gå att göra på ett liknande vis för ljudböcker, där t.ex. varje kapitel får en summerande informationsgrafik? Detta skulle kunna förenkla för någon som gjort ett kort uppehåll mitt i en ljudbok och vill ha en snabb resumé om vad som hänt fram till den punkten de återupptar lyssnandet.
37
Referenslista
Clark, Ruth. C & Mayer, Richard. E. (2016). E-learning and the science of instruction, proven
guidelines for consumers and designers of multimedia learning. 4. uppl., New Jersey: John Wiley
& Sons Inc. https://ebookcentral.proquest.com/lib/linkoping-
ebooks/reader.action?docID=4418752
Finke, Tim & Manger, Sebastian. (2012). Informotion. Berlin: Die Gestalten Verlag. Greene, J (2019), ‘Podcast’, Salem Press Encyclopedia of Science, viewed 12 March 2020
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=ers&AN=93788168&l ang=sv&site=eds-live&scope=site[2020-03-04]
Hyland, Angus & Bateman, Steven. (2011). Symbol. London: Laurence King Publishing Ltd. ICC/ESOMAR. (2016). ICC/Esomar International Code on Market, Opinion and Social Research and
Data Analytics. ICC/ESOMAR. https://www.esomar.org/uploads/pdf/professional-
standards/ICCESOMAR_Code_English_.pdf [2020-02-28]
Lipton, Ronnie (2007). The practical guide to information design. Hoboken, N.J.: Wiley Nationalencyklopedin. (u.å. a) Minne.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/minne [2020-04-21]
Nationalencyklopedin. (u.å. b) Perceptuell inlärning.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/perceptuell-inlärning[2020-04-21]
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Johanneshov: TPB
R, Winn (2020). 2020 Podcast Stats & Facts (New Research From Jan 2020). Podcast Insights.
(https://www.podcastinsights.com/podcast-statistics/) [2020-02-10]
S. Kaneko, H. Ikemoto and Y. Kusui (1991). Approach to designing easy-to-understand icons. I
Proceedings 1991 IEEE Workshop on Visual Languages, Kobe, Japan, 1991, pp. 246-253.
https://ieeexplore.ieee.org/document/238825[2020-04-14]
Svenskarna och internet. (2019). Svenskarna och internet 2019. Stockholm: Internetstiftelsen.
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf
[2020-02-25]
Sveriges radio. (u.å.). Visuell identitet: P3. Version 1.3. Stockholm: Sveriges radio.
38 TechWholesale.com. (2014). History of the Radio: From Inception to Modern Day. TechWholesale.
https://www.techwholesale.com/history-of-the-radio.html [2020-03-06]
Tufte, Edward R. (1990). Envisioning information. Cheshire: Graphics Press.
van der Geest, Thea. (2005). Mixing up Colors: Colors in the interface. Information Design
Journal, vol 13, Issue 1, Jan 2005, p. 74-78. DOI:/10.1075/idjdd.13.1.12gee [2020-02-26]
Y. Wærn, R. Pettersson, G. Svensson (2004). Bild och föreställning - om visuell retorik. Lund: Studentlitteratur AB.
39