Kostnader/intäkter för område Jämställdhet 2016 2015 2014
Verksamhetskostnader inkl. OH1 (tkr) 3 960 3 341 2 972
varav ramanslag 5:1, netto (tkr) 1 167 1 118 972
varav övrig finansiering (tkr) 2 769 2 215 2 000
Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 1,70 1,50 1,28
Verksamhetsintäkter 1 930 1 516 1 426
1) Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem UNIT 4 Business World Kommentarer Tabell 6.1
De ökade verksamhetskostnaderna beror i huvudsak på att Länsstyrelsen ökat årsarbetskrafter inom området jämställdhet, främst genom övrig finansiering.
Länsstyrelseinstruktion 5 §
1. Länsstyrelsen ska integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta kvinnors och mäns samt flickors och pojkars villkor
Övergripande arbete
Länsstyrelsen har under många år arbetat utifrån ett systematiskt och ledningsstyrt arbetssätt. Länsstyrelsen bedömer att arbetet fortgår och att framgången beror på en tydlig ansvarsfördelning, stöd och
processledning i arbetet samt uppföljningen som sker i styrsystemet. Årligen följs både enhetsspecifika 4R upp och de pågående processerna med tillhörande aktivitetsplan. För det arbete som sker på
enhetsnivå/sakområdesnivå finns det ansvariga personer för utvalda processer och dessa får stöd i sitt arbete av sakområdet jämställdhet. Under 2016 har det genomförts en utvärdering av den interna strategin som visade bland annat att ett verksamhetsnära perspektiv är nödvändigt för att få genomslag i de olika sakområdena. Lärdomar från arbetet är att utökad processledning är en viktig faktor och därför kommer sakområden och enheter att få ännu tydligare återkopplingar och handledning kommande år. Det är glädjande att fler sakområden tar egna initiativ och driver på arbetet med jämställdhet inom sitt verksamhetsområde. I den översiktliga rapporteringen av regleringsbrevets uppdrag 3.44 framgår det specifikt vilka aktiviteter som har genomförts under åren 2014-2016.
Under 2016 har myndigheten arbetat med ett intersektionellt perspektiv i flertalet pågående processer. Dessa har genomlysts utifrån myndighetens instruktion och ett antal sakområden har påbörjat arbetet med att integrera fler tvärsektoriella perspektiv. Länsstyrelsen ser också ett behov av att tydliggöra i vilka processer det går att anlägga ett rättighetsbaserat arbetssätt och att informera om skillnaden mellan mänskliga rättigheter och jämställdhetsintegrering. Inför verksamhetsplaneringen 2017 har myndigheten lyft in hela §5 för att kunna göra en tydlig uppföljning av vilka insatser som sker och årligen bedöma vilket kunskaps- och metodstöd de olika sakområdena behöver.
Under året har samtliga anställda erbjudits en medarbetarutbildning som fokuserade på myndighetens uppdrag, de jämställdhetspolitiska målen, utvecklingen i länet och konkreta exempel på vad
140
Medarbetarutbildningen kommer att genomföras 1-2 gånger per år. Särskilt sakkunnig deltar månadsvis vid myndighetens chefsråd vilket är ett strategiskt viktigt forum för att lyfta frågor som rör jämställdhet. Sakområdet har kontinuerliga avstämningar med ledning och stödfunktioner internt.
Sakkunniga och utvecklingsledare inom området mäns våld mot kvinnor på Länsstyrelserna har
tillsammans tagit fram ett stöddokument om våld i nära relation kopplat till arbetsgivarfrågor. Kunskap om våld i nära relation är nödvändigt i chefskapet och därför har materialet delats ut till samtliga chefer hos Länsstyrelsen Västerbotten. Chefsrådet har även fått ta del av information om webbkursen om våld och flertalet enheter planerar utbildningsinsatser kommande år.
Länsstyrelsen anser att den interna strategin har utvecklat myndighetens jämställdhetsarbete och har beslutat att nya processer ska väljas ut för jämställdhetsintegrering 2017-2020. Efterfrågan internt har ökat om att ta del av stöd från sakområdet jämställdhet liksom önskemålen om att det ska genomföras fler interna erfarenhetsutbyten mellan sakområdena. Länsstyrelsen har identifierat att arbete med tillsyn, bemötande och kommunikation bör vara myndighetsövergripande processer som ska
jämställdhetsintegreras.
Sakområdet verkar som ett konsultativt stöd och nedan följer några exempel på hur arbetet med
jämställdhetsintegrering sker. I den särskilda redovisningen för regleringsbrevsuppdrag 3.44 ges en mer detaljerad redovisning.
Kommunikationsenheten
Under året har det genomförts en JämLys - en jämställdhetsanalys av Länsstyrelsen Västerbottens kommunikation. Syftet har varit att utveckla Länsstyrelsens sätt att kommunicera mer inkluderande. I analysmaterialet ingick sociala medier, publikationer, externwebb och intranät. Analysen undersökte representationen av kön, etnicitet, funktionalitet och ålder och rapporten visade att det finns en stor förbättringspotential. Därav har webbredaktörerna fått en första utbildning och ett arbete pågår att producera stödmaterial till samtliga medarbetare baserat på analysens resultat.
