Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
Linköping University Linköpings universitet
g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 n e d e w S , g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 -E S
LiU-ITN-TEK-G--20/025--SE
När örat slutat lyssna: Att
skapa komplementerande
informationsdesign till
dokumentära podcastavsnitt
Anton Gustafsson
Hanna Leinonen
2020-06-05
LiU-ITN-TEK-G--20/025--SE
När örat slutat lyssna: Att
skapa komplementerande
informationsdesign till
dokumentära podcastavsnitt
Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Anton Gustafsson
Hanna Leinonen
Handledare Anna Elgebrant Rekstad
Examinator Jonas Löwgren
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga
extra-ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page:
http://www.ep.liu.se/
När örat slutat lyssna
Att skapa kompletterande informationsgrafik
till dokumentära podcastavsnitt
Anton Gustafsson
Hanna Leinonen
Handledare: Anna Elgebrant Rekstad Examinator: Jonas Löwgren
Grafisk Design och Kommunikation 2020 – Norrköping
Sammanfattning
Podcast är ett underhållningsformat som växer mer och mer. År 2019 lyssnade 55% av svenska internetanvändare på podcasts. Då man oftast lyssnar via sin smartphone samtidigt som man gör något annat kan det vara lätt att zona ut och missa delar av avsnittet. Denna studie syftar till att undersöka hur en informationsgrafik som ligger i den mobilapp man använder för att lyssna på podcast kan se ut, samt om den kan göra att man minns mer av det man precis har lyssnat på. En inledande studie genomfördes för att undersöka hur olika människors podcastvanor såg ut, hur och var de lyssnade, samt om de tenderar att zona ut kortare stunder. Resultatet bekräftade att en stor mängd personer ofta glömde bort vissa delar av den podcast de lyssnat på, samt att
smartphone var det främst förekommande mediet som användes.
För att kunna besvara syftet har, genom en designprocess, tre olika koncept av informationsgrafik tagits fram och testats. Dessa har sedan jämförts med test på om man bara lyssnar på podcasten. Resultaten visar tendenser på att man minns mer om man ser en informationsgrafik samtidigt som man lyssnar på podcasten, men att det egentligen inte spelar så stor roll hur
informationsgrafiken ser ut. Informationsgrafiken kan vara olika grader av abstrakt beroende vad podcasten handlar om just då. Det är dock viktigt att informationsgrafiken innehåller text till illustrationerna och att siffror visas i tydliga diagram. Det är också väldigt uppskattat att ha med information om vem som talar i podcasten just då.
Abstract
Podcast is a form of entertainment that grows increasingly. In 2019, 55% of Swedish internet users listened to podcasts. As one often listens via one’s smartphone at the same time as doing something else it is easy to zone out and miss parts of the episode. This study aims to explore how an infographic inside the application one uses to listen to podcast can look and whether it can make one remember more of what one just listened to.
An initial study was conducted to investigate what different people’s podcast habits looked like, how and when they listened, as well as if they tend to zone out for shorter periods. The result confirmed that a large amount of people often forgot some parts of the podcast they listened to. It also showed that smartphone was the most common medium that was used.
Through a design process, three different concepts of infographics have been produced and tested to answer the purpose of this study. These concepts have been compared to a test result from users only listening to the podcast and not viewing the infographic. The result tends to show that you remember more if viewing an infographic but that it doesn’t matter how it is designed. The infographic can be designed in different degrees of abstraction depending on what the podcast is about right then. However, it is important that the infographic contain text next to the illustrations and that figures are shown in clear diagrams. It is also very appreciated to include information about who is speaking in the podcast right then.
Innehållsförteckning
1. Introduktion 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Forskningsfråga 2 1.4 Avgränsningar i målgrupp 2 2. Teoretisk ram 2 2.1 Grundläggande informationsgrafik 3 2.2 Designprinciper 3 2.2.1 Typografi 3 2.2.2 Grafik 4 2.2.3 Orientering i informationsgrafik 4 2.2.4 Inkluderande färganvändning för personer med defekt färgseende 4 2.3 Ikoner och symboler 5 2.4 Samspel mellan ljud och bild 5 2.4.1 Modalitetprincipen 5 2.4.2 Narrativ 5 2.5 Minne 6 2.6 ICC/ESOMAR 7 3. Metod 8 3.1 Inledande studie 8 3.1.1 Enkät 8 3.1.2 Fallstudie 8 3.1.3 Storyline 9 3.2 Designprocess 9 3.2.1 Designprocessens förstudie 9 3.2.2 Inspirationsfas 9 3.2.3 Skissfas 9 3.2.4 Definitionsfas 10 3.3 Värdering och analys 10 3.3.1 Värderingsenkät 10 Demografiska frågor 11 Videoklipp 1, 2 och 3 11 Åsikter om grafik 12 Pilottest 12 3.3.2 Analys 12 4. Inledande studie 13 4.1 Enkät 13 4.2 Fallstudie 13 4.3 Storyline 14 5. Designprocess 15 5.1 Designprocessens förstudie 15 5.1.1 Valt avsnitt 15 5.1.2 Grafiska riktlinjer 15 5.2 Inspirationsfas 16 5.3 Skissfas 185.4 Definitionsfas 20 5.4.1 Konstanter i de olika koncepten 20 5.4.2 Variabler i de olika koncepten 22 5.4.3 Koncept 1 22 5.4.4 Koncept 2 22 5.4.5 Koncept 3 24 5.4.6 Koncept 4 25
6. Värdering och analys 26
6.1 Demografiska frågor 26 6.2 Videoklipp 1 27 6.3 Videoklipp 2 28 6.4 Videoklipp 3 29 6.5 Åsikter om grafik 30 6.5.1 Åsikter om koncept 2 30 6.5.2 Åsikter om koncept 3 30 6.5.3 Åsikter om koncept 4 31 7. Slutsats 32 8. Diskussion 34 8.1 Teoretiskt ramverk 34 8.2 Metod 34
8.3 Värdering och validitet 34 8.4 Vidare studier 36
Bildförteckning
Bild 1 - Spotify Storyline gränssnitt. Bild 2 - P3:s huvudfärger.
Bild 3 - P3:s komplementfärger.
Bild 4 - Tankekarta för information att visualisera. Bild 5 - Tankekarta för designens utseende. Bild 6 - Moodboard.
Bild 7 - Skisser på layout och gränssnitt.
Bild 8 - Skisser på ikoner för att flytta ljud till bild och bild till ljud. Bild 9 - Skisser på ikoner för gräns-/passkontroll.
Bild 10 - Färdiga bilder för koncept 2. Bild 11 - Färdiga bilder för koncept 3. Bild 12 - Färdiga bilder för koncept 4. Bild 13 - Slutgiltig design.
Tabellförteckning
Tabell 1 - De populäraste podcastprogrammen på olika applikationer. Tabell 2 - Valda delar i podcastavsnittet.
Tabell 3 - Svarsresultat från videoklipp 1. Tabell 4 - Svarsresultat från videoklipp 2. Tabell 5 - Svarsresultat från videoklipp 3.
Bilagor
Bilaga 1 - Enkätfrågor och svar från inledande studie. Bilaga 2 - De valda delarna av Podcasten transkriberade. Bilaga 3 - Enkätfrågor och svar från värderingsenkät.
1
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Radion har sedan sin födelse varit en viktig del av människans kommunikation. Sedan i början av 1900-talet, när de första sändningarna över längre distanser genomfördes, har radion utvecklats från ett viktigt kommunikationsmedel under världskrigen, till den ledande källan för nyheter och även blivit en plattform för musik och underhållning (TechWholesale.com). Radioapparater och radiomaster har sedan länge nått sin peak. Numera finns möjligheten att strömma underhållning och musik när lyssnaren själv vill, direkt i sin mobila enhet (ibid). En av nutidens populära underhållningsformat för mobila enheter kallas för podcast.
Podcasts beskrivs av Jim Greene (2019), som ett globalt mediefenomen som växte fram strax efter millennieskiftet och fick sitt stora genombrott i slutet av 00-talet. Namnet är en ordlek mellan engelskans broadcast och Apples ljuduppspelningsenhet, iPod (J. Greene, 2019). Enligt Greene (2019) används podcasts av såväl organisationer som individer för kommunikativa, informativa, underhållande och PR-syften. Vidare berättas det att formatet till en början liknade en talkshow och gick ut på att fånga en monolog eller ett samtal om ett ämne mellan två eller fler personer, via endast ljudupptagning, för att sedan släppas som antingen enstaka avsnitt eller i serier till allmänheten. Även om formatet i viss mån kan innehålla video så ligger fokuset på ljud och konceptet har utvecklats från att endast vara ett samtal till att även kunna utgå från ett manus för t.ex. dokumentära berättanden i form av historiska händelser (ibid).
