Den ekonomiska och finansiella krisen har bidragit till att lyfta de redan prioriterade frågorna om fattigdom och hemlöshet ytterligare på EU-nivå. Detta görs bland annat mot bakgrund av att man ser ett samhälle med ökade klyftor – bland annat ökar boendekostnaderna relativt sett mest för de fattigaste – och en ökad risk för hemlöshet för särskilt sårbara grupper. Frågorna om fattigdom och hemlöshet diskuteras dels utifrån en ambition om ett långsiktigt hållbart samhälle med respekt för individen, och dels
Källa: Europaparlamen- tets webbplats
69 http://europa.eu/pol/socio/index_sv.htm 70 Ibid. 71 Ibid.
utifrån en underliggande insikt om att ekonomisk tillväxt måste vila på en social grund.
2010 – Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning
2010 var Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social ute- stängning. Enligt kommissionen ska detta bidra till att EU:s politiska en- gagemang för att utrota fattigdom och bekämpa social utestängning får en mer framträdande roll.72 Fokus för temaåret låg på att öka medvetenhe-
ten, intensifiera arbetet, förstärka den öppna samordningsmetoden för so- cial trygghet och social integration och gjuta liv i och initiera olika typer av partnerskap mellan medlemsstater, lokala och regionala myndigheter och internationella organisationer som arbetar med att bekämpa fattig- dom.
Den öppna samord- ningsmetoden är en
mellanstatlig metod där medlemsländerna ut- värderar varandra och Kommissionen endast har en övervakande roll.
ration.
73 Bland prioriterade områden märktes ”Att garantera en rättvis till-
gång till tillräckliga resurser och tjänster, bl.a. människovärdiga bostads- förhållanden, hälso- och sjukvård och social trygghet” samt att främja ak- tiv integ
Metoden ger samarbetet mellan medlemsländer- na en ram för att anpas- sa den nationella politi- ken, så att vissa ge- mensamma mål kan uppnås. Den öppna samordningsmetoden inom området social trygghet och social in- tegration infördes som ett instrument i Lissa- bonstrategin 2000 och befästs genom införan- de i Lissabonfördraget.
I samband med slutkonferensen den 16 december gjordes ett uttalande av Ministerrådet74. Innehållet ligger i linje med vad som stadgas i kom-
missionens plattform för fattigdom (se nedan). Man talar om vikten av att mobilisera alla krafter och uppmärksammar bland annat situationen för utsatta grupper. Alla ska inkluderas, inte enbart på arbetsmarknaden, utan även genom tillgången till tjänster som tillgodoser grundläggande behov, såsom bostäder.75
Vid slutkonferensen konstaterade kommissionen att året har hållit fat- tigdom högt på den politiska agendan. Över 700 projekt har genomförts i 29 länder. Svenska ESF-rådet har varit svenskt genomförandeorgan. I Sverige har ett tjugotal projekt genomförts. ESF-rådet, som har ansvaret för Europeiska Socialfondens svenska program, anslår nu 200 miljoner för 2011 för att arbetet mot fattigdom ska kunna fortsätta med bibehållen kraft.76
Europa 2020-strategin
har tre övergripande so- ciala mål. De gäller sys- selsättning, utbildning respektive fattigdom. De backas upp av tre så kallade flaggskeppsiniti- ativ – ”En agenda för ny kompetens och nya ar- betstillfällen”, ”Unga på väg” samt ”Europeiska plattformen mot fattig- dom”.
