Det är kommissionen som i samarbete med medlemsländerna övervakar att reglerna om statsstöd efterlevs. Enligt artikel 108.2 i EUFF kan kom- missionen inleda ett granskningsförfarande avseende misstänkt statsstöd och därefter, efter att berörda parter hörts, besluta om staten i fråga ska upphäva eller ändra stödåtgärderna inom den tidsfrist kommissionen fast- ställer. För att säkra efterlevnaden av statsstödsreglerna föreligger enligt artikel 108.3 i EUFF en skyldighet för respektive medlemsstat att under- rätta kommissionen om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder, och det är förbjudet att genomföra sådana åtgärder innan kommunen fat- tat ett slutligt beslut enligt artikel 108.2 i EUFF.
Återkravet ska ske enligt nationell lagstiftning
Enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 659/1999 kan ogiltigt stöd återkrä- vas från mottagaren. Den berörda medlemsstaten är efter beslut från kommissionen skyldig att vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren. I gemenskapslagstiftningen föreskrivs inte något förfarande som medlemsstaterna bör tillämpa för att verkställa ett beslut
om återkrav. Återkravet ska ske enligt nationell lagstiftning. Vid återkrav ska den ansvariga myndigheten överväga alla den nationella lagstiftning- ens återkravsinstrument och välja det förfarande som med största sanno- likhet kommer att leda till att beslutet omedelbart verkställs. Medlemssta- ten har en skyldighet att se till att det finns nationella förfaranden som faktiskt gör att kommissionens beslut om återbetalning av ogiltigt stats- stöd verkställs.
EU kan utdöma vite av medlemsstat
En medlemsstat som undandrar sig att verkställa ett beslut om återbetal- ning med hänvisning till att detta inte är möjligt med hänvisning till den nationella lagstiftningen löper risken att kommissionen påbörjar ett förfa- rande enligt artikel 258 i EUFF. Ett sådant förfarande innebär att det görs en prövning av om medlemsstaten gjort sig skyldigt till fördragsbrott. Ett sådant förfarande kan utmynna i att EU-domstolen enligt artikel 260.2 i EUFF ålägger den berörda medlemsstaten att betala vite för brott mot de förpliktelser som staten åtagit sig enligt statsstödsreglerna.
Tillämpningen i svensk lag ifrågasatt
Enligt 6 § (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapernas statsstödsregler föreligger en skyldighet för kommuner och landsting att lämna upplysningar till regeringen eller den myndighet regeringen be- stämmer om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av kommissionen.
I 7 § lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenska- pernas statsstödsregler finns föreskrifter om upphävande av kommunala beslut. Enligt paragrafens första stycke får regeringen upphäva en kom- muns eller ett landstings beslut om att lämna stöd om kommissionen ge- nom beslut som vunnit laga kraft eller EG-domstolen funnit att kommu- nen eller landstinget lämnat stöd som står i strid med EU:s statsstödsreg- ler. I paragrafens andra stycke föreskrivs att i fråga om rättelse av verk- ställighet ska, när ett beslut upphävs, regeln i 10 kapitlet 15 § kommunal- lagen (1990:900) gälla. Denna bestämmelse i kommunallagen anger att rättelse av en verkställighet ska göras i den utsträckning som det är möj- ligt.
Lever Sverige upp till kraven?
En försäljning eller köp av mark grundar sig på ett mellan parterna civil- rättsligt bindande avtal. Denna civilrättsliga bundenhet gör att det i många fall är förenat med svårigheter att häva ett köp eller en försäljning som skett till pris som under- alternativt överstiger marknadsvärdet. Samma förhållande torde gälla beträffande möjligheten att i efterhand ju- stera köpeskillingen i ett köpeavtal så att denna motsvarar den sålda mar- kens marknadsvärde.
Detta har bland annat påpekats i en forskningsrapport som Konkur- rensverket har beställt. I rapporten pekas på att regeringens upphävande av kommunens beslut om försäljning inte upphäver det avtal som ligger till grund för överlåtelsen av marken. Den civilrättsliga bundenheten mel- lan kommunen och köparen kvarstår. Möjligheten att ingripa mot ett olagligt statsstöd försvåras av detta och i den nämnda rapporten ifråga- sätts bland annat av detta skäl om Sverige lever upp till gemenskapslag-
Konkurrens- och statsstödsregler 31
stiftningens krav i fråga om skyldigheten att återkräva ogiltigt statsstöd. Det saknas också möjlighet att återkräva stöd innan kommissionen eller EU-domstolen prövat stödets laglighet, vilket enligt rapporten är en an- nan brist i den svenska lagstiftningen. 43
Statlig utredning på gång
Med anledning bland annat av den nu beskrivna problematiken har före detta hovrättsrådet Per Eklund utsetts att som särskild utredare se över den svenska lagstiftningen för hur återkrav kan ske av kommunala eller statliga subventioner som strider mot EU:s statsstödsregler. Utredaren ska vara klar med sitt uppdrag den 1 mars 2011. 44
43 Jörgen Hettne och Maria Fritz: EU:s statsstödsregler i nationell tillämpning. Behövs ef-
fektivare tillsyn och kontroll i Sverige? Konkurrensverket dec 2008
33
Regionalpolitik
Det finns stora regionala skillnader i inkomster och möjligheter inom EU. Med hjälp av sin regionalpolitik överför EU resurser från rika till fattigare områden. Målet är att modernisera regioner som har halkat ef- ter så att de kan komma ikapp resten av EU. Den ekonomiska och sociala sammanhållningen handlar om att minska klyftorna mellan de olika regi- onerna och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. Sammanhåll- ningspolitiken består av en övergripande solidaritetspolitik på EU-plan, som omfattar hundratusentals projekt över hela EU. Projekten får stöd från de två strukturfonderna – Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) – samt från Sammanhåll- ningsfonden. 45
Dessa frågor hanteras av Generaldirektoratet för Regionalpolitik, DG REGIO