Podcasts är idag en populär form av underhållning och under 2019 lyssnade 55 procent av svenska internetanvändare på podcasts (Svenskarna och internet, 2019). Främst används smartphones för att lyssna på podcasts vilket gör det enkelt att lyssna på ett avsnitt medan man är i rörelse, t.ex. när man pendlar, är på gymmet eller ute och går (R. Winn, 2020). Detta kan medföra att man, samtidigt som man lyssnar på podcasts, utsätts för utomstående intryck som kan ta fokus från podcastavsnittet. Därmed kan lyssnaren, i slutändan, ha missat delar av avsnittet och därför inte uppfattat innehållet.
1.2 Syfte
Undersökningens syfte är att, till ett dokumentärt podcastavsnitt, designa informationsgrafik som presenteras i en smartphones podcastspelare för att tydliggöra avsnittets innehåll för podcastlyssnaren. Detta för att lyssnaren ska förstå och minnas innehållet som de missat om de skulle zona ut och sluta lyssna i någon minut.
2
1.3 Forskningsfråga
Hur kan en informationsgrafik i mobilformat utformas för att tydliggöra innehållet i ett dokumentärt podcastavsnitt för dess lyssnare om de skulle zona ut och sluta lyssna i någon minut och kan informationsgrafiken på något sätt påverka vad man minns av det man hört?
1.4 Avgränsningar i målgrupp
Målgruppen är personer som är någorlunda vana podcastlyssnare, så inte hela fenomenet att lyssna på podcast är nytt, utan det är bara informationsgrafik-funktionen som är ny. Detta för att kunna få data om lyssnarna tycker att informationsgrafiken fyller en funktion eller inte. Undersökningen riktar sig mot personer som regelbundet lyssnar på podcasts minst en eller två gånger i veckan. När de väl lyssnar ska det vara via smartphone eftersom det är ett tillägg till en app som kommer att designas.
3
2. Teoretisk ram
2.1 Grundläggande informationsgrafik
Enligt Tufte (1990) är informationsgrafik uppbyggt på fyra principer. De är
Mikro-/avläsningar, lager och separering, små multiplar och berättelser om tid och rum. Mikro- och
makro-avläsningar handlar om att visa detaljer och att ordna komplexa detaljer genom hierarkiska lager. Makroperspektivet visar hela bilden medan mikroperspektivet visar detaljer, det vill säga de små delarna som tillsammans bygger upp helheten (ibid).
Tufte (1990) förklarar att lager och separeringar används för att särskilja en information från en annan genom olika grafiska skillnader såsom storlek, form, färg/nyans eller typografi. Skillnaderna i de grafiska elementen behöver dock vara i proportion och harmoni med varandra, samt med innehållet och datan som presenteras. Man grupperar informationen och skapar på så sätt en djupare förståelse av informationen i olika sammanhang. Lager och separering är en effektiv metod för att reducera stora mängder information (ibid).
Vidare skriver Tufte (1990) att små multiplar användas för att presentera bredare data. Genom att använda sig av repetering av samma former, färger och andra grafiska element betonas budskapet extra (ibid). Tufte (1990) beskriver den sista principen, berättelser om tid och rum, som ett sätt att visa information som går genom olika tidsperioder, sekvenser eller intervaller.
Lipton (2007) skriver att vi människor letar efter och upptäcker mönster och vi förväntar oss att de ska betyda något. Vi uppmärksammar också när något inte längre passar in i mönstret, och tror att det då ska betyda något annat. Vi ser det som är större, mer markerat, eller klarare som viktigare än det som är mindre, ljusare eller mattare. Vi försöker också hitta ordning och enighet och försöker gruppera saker utefter det (ibid).
Vidare ger Lipton (2007) riktlinjer att följa när man designar informationsgrafik. Hon tar bland annat upp att det är viktigt att begränsa innehållet till vad målgruppen behöver, man ska inte ta med allt man vet. Man ska gruppera relaterad information för att bekräfta att den är relaterad, och separera informationen som inte är relaterad. Precis som tidigare nämnts av Tufte (1990) bekräftar Lipton (2007) att detta görs lättast genom storlek, stil, färg och form.
2.2 Designprinciper
2.2.1 Typografi
Lipton (2007) beskriver att hur man designar typografi har störst påverkan på om designen är tydlig och lätt att navigera. Informationsgrafik är beroende av texten, det är den som informerar mest och därför är det mycket viktigt hur man presenterar orden. Texten ska vara tydlig, lätt att läsa samt
4 anpassad för målgruppen, budskapet och mediet den presenteras i eller på. Man använder sig bland annat av storlek, teckensnitt och färg. Vad det gäller storlek ska man ha mellan 9–12 punkter i brödtext. Valet av teckensnitt sätter tonen och fastställer varumärket. Bakgrunderna ska ha en genomgående färg och man ska inte heller ändra textens färg genom designen då det skapar ett upphackat intryck. Vad det gäller rubriker så uppfattar man de som är större som viktigare (ibid).
2.2.2 Grafik
Lipton (2007) menar att om man använder fotografier och illustrationer rätt kan man kommunicera det man vill snabbare än med ord. Det är viktigt att grafiken är av hög kvalité, om det inte kan motiveras varför den inte är det. Grafiken måste ha ett fokus och man bör klippa den så bara det väsentliga är med. Detta gäller för fotografier, diagram och all annan grafik. Det är även viktigt att fotografiet eller grafiken tillför något, de måste visa vad man berättar och höra till historien (ibid). När det kommer till designen runt fotografiet eller grafiken förklarar Lipton (2007) att man ska ha med bildtexter och rubriker som kopplar bilden till resten av designen. Berätta vad betraktaren kollar på och varför de kollar på detta. För att underlätta detta är det också viktigt att grafiken eller bilden är nära det textstycket där det skrivs om innehållet, gärna bredvid, över eller under. Om grafiken har en tydlig riktning ska den peka in i designen och inte ut (ibid).
2.2.3 Orientering i informationsgrafik
För att vägleda en person genom en informationsgrafik, berättar Lipton (2007) att det krävs ett tydligt mål. Olika tillvägagångssätt kan appliceras på designen för att navigeringen dit ska bli så självklar som möjligt för användaren. Man bör endast berätta det som verkligen är nödvändigt. Vidare rekommenderas vissa principer att följa när man designar för att navigera användaren:
- Ha en tydlig och förståelig startpunkt (Lipton, 2007). - Arbeta inom det valda mediets begränsningar (ibid). - Använd så standardiserade signaler som möjligt (ibid).
- Använd grafiska designtekniker för att markera detaljer (ibid).
2.2.4 Inkluderande färganvändning för personer med defekt färgseende
Thea van der Geest (2005) tar upp vissa anvisningar och tips kring hur färger bör användas för att bäst uppfattas av personer med olika typer av defekt färgseende. Hon rekommenderar användning av blått, gult, vitt, grått och svart, men säger även att användning av fler färger utöver det oftast är nödvändigt. Vidare berättar van der Geest (2005) att det är svårt att undvika vissa svårigheter för alla olika typer av defekta färgseende helt och hållet. För att förenkla uppfattningen av informationen kan man förtydliga med specifik form och position, distinkt storlek, stödjande text och kompletterande signaler (ibid).
5
2.3 Ikoner och symboler
Wærn, Pettersson och Svensson (2004) tar upp skillnaderna mellan ikoner och symboler. De beskriver symboler som något som i en särskild kontext representerar något annat utan att det finns någon likhet mellan de två. Sammanhanget blir därför viktigt för att mottagaren ska kunna tolka symbolen korrekt och förstå dess mening (Wærn, Pettersson & Svensson, 2004). Till skillnad från symboler är ikoner en efterliknelse av vad de representerar. Dock underlättar sammanhanget även i detta fall för mottagaren att tolka ikonens betydelse (ibid).