Minskad fattigdom – ett av fem strategiska mål i EU2020
I EU:s nya tillväxtstrategi, Europa 2020, är kampen mot fattigdom och social utestängning ett av fem strategiska mål. Nytt är att man har enats om ett kvantitativt mål om att antalet människor som lever på fattig- domsgränsen ska minska med 20 miljoner personer, vilket innebär cirka en fjärdedel. Detta understöds av att kommissionen har tagit fram en Eu-
72 KOM(2009)73 Kommissionens årliga politiska strategi för 2010
73 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1098/2008/EG om Europeiska året för be-
kämpning av fattigdom och social utestängning (2010)
74 Ministerrådet för Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrå-
gor
75 Council Declaration on The European Year for Combating Poverty and Social Exclu-
sion: Working together to fight poverty in 2010 and beyond
3053rd EMPLOYMENT, SOCIAL POLICY HEALTH and CONSUMER AFFAIRS Council meeting Brussels, 6 December 2010
Socialpolitik 45
ropeisk plattform mot fattigdom77. I den har kommissionen identifierat
fem områden inom vilka insatser ska sättas in:
Åtgärder på alla politikområden för att bekämpa fattigdom och ute- stängning (Initiativet ska bland annat förbättra tillgången till arbets- marknad, social trygghet, hälso- och sjukvård, bostäder och utbild- ning)
Ökad och effektivare användning av EU-fonderna till stöd för social inkludering (Integrerade ansatser till bland annat ”urban areas” ska underlättas genom att ESF kopplas till ERDF)
Evidensbaserade socialpolitiska innovationer (Användning av veten- skapliga metoder för att pröva och bedöma politiska innovationer)
Samarbete med den sociala ekonomin för att ta vara på dess potential (Samordna olika nivåer och hitta nya samarbetspartners, inklusive de som är direkt berörda)
Lästips:
Stärkt politisk samordning mellan medlemsstaterna (kommissionen kommer med en rapport om utvecklingen av den öppna samordnings- metoden under 2011)
Enskilda initiativ som kan förväntas från kommissionen under åren 2011-2015 listas i ett åtföljande arbetsdokument78. EU-kommissionen har
även tagit fram tio riktlinjer som ska vara vägledande för de reformer som krävs på nationell nivå för att de överordnade målen i Europa 2020- strategin ska uppnås. Riktlinje 10 berör hur medlemsstaterna ska främja social delaktighet och bekämpa fattigdom. Fokus ligger på utökade sys- selsättningsmöjligheter, allas tillgång till tjänster av god kvalitet, effekti- va åtgärder mot diskriminering samt förstärkning av sociala trygghetssy- stem med inriktning på utsatta grupper. Det står inget konkret om bostä- der eller stadsutveckling79.
I samband med att Europa 2020-strategin lanserades angav kommis- sionären för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, László Andor, att bekämpandet av fattigdom och hemlöshet kommer att vara en topprio- ritet för det kommande årtiondet. Frågan lyfts mot bakgrund av den inter- nationella ekonomiska och finansiella krisen, som slår särskilt hårt mot de mest sårbara. Bland dem märks hemlösa, kvinnor, invandrare, romer och andra etniska minoriteter, ungdomar och personer med funktionsned- sättning. Särskilda initiativ aviseras för att komma tillrätta med dessa gruppers specifika situation.
Vid öppnandet av FEANTSAS kampanj ”Ending homelessness is pos- sible!” kommenterade kommissionären krisen och bostadsmarknaden så här:
“The current crisis aggravates the problem and highlights the crucial importance of housing — both for people’s welfare and living condi- tions and for the way our economies function overall.
Over the last decade, rising house prices and growing housing-related debt have helped undermine the financial system. Greater social and
”A Social Inclusion
Roadmap for Europe 2020”, som tagits fram
för det belgiska ordfö- randeskapet och inom det europeiska tema- året, ger en översikt över vad som händer på EU:s sociala agenda, bland annat inom hem- löshet.
”Europe 2020.
Towards a more social EU?” Marlier, E., Natali,
D. (eds.) 2010
Fattigdomsgränsen
Enligt EU är den som har en inkomst lägre än 60 procent av landets medianinkomst i riskzo- nen för fattigdom. Enligt denna definition räknar man med att cirka 80 miljoner människor i EU lever under fattigdoms- gränsen.
77 KOM(2010)758/3. Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning:
en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning
78 SEC(2010)1564
79 (2010/707/EU) Rådets beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstater-
housing inequality, new forms of housing deprivation and often more and more homelessness have had a major adverse impact on the living conditions of the most vulnerable.”