Med Lissabonfördraget får regionalpolitiken en tredje dimension. Man ta- lar om en ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Samman- hållningspolitiken ska även inriktas på en mer balanserad och hållbar ter- ritoriell utveckling. Det poängteras att detta mål måste beaktas i de nya programmen, och att det till exempel berör städernas roll. Exakt vad detta innebär framgår inte. Det finns ingen entydig definition av begreppet ter- ritoriell sammanhållning men det handlar bland annat om att överbrygga geografiska administrativa gränser, sektorsgränser och olika geografiska beslutsnivåer, samtidigt som varje regions unika förutsättningar tas till vara. Den förra kommissionären för regionalpolitiken, Danuta Hübner, formulerar sig så här:
Sammanhållningsfon- den syftar till att ge
ekonomiskt stöd till pro- jekt på miljöområdet och till nätverk inom infra- strukturen på transport- området. Stöd ur denna fond beviljas endast till länder där BNP per in- vånare är lägre än 90 procent av genomsnittet i EU.
Genom att se sammanhållning ur territoriell synvinkel lyfts teman som hållbar utveckling och tillgång till tjänster fram. Därigenom under- stryker man också att många frågor inte respekterar administrativa gränsdragningar och kanske kräver en samordnad reaktion från flera re-
gioner eller länder, medan andra måste hanteras på lokal nivå eller grannskapsnivå. 46
Ny rapport om sammanhållningspolitiken på samråd
Vart tredje år publicerar EU en rapport om ekonomisk, social och territo- riell sammanhållning och den femte rapporten kom i november 2010. Den refereras i andra dokument till som the 5th Cohesion report. Ut- gångspunkten är den ekonomiska krisen och att EU måste minska arbets- lösheten och fattigdomen, samtidigt som man går över till en koldiox- idsnål ekonomi. Sammanhållningspolitiken har, hävdar kommissionen, bidragit avsevärt till att sprida tillväxt och välstånd över hela EU och minska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader. Den bör, menar man, fortsätta ha avgörande betydelse för att ge smart och hållbar tillväxt för alla och samtidigt främja en balanserad utveckling av EU och dess re- gioner, genom att minska skillnaderna mellan regionerna. Man pekar på behov av tydligare prioritering av investeringar och starkare styrning mot önskade resultat.47
Stadsagenda och medel för stadsfrågor föreslås
Bostäder eller boendefrågor nämns inte i rapporten men man lyfter fram stadsutvecklingen och problemen med socialt utanförskap – som ett hot mot tillväxten och mot möjligheterna att stimulera innovation och företa- gande och få ner arbetslösheten. Det föreslås att en särskild stadsagenda tas fram och att medel avsätts för stadsfrågor.
Städernas problem, oavsett om de hänger samman med miljöförsämring eller socialt utanförskap, kräver särskilda lösningar och aktiv medver- kan av de berörda lokala myndigheterna. Därför bör en vittsyftande stadsagenda tas fram där medel tydligare avsätts för stadsfrågor, samti- digt som stadsmyndigheter spelar en större roll för att utforma och genomföra stadsutvecklingsstrategier. Stadsåtgärder, avsatta medel och aktuella städer bör anges tydligt i programplaneringshandlingarna.48
En annan fråga som i någon mån skulle kunna kopplas till bostadspo- litiska frågor är utvecklingen av perifert belägna glesbygder. Här lyfter man särskilt sambandet mellan stad och landsbygd.
Rapporten har visat att geografiska och demografiska förhållanden ibland kan förvärra utvecklingsproblemen. Detta gäller särskilt de yt- tersta randområdena, men även de nordligaste extremt glesbefolkade regionerna samt öar, gränsöverskridande regioner och bergsbygder, vil- ket uttryckligen anges i Lissabonfördraget. Det torde bli nödvändigt att ta fram målinriktade bestämmelser för dessa förhållanden utan att man för den skull i onödan inför nya instrument och program. Territoriell sammanhållning förutsätter också att man tar hänsyn till kopplingar mellan stad och landsbygd när det gäller tillgång till infrastruktur och tjänster av hög kvalitet till rimlig kostnad, och problem i regioner med en hög ansamling av socialt marginaliserade grupper. 49
46http://ec.europa.eu/regional_policy/consultation/terco/index_sv.htm
47 KOM(2010) 642/3 Slutsatserna i den femte rapporten om ekonomisk, social och territo-
riell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid {SEK(2010) 1348}. Se även http://ec.europa.eu/regional_policy/cohesion_report
48 Ibid. 49 Ibid.
Regionalpolitik 35
Pengar till nationella och regionala myndigheter
Ett annat förslag i Den femte sammanhållningsrapporten är att en viss procentuell andel av sammanhållningsmedlen ska öronmärkas för natio- nella och regionala myndigheter, och beviljas på basis av kvaliteten på deras program och på hur väl dessa framskrider.
Samråd inför lagstiftning om framtida sammanhållningspolitik
I rapporten bjuder kommissionen in till ett offentligt samråd som pågår till den 31 januari 2011. Alla berörda parter har möjlighet att lämna syn- punkter på de frågor som tas upp i rapporten, till exempel:
– Hur kan sammanhållningspolitiken bedrivas med större hänsyn till den särskilda betydelsen av städerna och av områden med speciella geo- grafiska förhållanden i utvecklingsprocesser samt till framväxten av makroregionala strategier?
– Hur kan man förbättra partnerskapsprincipen och de lokala och regio- nala intressenternas, arbetsmarknadsparternas och civilsamhällets medverkan?
Den 31 januari–1 februari 2011 hålls det femte sammanhållningsfo- rumet i Bryssel, där man har ytterligare ett tillfälle att diskutera de riktlin- jer och förslag som presenteras i rapporten. Efter att EU:s nya budget har antagits kommer EU-kommissionen att lägga fram förslag till lagstiftning om den framtida sammanhållningspolitiken. Detta förväntas ske senast sommaren 2011. 50