Enligt Hyland och Bateman (2011) ska symboler och ikoner förstås intuitivt, det vill säga, utan att läsaren ska behöva tänka. Dagens informativa ikoner och vad de står för är något som är inlärt sen generationer tillbaka, och därför kan de idag användas som ett universellt språk (Hyland & Bateman, 2011). Eftersom ikoner numera finns på många olika medier av olika storlekar bör ikonerna även vara anpassningsbara för att klara av detta. För att förstå informativa ikoner bör de, till skillnad från varumärkessymboler, vara avskalade från tvetydighet och är därmed mindre abstrakta (ibid).
Mer konkret berättar Kaneko, Ikemoto och Kusui (1991) att ikoner bör vara avbildningar av objekt med en tydlig koppling till vad de representerar för att mottagaren enkelt ska kunna förstå dess funktionella betydelse. Vidare beskriver de att människans avkodning av en ikon görs genom två steg: objektidentifiering, där mottagaren känner igen det fysiska objektet som ikonen avbildar; samt
den funktionella igenkänningen, där mottagaren förstår vad ikonen ämnar kommunicera (Kaneko,
Ikemoto & Kusui, 1991). Eftersom dessa steg sker sekventiellt bör alltså lämpliga objekt väljas ut utifrån den funktion eller betydelse de ska representera. Detta för att mottagaren enkelt ska kunna ta sig igenom de två stegen genom att känna igen objektet och därefter dra en koppling till dess betydelse i kontexten som ikonen befinner sig i (ibid).
2.4 Samspel mellan ljud och bild
2.4.1 Modalitetprincipen
Clark och Mayer (2016) berättar att ett bra sätt att redogöra för information är att göra det både verbalt och visuellt. På så vis tar sig informationen in via hjärnans två kognitiva kanaler: den auditiva och den visuella, istället för att överbelasta enbart den ena kanalen. Detta kallas för modalitetprincipen och grundar sig i att det finns två komponenter i arbetsminnet som arbetar parallellt med att bearbeta visuell och auditiv information. Alltså gör material som består av både visuell och auditiv information att mottagaren kan använda sig av en större kognitiv kapacitet när denne tar in materialet (ibid).
2.4.2 Narrativ
Finke och Manger (2012) berättar att det är viktigt att styra mottagarens fokus till rätt saker för att det förmedlade budskapet ska nå fram på ett effektivt sätt under den tiden man, som avsändare, har
6 till sitt förfogande. Genom att sätta saker i sammanhang och i kontrast till varandra kan man leda mottagarens uppmärksamhet från en startpunkt och vidare genom historien. Detta medför att olika händelser leder till varandra på ett naturligt och mer förståeligt sätt och därmed stärker narrativet
(ibid).
2.5 Minne
Nationalencyklopedin (u.å. a), skriver att minnet delas in i två olika system, korttids- och långtidsminnet. Systemen samverkar för att hjärnan vill maximera sin funktion, men de olika systemen följer olika lagar och principer. Nationalencyklopedin (u.å. a) förklarar vidare att korttidsminnet, eller arbetsminnet som är ett mer korrekt namn, är det minnet som används medan man har informationen i medvetet fokus. Så länge man t.ex. lyssnar på något, läser en text eller liknande så är arbetsminnet aktivt. Långtidsminnet är det minnessystemet som används till att lagra information som man kan ha användning av senare. Som tidigare nämnt arbetar båda dessa system ihop (ibid).
Nationalencyklopedin (u.å. a), förklarar vidare att långtidsminnet sedan delas in i fyra delsystem, procedurminnet, det perceptuella minnet, det semantiska minnet och det episodiska minnet. Procedurminnet handlar om saker som man lär sig som barn, t.ex. gå och simma. Det handlar framförallt om motoriska färdigheter. Det perceptuella minnet används för att identifiera objekt i omgivningen och av ord i språkliga uttryck (ibid). Perceptuell inlärning innebär att människan genom erfarenhet och övning lär sig att separera olika information (Nationalencyklopedin, u.å. b). På så vis kommer människan ihåg objekt och ord som den utsatts för flertalet gånger tidigare (Nationalencyklopedin, u.å. a).
Nationalencyklopedin (u.å. a), skriver också att det semantiska minnet gör att man kommer ihåg kunskap som man har lärt sig, men som man inte vet när man lärde sig. Det kan t.ex. vara att Paris är Frankrikes huvudstad. Det episodiska minnet handlar istället om saker som är dirigerade i tid och rum, det vill säga, händelser och episoder. Det episodiska minnet är kopplat till en persons upplevelser (ibid).
För att enklare lära sig något förklarar Nationalencyklopedin (u.å. a) att individen bör koppla associationer, så kallade kontextuella ledtrådar, mellan informationen som ska läras in och något man enkelt kan minnas. Detta kan t.ex. vara besökta platser eller tidigare erfarenheter som har hamnat i det episodiska minnet. Associationerna fungerar därmed som en vägledning till den inlärda informationen och detta sker när det episodiska och semantiska minnet interagerar med varandra (ibid). Nationalencyklopedin (u.å. a) förklarar även att uppmärksamheten bör fokuseras på det material som ska kommas ihåg och läras in, samtidigt som man ska försöka dämpa annan information och intryck som stör.
7
2.6 ICC/ESOMAR
ICC/ESOMAR är en manual som innehåller riktlinjer för att säkerställa att forskare och datainsamlare håller god etik för att undvika att kränka individer samt skydda deras personuppgifter om de deltar i eventuella studier. Det förklaras även att man som forskare hela tiden ska vara transparent gentemot de som tar del av arbetet. Den är också avsedd att skydda forskarnas rätt att hitta, förmedla och ta emot information (ICC/ESOMAR, 2016).
8
3. Metod
I denna sektion presenteras datainsamlingsmetoderna. Metoderna förklaras även i syfte att säkerställa undersökningens transparens.
3.1 Inledande studie
Tre olika inledande studier kommer att genomföras för att ta reda på mer om hur, var och varför olika personer generellt lyssnar på podcasts. De inledande studierna kommer ta reda på vilken podcast som förekommer på flest topplistor i olika podcastapplikationer, samt vilken app som används mest till att lyssna på podcast. Vidare kommer de inledande studierna undersöka en liknande funktion som istället är framtagen för musik.
3.1.1 Enkät
En kvantitativ insamlingsmetod i form av en digital enkät kommer utformas för att ta reda på olika personers användning av podcasts. Detta för att få insikt i vilka enheter som används mest, när och var folk lyssnar, samt hur ofta och i vilket syfte de gör det. Enkätens syfte är också att bekräfta den uppfattning författarna tidigare har haft kring människors podcastanvändande och den data som finns kring ämnet på internet. Gränssnittet för den app som det visar sig att flest använder till att lyssna på podcast i kommer att användas som grund när informationsgrafiken tas fram.
Enkäten kommer att delas på Facebook, bland annat i olika grupper där uppfattningen att folk som lyssnar på podcasts befinner sig, men även öppen för delning och spridning. Enkäten kommer att stängas när den har nått 100 respondenter. Första frågan i enkäten kommer att vara om man lyssnar på podcasts eller inte, och om svaret är nej får man inte svara på de andra frågorna.
Deltagarnas svar kommer vara anonyma och frågorna utformas på så sätt att deltagare i efterhand inte kan identifieras. Detta för att säkerställa en god etik som överensstämmer med ICC/ESOMAR kodexen (se 2.6).
3.1.2 Fallstudie
I de appar som det framgår att fler än två av respondenterna i enkäten (se 3.1.1) använder för att lyssna på podcasts kommer det att genomföras en fallstudie. Fallstudien kommer samla in sekundärdata över de olika applikationernas officiella topplistor över de mest lyssnade podcastprogrammen. De fyra populäraste podcastprogrammen i varje app kommer att skrivas ned i en tabell för att det sedan ska gå att se vilket podcastprogram som förekommer flest gånger. Syftet med detta är att ta reda på vilken typ av podcast, och vilket specifikt podcastprogram som förekommer på flest topplistor. Att få en klar blick av vilken typ av podcastprogram som flest personer lyssnar på kommer ge designarbetet en tydligare ram att arbeta inom. Genom att göra detta framgår det vilket podcastprogram som borde användas i case-studien.
9
3.1.3 Storyline
En undersökning av funktionen Storyline på Spotifys applikation för mobila enheter kommer att genomföras. Detta för att ta reda på hur den fungerar ur ett gränssnitts perspektiv då den liknar det som denna undersökning ämnar ta fram.
3.2 Designprocess
En designprocess är ett arbetssätt som ämnar att hjälpa till i arbetet att, från inspiration, ta fram en färdig design.
3.2.1 Designprocessens förstudie
För att påbörja designarbetet kommer ett avsnitt av det podcastprogram som genom fallstudien visar sig vara mest populärt att väljas ut. Innehållet kommer att transkriberas, och sedan sammanfattas i teman, för att ta fram en tidslinje över avsnittet att arbeta utifrån. Genom tidslinjen kommer det fastställas vilka delar som ska vara med i informationsgrafiken. Avsnittet kommer att delas in i kortare episoder vars innehåll kan sammanfattas med några meningar. Innehåll kopplade till episoderna, såsom viktiga personer, platser, händelser m.m. kommer att sökas upp. Detta kommer sedan att användas i framtagningen av den informationsgrafik som ska representera varje episod.
I designprocessens förstudie kommer det även att undersökas om det valda podcastprogrammet har några grafiska riktlinjer som måste följas för att man ska se vem som är avsändaren.
3.2.2 Inspirationsfas
I inspirationsfasen söker man aktivt efter inspiration. Det kommer att göras genom brainstorming om hur informationsgrafiken skulle kunna se ut. Brainstormingen kommer ske genom att ta fram två stycken tankekartor. En tankekarta som innehåller information som bör tas upp i de delar av avsnittet som valdes i tidigare fas. Den tankekartan har avsnittets delar som grund men även inspiration från analysen av Spotifys funktion Storyline. Den andra tankekartan kommer att innehålla riktlinjer för designen. Den tas fram med teorierna från 2.1, 2.2 och 2.3 som grund. Utifrån tankekartorna om hur designen ska se ut kommer det sedan att skapas en moodboard för att båda författarna ska vara på samma plan om hur designen ska se ut innan skissfasen påbörjas.
3.2.3 Skissfas
Skissfasen är till för att förvandla den framtagna moodboarden till olika koncept. Författarna kommer att arbeta individuellt med att framställa en mängd olika designidéer. Dessa idéer kommer författarna sedan att presentera för varandra och utvärdera med fördelar och nackdelar. Det kommer diskuteras om vissa element kan kombineras och vidareutvecklas till en design som passar designmålets avsikt bättre. Tre olika koncept på informationsgrafik kommer att tas fram. Dessa
10 kommer kallas koncept 2, 3 och 4. Koncept 1 kommer endast att bestå av ljudet från podcastavsnittet utan att innehålla informationsgrafik.
3.2.4 Definitionsfas
Definitionsfasen är den sista fasen i designprocessen. Här kommer koncept 2, 3 och 4 att byggas klart med de tidigare faserna som underlag. I denna fas kommer även en kopia på gränssnittet av den app, som det framgår i den inledande studiens enkät (se 3.1.1) att flest lyssnare använder, att designas. Detta för att sätta de olika koncepten för informationsgrafiken i den kontext där de skulle kunna finnas och för att skapa en större förståelse för informationsgrafikens syfte bland testpersonerna när informationsgrafiken testas i samband med ljudklippet.
Ett av koncepten kommer alltså endast att bestå av ljudet från avsnittet medan de tre övriga koncepten med informationsgrafik från skissfasen kommer att vidareutvecklas och färdigställas. Gränssnittet runt om de tre olika koncepten för informationsgrafiken (koncept 2, 3 och 4) kommer alltså att vara samma, men själva informationsgrafiken kommer vara olika.
3.3 Värdering och analys
3.3.1 Värderingsenkät
De olika koncepten på informationsgrafiken kommer att utvärderas genom två kvantitativa enkäter riktade mot målgruppen. Värderingsenkäterna kommer att delas på Facebook. Frågorna kommer att vara samma i de båda enkäterna. Den första enkäten som skickas ut kommer att testa koncept 1 och 2 medan den andra enkäten, som skickas ut senare, kommer att testa koncept 3 och 4. Enkäterna kommer bland annat att delas i olika Facebookgrupper samt vara öppna för delning och spridning.
För att nå den önskade målgruppen kommer enkäterna i ett första avsnitt bestå av frågan “Brukar du lyssna på podcasts via din smartphone minst en gång i veckan?”. Om respondenten svarar ja kommer den få gå vidare till de andra frågorna, annars kommer svaret skickas in redan här. För att tillse att inte samma personer svarar på båda enkäterna kommer en fråga läggas till i den andra enkäten om man har svarat på en liknande enkät om det valda podcastavsnittet redan. Detta görs för att om respondenten svarar på båda enkäterna kan det leda till missvisande svar då respondenterna kan lära sig svaren på frågorna i den första enkäten och således få fler rätt i den andra enkäten. Om svaret blir nej kommer man få gå vidare till de andra frågorna, annars kommer svaret skickas in redan här, precis som när frågan om man lyssnar på podcasts regelbundet ställs. Respondenterna som tar del av värderingsenkäterna kommer att vara anonyma. Varken namn eller övriga kontaktuppgifter samlas in för att skydda respondenternas personuppgifter.
11
Demografiska frågor
I det andra avsnittet av enkäterna kommer det finnas några demografiska frågor samt en frågan om respondenterna har lyssnat på just detta podcastavsnitt tidigare. Eftersom enbart kön och ålder efterfrågas kommer respondenternas anonymitet därmed att garanteras ändå.
Videoklipp 1, 2 och 3
Syftet har varit att, till ett dokumentärt podcastavsnitt, designa informationsgrafik bestående av illustrationer och text som presenteras i podcastspelaren och som tydliggör innehållet i podcastavsnittet för podcastlyssnarna som lyssnar via sina smartphones. För att testa detta kommer de olika koncepten för informationsgrafiken, samt konceptet utan informationsgrafik, att sammansättas till videoklipp tillsammans med ljudklipp från det valda podcastavsnittet. Varje del av podcasten som har valts ut (tre stycken) kommer alltså att sammansättas till videoklipp för varje koncept. Således kommer det finnas tre videoklipp för koncept 1, tre videoklipp för koncept 2, och så vidare. Videoklippen kommer att bifogas i enkäten och respondenterna kommer att få frågor om dem efter att de spelats upp.
Avsnitt tre i enkäten kommer alltså att bestå av tre olika videoklipp med frågor om respektive videoklipp. De tre olika videoklippen kommer att få olika frågeställningar. Det kommer ställas frågor om händelseförloppet efter första videoklippet, om vem som pratade efter andra videoklippet och om statistik efter det tredje videoklippet. Alla respondenter kommer att få svara på samma frågor eftersom målet med enkäten är att jämföra om svaren skiljer sig beroende på om man fått se en informationsgrafik och vilken informationsgrafik man då fått se.
I varje enkät kommer respondenterna att delas in i två ungefär lika stora grupper genom att svara på frågan: “Är du född på ett jämnt eller ojämnt datum?”. I första enkäten kommer ena halvan respondenter att få tillgång till videoklipp med enbart ljudet från podcasten (koncept 1) medan den andra halvan kommer att få tillgång till videoklipp med informationsgrafiken för koncept 2 och ljudet. I den andra enkäten kommer ena halvan av respondenter få tillgång till informationsgrafiken för koncept 3 och andra halvan till informationsgrafiken för koncept 4 tillsammans med ljudet. Detta görs för att undersöka skillnaderna på intaget av information mellan de olika grupperna av respondenter.
De respondenter som får se något av koncepten innehållandes informationsgrafik kommer att ha tillgång till informationen som förmedlas via ljudet även i bild. Frågorna kommer att ställas utifrån den information som finns tillgänglig för alla grupper av respondenter för att undersöka och jämföra om grupperna uppfattar och kommer ihåg avsnittets innehåll olika.
12
Åsikter om grafik
De som har fått se något av koncepten med informationsgrafik kommer att få en extra fråga. Den frågan handlar om vad de tyckte om själva informationsgrafiken, om de tyckte att den var tydlig och lätt att förstå.
Pilottest
För att testa enkäterna och se så de fungerar bra innan de skickas ut till målgruppen kommer den första av dem att testas på två testpersoner som själva har erfarenhet av att skapa och svara på enkäter, samt som anses vara noggranna och därmed kunna hitta eventuella brister i enkäten. De kommer få instruktioner om att svara “ja” på första frågan som tar de vidare i enkäten. Därefter kommer en person att få testa med en informationsgrafik och en utan.
3.3.2 Analys
Studien kommer att knytas samman i en avslutande, objektiv analys för att identifiera samband mellan konceptens utformning och enkätsvaren (Olsson & Sörensen, 2011). Resultatet av enkäterna kommer att sammanställas med hjälp av diagram och figurer för att ge en tydlig överblick av den insamlade datan och för att lättare kunna jämföra svaren.
Majoriteten av enkätfrågorna är fritextfrågor och de kommer att kategoriseras i rätt och fel, där antalet rätt svar översätts i procent för att resultaten för varje koncept ska kunna ställas mot varandra (Olsson & Sörensen, 2011). Då den sista frågan behandlar respondenternas åsikt om designen kommer de att gås igenom för att få en övergripande bild om hur designen kan justeras. Alla svar kommer att värderas utifrån de presenterade teorierna och hur åsikterna korrelerar eller motsäger teorierna.
Strukturen på analysen kommer att utgå ifrån de olika delarna i värderingsenkäten. Först kommer de demografiska frågorna att analyseras, sedan varje videoklipp för sig, och till sist kommer frågan om åsikter om designen att analyseras. Detta för att kunna jämföra svaren som olika koncept på informationsgrafiken har genererat i de olika enkäterna.
13
4. Inledande studie
4.1 Enkät
Enkäten för den inledande studien om olika personers podcastanvändande delades på Facebook den 25 februari 2020 och stängdes på kvällen den 27 februari 2020, då 100 svar hade samlats in. I svaren av enkätundersökningen (se bilaga 1) kunde det utläsas att av de 100 respondenterna hade 88 svarat att de lyssnar på podcasts. Av de 88 använde sig 87 personer smartphone utöver andra medier som fanns som svarsalternativ. Det var alltså endast en respondent som inte lyssnade på podcasts via smartphone. Att det är vanligast att lyssna på podcasts via sin smartphone överensstämmer även med datan insamlad från Podcast Insights (se 1.1).
I enkätundersökningen (se bilaga 1) framkommer det även att de applikationerna som oftast används till att lyssna på podcasts var Podcaster och Spotify. Majoriteten av respondenterna lyssnade på podcasts för underhållning eller i ett informerande syfte. Men cirka 30% lyssnade för att de inte gillade tystnad och ungefär en femtedel lyssnade för att somna. 60 av de 88 respondenterna lyssnade på podcasts minst 2 gånger i veckan. På frågan om var folk lyssnade på podcasts pekade 27 svar på att respondenterna lyssnade på jobbet eller i skolan, 66 svar under aktivitet (såsom promenad, träning, städning m.m) och 60 svar ute i trafiken. Sammanlagt var det alltså 153 svar som pekade på att respondenterna lyssnade på podcasts under omständigheter som kan anses som distraherande. Det höga antalet svar berodde på att detta var en flervalsfråga.
Av de 88 respondenterna svarade 56, alltså ungefär två tredjedelar, att de ibland var tvungna att spola tillbaka i podcastavsnittet då de tappat fokus och inte uppfattat avsnittets innehåll, (se bilaga 1). Att nästan alla lyssnade på podcasts via smartphone kan bero på att såpass många av respondenterna lyssnade medan de var i rörelse eller samtidigt gjorde något annat. Detta, tillsammans med att en del lyssnade för kunna sova eller för att de inte gillade tystnad kan ha lett till att nästan två tredjedelar kände att de ibland tappar fokus på avsnittets innehåll.
Vad man kan utläsa av enkäten är att en funktion som underlättar för folk att förstå avsnittets innehåll kan vara efterfrågad, samt att denna funktion i första hand bör utformas för smartphone. Eftersom Podcaster var den renodlade podcastapp som används oftast till att lyssna på podcasts i, kommer case-studien att ta fram en funktion som är tänkt att finnas i den redan existerande appen.
4.2 Fallstudie
Fallstudien genomfördes i mars 2020. I fallstudien undersöktes bara topplistor från applikationer som det framkom i enkäten att två eller flera använder till att lyssna på podcasts i. Undantag är appen “Podcast Addict” där ingen topplista över Sverige gick att hitta. I fyra av fem undersökta applikationer går de att utläsa att P3 Dokumentär är det mest lyssnade podcastprogrammet (se tabell 1). I den femte applikationen ligger Historiepodden på första plats. Både P3 Dokumentär och
14 Historiepodden är podcasts där de berättar om sanna händelser. Eftersom P3 Dokumentär är den största och populäraste podcasten i Sverige kommer case-studien att handla om just den.
Applikation #1 #2 #3 #4
Podcaster P3 Dokumentär Hur mår du? Alex & Sigges podcast
Skäringer & Mannheimer Spotify P3 Dokumentär Creepypodden Mellan himmel och
jord
Skäringer & Mannheimer Acast Historiepodden Spöktimmen Mellan himmel och
jord
Wahlgren & Wistam Pocket Casts P3 Dokumentär Sommar & Vinter i P1 P1 Dokumentär Rättegångspodden Castsbox P3 Dokumentär Hur mår du? Alex & Sigges
podcast
Skäringer & Mannheimer Tabell 1 - De populäraste podcastprogrammen på olika applikationer.
4.3 Storyline
Vid undersökningen av Spotifys berättarfunktion Storyline noterades det att den fungerar likt Instagrams, Facebooks och Snapchats liknande storyfunktioner. Bilder och informativ text presenteras i ett horisontellt flöde där användaren har möjlighet att bläddra mellan bilderna genom att trycka med fingret på den vänstra eller högra sidan av bilden. Bilderna är kvar på skärmen under en begränsad tid om sex sekunder utan att ha någon koppling till den aktuella delen i låtens tidslinje, innan de automatiskt byts ut till nästa bild. Detta skulle kunna vara stressande för användaren beroende på hur mycket information det är att ta in på varje bild. Om användaren inte hinner ta in informationen innan bilden byter till nästa måste denne bläddra tillbaka till föregående bild så att timern på sex sekunder startar om.
15
5. Designprocess
5.1 Designprocessens förstudie
5.1.1 Valt avsnitt
Till fallstudien valdes P3 Dokumentärs avsnitt Dubbelmordet på Ikea som släpptes i november 2019. Avsnittet är ett dokumentärt radiodrama med en berättare som berättar om de knivmord som skedde på Ikea i Västerås år 2015 och efterspelet som hade en stor påverkan på migrationspolitiken i Sverige. Avsnittets narrativ består av en berättarröst, intervjuer med olika inblandade personer, samt musik och ljudeffekter.
Avsnittet transkriberades både ordagrant och i episodiska delar för att underlätta det fortsatta designarbetet. Till informationsgrafiken valdes det ut tre olika delar i podcasten, som var för sig ligger till grund för tre olika typer av frågor som används i utvärderingen. Se bilaga 2 för en fullständig transkribering av de valda delarna i podcasten.
Video -klipp
Tid Kort sammanfattning av innehållet: Typ av fråga:
Video-klipp 1
3:20-5:36 Polisinspektör Jan Ove Johansson och P3:s reporter Ivan berättar att 36-åringen/mördaren har blivit nekad asyl i Sverige och ska därför avvisas till Italien. 36-åringen stöter på en bekant i gul hoodie som har fått uppehållstillstånd. 36-åringen bestämmer sig för att skaffa knivar och blir rekommenderad Ikea. Han och mannen i gul hoodie tar bussen till Ikea och kommer till husgerådsavdelningen.
Händelseförlopp. Hänger man med i vad som
händer?
Video-klipp 2
14:47-16:16 Nere på husgerådsavdelningen väntar Marie Magnusson och varuhuschefen Mattias Johansson fortfarande på hjälp. Marie undersöker den knivskadade mannen som ligger kvar bland hyllorna.
Vilka pratar och varför är de där? Vilka är dom?
Video-klipp 3 47:28-48:29 Sverige inför gränskontroller mot Danmark för första gången på 60 år. Asylansökningarna i Sverige minskar från 163 000 år 2015 till 29 000 år 2016. Det är inte ens 1/5 av året innan.
Fråga om siffrorna.
Tabell 2 - Valda delar i podcastavsnittet
5.1.2 Grafiska riktlinjer
Det finns riktlinjer som gäller för P3 överlag, men inga specifika riktlinjer för P3 Dokumentär har hittats. Enligt Sveriges Radio (u.å) finns det många riktlinjer för hur P3:s logotyp får användas, men den ska inte vara med i designen. Sveriges Radio (u.å) skriver att P3 har tre stycken huvudfärger: Pantone 3395, som i CMYK heter 85/0/60/0, Pantone 7486, som i CMYK skrivs 25/0/45/0 samt Pantone 7488 som i CMYK har värdena 60/0/90/0.
16 Bild 2 - P3:s huvudfärger.
P3 har också två komplementfärger det är Pantone 364, med CMYK värdena 70/10/100/35, samt Pantone 100 med CMYK värdena 0/0/50/0 (Sveriges Radio, u.å).
Bild 3 - P3:s komplementfärger.
Enligt Sveriges Radio (u.å) har P3 en egen skärning av Avenir som heter Avenir P3. Den används som rubrikteckensnitt. Detta teckensnitt går inte att ladda ner för allmänheten så därför kommer vanliga Avenir användas till rubriker. Avenir P3 ska alltid skrivas i versaler (Sveriges Radio, u.å) och för att särskilja huvudrubriker från underrubriker och brödtext kommer versaler att användas. I underrubriker och brödtext används också Avenir (Sveriges Radio, u.å).
5.2 Inspirationsfas
17 I de tre delar som valts ut ur avsnittet för att arbeta vidare med skrevs väsentlig information, som borde finnas med i designen, upp på tankekartan. Detta inkluderade den nuvarande berättaren, karaktärer det berättas om, karaktärernas roll och titlar, platser där händelserna utspelar sig, föremål som är viktiga för historien, samt övrig information och statistik som kan vara av intresse för lyssnaren.
Bild 5 - Tankekarta för designens utseende.
I denna tankekarta har det sammanfattats vad som ska tänkas på när designen skapas. Den första tankekartan tillsammans med teorierna i 2.1, 2.2 och 2.3, används som en ram för när denna tankekarta tas fram. Här skrivs riktlinjer för designen upp. Hur den ska se ut, olika funktioner som bör vara med och viktiga designaspekter har sammanfattats. De olika funktionerna som bör vara med är att appen ska likna stories-funktionen på Instagram, Snapchat, eller Storyline som är Spotifys liknande funktion för musik. Det ska finnas två knappar i designen, en som tar ljudklippet till den bild man kollar på, och en som tar bilden till där man är i ljudklippet. Detta eftersom informationsgrafikerna hör till specifika delar på avsnittets tidslinje snarare än att de kan presenteras löpande som i Spotifys funktion Storyline. Det är också viktigt att mediaspelaren alltid finns med i designen så att användaren kan ta sig tillbaka till appens huvudmeny. När det pratas om siffror ska diagram inkluderas.
När det gäller den grafiska designen kommer P3:s färger och teckensnitt att användas. Bakgrunden bör vara enfärgad och genomgående. Det är viktigt att använda kontrast och hierarki samt att ha en konsekvent design. Designen ska vara lätt att förstå och tydlig. Illustrationerna kommer vara av stilen flat design, odetaljerade och enkla. Enbart väsentlig information ska finnas med i designen.
18 Bild 6 - Moodboard.
Innehållet i moodboarden utgår från P3 Dokumentärs grafiska riktlinjer och tankekartan för designens utseende. Färgerna, samt det simpla teckensnittet Avenir, som ingår i P3 Dokumentärs grafiska profil lade grunden för den enkla stil och känsla som fångas i moodboarden.
19 Bild 7 - Skisser på layout och gränssnitt.
Med hjälp av moodboarden skissades olika iterationer av hur designlayouten skulle kunna se ut utifrån Podcasterappens gränssnitt. Detta för att få fram en så optimal yta som möjligt att använda för informationsgrafiken. Under skissfasen utvärderades det vilka element som borde finnas med, vilken hierarkisk ordning de skulle ha samt vilka olika former de skulle kunna ha.
De designbeslut som togs är att menyerna ska ligga kvar där de ligger i Podcasterappens gränssnitt. För att inte addera ytterligare information till botten av skärmen läggs informationen om vem som pratar just nu i en talruta högst upp. Då det är en viktig information som återkommer blir det hierarkiskt rätt att den kommer först, så att mottagaren kan utgå från den som en startpunkt när grafiken avläses. Tanken är att det ska gå att skrolla mellan olika bilder från höger till vänster, vilket kallas för karusellfunktion. Det kommer i designen visas genom prickar, där den sida som man är på representeras av en ifylld prick. Detta då funktionen att de andra bilderna syns på sidorna upplevs ta för mycket plats. En annan funktion som ska finnas är att man, via två knappar, ska kunna flytta ljudet till den bilden man är på, eller flytta bilden till där man är i ljudspåret. För att kunna använda så stor yta som möjligt för designen kommer dessa knappar att placeras ovanpå bilden. Det måste dock tas hänsyn till knapparnas placering vid vidare designarbete, så att ingen vital information placeras i närheten och skyms av knapparna.
Bild 8 - Skisser på ikoner för att flytta ljud till bild och bild till ljud.
Under skissfasen skissades också på hur olika ikoner för gränssnittet skulle kunna se ut i appen. Beslut som togs är att det är fördelaktigt om ikonerna som designas liknar de ikoner som redan finns i Podcasterappens meny. Eftersom menyn kommer att synas samtidigt är det viktigt att alla ikoner hänger ihop.
20 Bild 9 - Skisser på ikoner för gräns-/passkontroll.
I skissfasen skissades det även på hur ikoner och symboler som skulle användas i informationsgrafiken för att presentera podcastavsnittets innehåll skulle se ut. Tre olika koncept skulle tas fram för att testa vilket som påverkade lyssnarens minne av innehållet bäst och ett beslut togs att de olika koncepten skulle innehålla ikoner och symboler med olika grad av abstraktion. Detta eftersom det blev tydligt i skissandet hur mycket illustrationer kan skilja sig i hur väl de föreställer det de representerar. Utöver koncept 1 som inte innehåller några illustrationer gjordes koncept 2 mest konkret, koncept 3 gjordes lite mer abstrakt och koncept 4 gjordes mest abstrakt.
5.4 Definitionsfas
Efter att ha skissat fram ett antal olika alternativ för de olika designelementen, samt utvärderat dessa, påbörjades arbetet med att ta fram de slutgiltiga versionerna i Adobe Illustrator. För att skapa en sammanhängande stil utgår illustrationerna och ikonerna från de enkla skisserna, samt känslan i moodboarden.
5.4.1 Konstanter i de olika koncepten
Tuftes teori om makro- och mikroperspektiv (se 2.1) användes när de olika elementen skulle sättas ihop till en återkommande struktur. Högst upp på informationsgrafikens yta placerades en talruta innehållandes uppgifter om den som pratade vid det precisa tillfället i podcastavsnittet. Talrutan utgick från makroperspektivet medan grafiken nedanför, ur ett mikroperspektiv, belyste händelseförloppet i detalj via illustrationer, ikoner och kortare bildtexter som ersatte manuset. Struktur, färg, form, typografi och bakgrundsfärg repeterades genom alla designer för att på bästa sätt minska nya inlärningar och lägga fokus på berättelsen och budskapet. Informationsgrafik designades bara för den mest väsentliga informationen som hade större betydelse för historiens händelseförlopp, i enighet med det Lipton skriver (se 2.2.2). Mindre detaljer som inte hade någon påverkan på mottagarens förståelse för den övergripande berättelsen lämnades utan.
Eftersom grafiken designades för P3 Dokumentär användes deras valda teckensnitt Avenir (se 5.1.2). Teckengraden sattes som lägst till nio punkter, vilket oftast har ansetts som läsbart för de flesta människor utan större synsvårigheter (se 2.2.1). Förutom namnet och titeln på talaren i talrutan användes text även i grafiken som mindre bildtexter till de illustrationer och grafer som
21 skapades. I enlighet med det Lipton säger (se 2.2.2.) sattes bildtexterna nära de illustrationer de handlar om för att man ska förstå att de hänger ihop.
Det designades en kopia av Podcasterappens gränssnitt i Adobe Illustrator. Detta för att kunna placera in designen i den kontext där den skulle kunna finnas i framtiden, och därmed undersöka huruvida designens storlek och placering fungerade. För att orientera mottagaren på rätt sätt placerades talrutan högst upp på designens yta. En grå bakgrundsfärg lades till för att markera den tydligare och tillsammans med dess placering gjorde detta talrutan till en naturlig startpunkt för mottagaren att börja avläsa informationsgrafiken. Den resterande designen lades nedanför i vertikal ordning, då detta är det vanligaste för mobila enheter.
Gränssnittets färger bestod till största del av grått, vitt och svart, då dessa tre färger, enligt Thea van der Geest är några av de bättre att använda för att underlätta för personer med eventuellt defekt färgseende (se 2.2.4). Texten gjordes svart, bakgrundsfärgen vit och talrutan tilldelades en gråtonig färg. För att illustrationerna skulle vara så trogna berättelsen som möjligt och de karaktärer, föremål och platser de avbildade, var andra färger tvungna att användas och blandas på ett sätt som skulle kunna göra färgskillnaderna svåra att urskilja för personer med defekt färgseende. Bildtexterna intill illustrationerna gjorde det dock enklare att urskilja vad illustrationerna föreställde.
De ikoner och symboler som producerades, utöver de som återskapades för Podcasterappens gränssnitt, var en pratbubbla till talrutan, en knapp för att spela upp ljudspåret vid den specifika informationsgrafikens början och en knapp för att bläddra till den informationsgrafik som befinner sig vid ljudspårets aktuella tidpunkt. Att använda en pratbubbla till talrutan för att belysa den aktuella talaren blev naturligt då detta är en ikon som ofta kopplas ihop med en röst som talar. Tre punkter lades till i pratbubblan, likt när textmeddelanden skrivs, för att påvisa att det är ett pågående tal. Pratbubblan designades så avskalat som möjligt för att mottagaren enkelt skulle kunna känna igen den och snabbt tolka dess betydelse i den kontext den placerats i, som förklarats av Kaneko, Ikemoto och Kusui (se 2.3).
De två knapparna som designades var menade att tillhöra Podcasterappens gränssnitt och designades enbart för att resterande design skulle kunna placeras med hänsyn till knapparnas placering. Ikonen för knappen som spelar upp ljudet vid informationsgrafikens startpunkt innehöll en rundad pil och ett pappersark med vikt hörn. Eftersom de olika informationsgrafikernas ytor var tänkta att kunna bläddras horisontellt i gränssnittet, blev pappersarket en tydlig koppling till informationsgrafiken. På ett liknande sätt designades knappen vars syfte var att bläddra till informationsgrafiken vid ljudspårets tidpunkt. Den rundade pilen återanvändes för att spegla den andra knappen och återupprepa mönstret för att mottagaren inte skulle behöva ta in någon ny information. En klassisk högtalarikon i form av en abstrakt grammofonhögtalare med ljudvågor placerades innanför pilen. De rundade pilarna användes för att efterlikna den redan befintliga
22 knappen för att spola fram 30 sekunder i Podcasterappens gränssnitt. På så vis uppstår ytterligare igenkänning för mottagaren och en enklare tolkning av knapparnas betydelse.
Som nämnt ovan placerades illustrationer, grafik och bildtext i ett vertikalt flöde för att mottagaren på ett effektivt sätt skulle kunna följa de olika händelserna i händelseförloppet i den ordning de presenteras i den auditiva berättelsen. Illustrationerna visualiserade den mest väsentliga informationen för att stärka narrativet och tydliggöra det viktigaste innehållet under den tiden mottagaren hade tillgång till informationsgrafiken.
5.4.2 Variabler i de olika koncepten
Skillnaderna mellan de olika koncepten som tas fram är graden av hur abstrakta illustrationerna är. Utöver koncept 1 som, i sina videoklipp, endast innehåller ljudklippen från podcastavsnittet kommer illustrationerna i koncept 2, 3, och 4 att bli mer abstrakta för varje koncept där koncept 4 är mest abstrakt.
5.4.3 Koncept 1
Det som i rapporten kallas för koncept 1 var att bara lyssna på de valda klippen ur podcasten (se 5.1.1, samt tabell 2) utan att ha tillgång till någon informationsgrafik. Det är viktigt att testa även detta för att se om informationsgrafiken tillför något. Se bilaga 2 för en fullständig transkribering av det som sägs i de olika klippen.
23 Bild 10 - Färdiga bilder för koncept 2.
Koncept 2 innehöll väldigt konkreta och tydliga ikoner som representerade de olika sakerna på ett lättförståeligt sätt. Illustrationerna var väldigt specifika och hade igenkännbara former. De hade olika storlekar samtidigt som de placerades på en vit bakgrund, vilket gav skarpa kontraster och gjorde dem enklare att se. Bredvid pratbubblan i talrutan fanns en ikon som representerar den nuvarande talaren. För den sista bilden användes ett stapeldiagram för att visa den statistiska minskningen av antalet asylansökningar till Migrationsverket mellan år 2015 och 2016. De exakta siffrorna skrevs ut bredvid diagrammet.
24
5.4.5 Koncept 3
Bild 11 - Färdiga bilder för koncept 3.
För koncept 3 tog illustrationerna ett steg mot abstrakta utföranden. Ikonerna som var konkreta designades om till symboler som fungerade som index för vad de representerade. För illustrationer som fortfarande var ganska konkreta skalades vissa detaljer bort, såsom ögon, accessoarer och även detaljer på kläder och objekt. Karaktärerna designades mer som streckgubbar och flaggorna som representerade länderna byttes ut till deras utformning från kartor. Ikonen bredvid pratbubblan i talrutan togs bort samtidigt som talarens namn och titel gavs en större teckengrad för att synas mer. I detta koncept byttes stapeldiagrammet ut mot ett linjediagram. De exakta siffrorna togs bort och byttes ut mot en stapel med sektioner med en jämn ökning om 50 från 0 upp till 200. Detta för att undersöka om respondenterna ändå kunde minnas det exakta talet när de sedan fick svara på frågan om hur många asylansökningar Migrationsverket hade år 2015.
25
5.4.6 Koncept 4
Bild 12 - Färdiga bilder för koncept 4.
Koncept 4 är det konceptet med mest abstrakta illustrationer. Geometriska former användes ihop med färg och vissa detaljer för att uttrycka det de var menade att representera. T.ex designades en triangel med vassa kanter istället för en illustration av en kniv, bussresan representerades av en rektangel med fartränder och 36-åringens skada i magen representerades av en symbol för smärta i en röd färg. Talrutan gjordes likadan som i koncept 3, med en större teckengrad än koncept 2, samt att ikonen för den nuvarande talaren uteslöts. Återigen byttes diagrammet ut. Denna gång användes ett cirkeldiagram där de exakta siffrorna för asylansökningarna på nytt uteslöts.
26
6. Värdering och analys
Den första värderingsenkäten, där koncept 1 och 2 jämfördes delades på Facebook torsdagen 16 april 2020 och stängdes måndag 20 april 2020, då hade den 63st respondenter, varav 52st tillhörde målgruppen som därmed hade gjort hela enkäten. 26st respondenter svarade på frågor om koncept 1 och 26st respondenter om koncept 2 (se bilaga 3).
Den andra värderingsenkäten delades på Facebook fredagen den 24 april 2020 och stängdes på måndagen 27 april 2020. Den hade då 147 svar, varav 107st tillhörde målgruppen som därmed hade gjort hela enkäten. 51st respondenter svarade på frågor om koncept 3 och 56st respondenter om koncept 4 (se bilaga 3).
Vidare berättas det bara om de 52st respektive 107st respondenter som genomförde antingen hela den första enkäten eller hela den andra enkäten.
6.1 Demografiska frågor
Av de 52st respondenterna i den första enkäten var 34st kvinnor och 18st män. De största åldersgrupperna var mellan 21–30 år, 22st respondenter var det, samt 31–40 år som 18st respondenter var. Därutöver var 3st respondenter i åldersgruppen 15–20 år, 5st respondenter var 41–50 år och 4st respondenter var 51–65 år (se bilaga 3).
I den andra enkäten var det fler kvinnor, 99st, som svarade än män, 8st. Respondenterna i den andra enkäten var också något yngre än i den första, 43st var mellan 15–20 år, 51st var mellan 21– 30 år och 8st var mellan 31–40 år. Det var 3st respondenter som var mellan 41–50 år och 2st respondenter som var mellan 51–65 år. Ingen över 65 år svarade på varken den första eller andra enkäten (se bilaga 3).
I enkätsvaren från fråga nummer fyra går det att utläsa att 25% av respondenterna i den första enkäten inte hade lyssnat på P3 Dokumentär om dubbelmordet på Ikea tidigare, medan 75% hade gjort det (se bilaga 3). I den andra enkäten var det 53% som inte hade lyssnat på denna podcast innan medan 47% hade gjort det. När svaren från de som hade lyssnat på podcasten innan jämförs med svaren från de som inte hade gjort det kunde man inte se någon större skillnad på om de hade fler rätt. Vidare i enkäten kommer de således att analyseras med samma förutsättningar.
27
6.2 Videoklipp 1
Frågorna som hörde till videoklipp 1 berörde detaljer i händelseförloppet (se tabell 2).
Fråga: Rätt svar koncept 1: Rätt svar koncept 2: Rätt svar koncept 3: Rätt svar koncept 4:
1. Till vilket land ska 36-åringen avvisas? (Italien) 23 av 26 st 88 % 23 av 26 st 88 % 49 av 51 st 96 % 53 av 56 st 95 % 2. Vad hette boendet där 36-åringen och
hans bekant bodde? (Kallstensgården) 2 av 26 st 8 % 2 av 26 st 8 % 3 av 51 st 6 % 3 av 56 st 5 % 3. Vilken färg har 36-åringens bekant på
sin hoodie? (Gul) 22 av 26 st 85 % 24 av 26 st 92 % 51 av 51 100 % 56 av 56 st 100 % 4. Hur tar männen sig till Ikea?
(Buss) 25 av 26 st 96 % 25 av 26 st 96 % 50 av 51 st 98 % 55 av 56 st 98 % Tabell 3 - Svarsresultat från videoklipp 1.
Utifrån svarsresultaten om videoklipp 1 går det inte att se någon större skillnad på de respondenter som hade tillgång till en informationsgrafik och de som var utan. Större delen av alla fyra grupper svarade rätt på fråga 1, 3 och 4 medan endast ett fåtal respondenter i varje grupp svarade rätt på fråga 2 (se tabell 3). Detta kan bero på att fråga 2 handlade om en mindre detalj som inte var av lika stor vikt för den övergripande berättelsen. Det var dessutom information som inte fanns med visuellt i informationsgrafiken, utan endast i ljudklippet. Det går alltså att utläsa att det inte är så stor skillnad i antal rätt svar mellan de som fick se någon informationsgrafik och de som inte fick det när det kommer till frågorna om händelseförloppet.
Detta kan också bero på att färgen gul, buss och länder är saker som ligger både i ens semantiska minne och som kan finnas i ens episodiska minne, det är saker som är lätta att koppla till egna associationer och kontextuella ledtrådar vilket kan göra att man lättare kan komma ihåg de sakerna även utan illustrerad informationsgrafik (se 2.5).
Resultatet visar också att illustrationerna i denna del bör kunna vara ganska abstrakta, då det, som sagt, inte går att se någon tydlig skillnad från koncept 2 som var konkret, till koncept 3 som var mer abstrakt och koncept 4 som var mest abstrakt.
28
6.3 Videoklipp 2
Frågorna som hörde till videoklipp 2 handlar om informationen om talaren i klippet (se tabell 2).
Fråga: Rätt svar koncept 1: Rätt svar koncept 2: Rätt svar koncept 3: Rätt svar koncept 4:
1. Vad heter mannen som pratar i andra halvan av klippet? (Mattias Johansson) 2 av 26 st 8 % 15 av 26 st 58 % 27 av 51 st 53 % 34 av 56 st 61 % 2. Vad jobbar han med?
(Varuhuschef) 9 av 26 st 35 % 22 av 26 st 85 % 32 av 51 st 63 % 33 av 56 st 59 % Tabell 4 - Svarsresultat från videoklipp 2.
Informationen om talaren fanns i den talruta som placerades högst upp i grafiken. Där gick det att utläsa namnet på den nuvarande talaren i avsnittet, samt dennes titel och eventuell ytterligare information som var av vikt för podcastavsnittets handling. Utöver att informationen fanns tillgänglig i grafiken så nämns den även i avsnittet, vilket betyder att även de utan någon informationsgrafik hade möjlighet att svara rätt på de efterföljande frågorna. Vad som går att utläsa av resultaten är att de respondenter som hade tillgång till en informationsgrafik hade en större andel rätt svar än de som bara lyssnade (se tabell 4).
Av de som inte såg designen och endast hade tillgång till ljudklippet, koncept 1, svarade endast 2 st respondenter rätt på första frågan och 9st svarade rätt på den andra. Av de som hade tillgång till designen i koncept 2, svarade 15st respondenter rätt på första frågan och 22st svarade rätt på den andra.
För koncept 3 och 4 utgjordes informationen i talrutan endast av talarens namn och titel medan talarens ikon hade tagits bort. Förutsättningarna var dock lika för de båda koncepten 3 och 4, med en något större text än koncept 2. Svarsresultaten gällande fråga 1 visar att koncept 3 och 4 ändå var liknande koncept 2 i antal rätt svar uträknat i procent, men i den andra frågan hade koncept 2 något högre antal rätt svar i procent (se tabell 4).
Resultaten som går att utläsa om videoklipp 2 har benägenhet att bekräfta teorin om modalitetprincipen. Clark och Mayer (2016) förklarar att information ska redogöras både verbalt och visuellt för då tar man in informationen via en extra kognitiv kanal, vilket leder till att det blir lättare att ta till sig informationen (se 2.4.1). De som såg Mattias namn och arbetstitel utskrivet samtidigt som de hörde någon berätta för dem om samma sak, tenderar att komma ihåg informationen bättre än de som bara hörde den.
Att antal rätt svar sjunker något här kan bero på att man inte har några tidigare erfarenheter eller associationer att koppla till Mattias och hans arbete (se 2.5), till skillnad mot videoklipp 1 som handlar om Italien, färgen gul och en buss.
29
6.4 Videoklipp 3
Frågorna som hörde till videoklipp 3 är frågor om siffrorna som tas upp i klippet (se tabell 2).
Fråga: Rätt svar koncept 1: Rätt svar koncept 2: Rätt svar koncept 3: Rätt svar koncept 4:
1. Vilket datum införs gränskontroller mot Danmark? (12 november 2015) 4 av 26 st 15 % 6 av 26 st 23 % 10 av 51 st 20 % 12 av 56 st 21 % 2. Hur många asylansökningar hade
Migrationsverket år 2015? (163 000) 10 av 26 st 38 % 18 av 26 st 69 % 12 av 51 st 24 % 12 av 56 st 21 % Tabell 5 - Svarsresultat från videoklipp 3.
Förutsättningarna för att kunna svara på den första frågan från det tredje klippet var lika för alla fyra grupper av respondenter eftersom den informationen endast fanns tillgänglig i ljudklippet och inte i någon informationsgrafik. Därmed blev resultatet någorlunda jämna då 4st respektive 6st respondenter hade rätt från den första enkäten, medan 9st respektive 12st hade rätt från den andra enkäten med det större antalet respondenter.
För den andra frågan fanns det även visuell information tillgänglig i informationsgrafiken. 10st respondenter av de som endast hade tillgång till ljudklippet, koncept 1, hade rätt, medan 18st av de respondenter som såg diagrammet med det exakta antalet asylansökningar tillagda, koncept 2, svarade rätt på frågan. Däremot var procentantalet för rätt svar lägre för koncept 3 och 4 där det exakta antalet asylansökningar inte fanns utskrivet intill diagrammen, endast 12st respondenter som såg koncept 3 respektive koncept 4 hade rätt där.
Av de svar som givits för frågorna tillhörande videoklipp 2 och 3 kan man se skillnader på de som haft tillgång till en informationsgrafik och de som inte haft det. Precis som med videoklipp 2 stämmer resultaten för videoklipp 3 överens med modalitetprincipen (se 2.4.1). En skillnad i resultatet går att se på sista frågan från de respondenter som har kunnat se det exakta antalet asylansökningar utskrivet i siffror istället för att endast fått höra det eller har sett diagrammen utan siffrorna. Däremot kan det visuella komplementet i koncept 3 och 4 möjligtvis ta fokus från ljudklippet och då göra så att respondenterna missar informationen helt och hållet, då de inte kunnat avläsa diagrammet korrekt.
Det som går att utläsa från svaren om videoklipp 3 stämmer även överens med vad Lipton (2007) skriver om att informationsgrafik är beroende av texten (se 2.2.1). Det räcker inte med bara en ikon, illustration eller som i detta fall ett diagram. Om inte den exakta siffran också står skrivet intill och förklarar innebörden av diagrammet kommer man inte komma ihåg den.