Regional tillväxt
Företagsstöd har under många år arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor. För att utveckla det interna arbetet med företagsstöd i samband med pågående pilotprojekt har sakområdet jämställdhet och handläggare för företagsstöd haft kontinuerliga möten och utbildningsinsatser. Numera ställer myndigheten krav på stödsökande företag med fler än 25 anställda att de ska lämna in sin jämställdhetsplan tillsammans med ansökan. Då länet har en starkt könssegregerad arbetsmarknad är detta ett steg i att påverka näringslivet att aktivt arbeta med genusfrågor enligt diskrimineringslagen. Många gånger saknar företagen en
jämställdhetsplan eller att den plan som lämnas in är enligt Länsstyrelsens bedömning av låg kvalitet. Därav har Länsstyrelsen utarbetat en guide som stöd för företag i deras framtagande av jämställdhetsplaner och stöddokument som används av företagsstödshandläggarna i deras handläggning. Sakområdet
jämställdhet och handläggare för företagsstöd har även genomfört företagsbesök tillsammans för att testa den framtagna guiden och för att öka den ömsesidiga förståelsen för varandras sakområden.
Kulturmiljö och Hållbar samhällsplanering och boende
Länsstyrelsen har arbetat med att jämställdhetsintegrera bostadsmarknasanalysen för 2016 genom att belysa och analysera könsuppdelad statistik samt hur kvinnors och mäns livsvillkor inverkar på den ekonomiska självständigheten och möjligheten till egen bostad. Då Boverket ansvarar för bostadsmarknadsenkäten, som ligger till grund för analysen, får Länsstyrelsen data som inte är könsuppdelad. För att genomföra en bättre jämställdhetsanalys behöver Boverket se över enkätformuläret och även tillhandahålla statistik som är uppdelad på kön regionalt.
I projektet Vi kan Vännäs ingår projektdeltagare från samhällsplanering. Syftet är att stärka kompetensen hos Länsstyrelsen och utveckla nya metoder för att arbeta med trygghetsfrågor, genus och
samhällsplanering. I arbetet med Norrbotniabanan har Länsstyrelsen en arbetsgrupp som innefattar sakområdet jämställdhet. Länsstyrelsen bedömer det ytterst viktigt att lyfta in genusperspektivet när infrastruktursatsningar planeras och genomförs.
141
På Länsstyrelsens webbplats finns både länkar till planeringsunderlag kopplat till jämställdhet och en beskrivning av hur Länsstyrelsen anser att kommunerna bör integrera jämställdhet i översiktsplaneringen. Inför att kommunerna prövar aktualiteten på sina översiktsplaner ska Länsstyrelsen enligt PBL 3:28 lämna en sammanfattande redogörelse med synpunkter på översiktsplanens aktualitet. Om den befintliga
översiktsplanen inte behandlar ett jämställdhetsperspektiv påpekar Länsstyrelsen detta i redogörelsen. Myndigheten har i samråden om riktlinjer för bostadsförsörjning påpekat att kommunerna bör ha ett jämställdhetsperspektiv i sina riktlinjer, exempelvis genom könsuppdelad statistik och resonemang kring mäns respektive kvinnors förutsättningar och villkor på bostadsmarknaden.
Den processbeskrivning som arbetades fram 2015 används inom byggnadsminnen och de krav som ställs på dokumentation kring gestaltning kring kvinnors och mäns historia används nu inom ramen för ett nytt byggnadsminne. Ett arbete är påbörjat med att genomlysa de informationsportaler som är kopplade till byggnadsminnen.
Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar
Inom projektet Krisledning och samverkan (KriSam), som bedrivs tillsammans med länsstyrelserna i Nordsam (Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna och Gävleborg), har arbetet fortsatt med den kartläggning av krishanteringsorganisationerna som påbörjades under 2015. En genomlysning har gjorts av det nordsamgemensamma materialet för utbildning av krisledningsorganisationerna och den gemensamma stabsinstruktionen i syfte att revidera materialet utifrån ett genusperspektiv. Under året har även KrisKom (Kriskommunikationsprojekt) fokuserat på hur kriskommunikationen kan använda ett genusperspektiv och sakområdet jämställdhet har utbildat kriskommunikatörer i hur de praktiskt kan skapa en mer jämställd kriskommunikation.
Naturvård
Arbetet har vidareutvecklats sedan föregående år och det har skett konkreta åtgärder för att exempelvis öka tryggheten vid besök på länets klass 1-reservat. Myndigheten har påbörjat en genusanalys av processen från initiering till förvaltande av reservat. Ett naturreservat som är under bildande är en fallstudie med avseende på anläggningens utformning och vilken typ av information som ges och på vilket sätt. Då skogsbruk av tradition är en mansdominerad näring, trots att det är cirka 40 procent kvinnor som äger skog i länet, skickar Länsstyrelsen ut markägarbrev till samtliga markägare inom ett hushåll i reservatbildnings- processen.
Inom projekt SeaGIS 2.0 (samverkansprojekt med Norge och Finland), som arbetar med maritima näringar, arbetas det aktivt med ett genusperspektiv där projektledningen har genomgått utbildningar och har
kontinuerlig handledning av sakområdet jämställdhet. Fokusområden kommer vara att arbeta med en åtgärdsvalsstudie och ekosystemtjänster ur ett genusperspektiv.
Integration
Utöver de prioriteringar som gäller för att beviljas §37-medel har Länsstyrelsen prioriterat ansökningar och insatser som ”främjar jämställdhet mellan könen eller som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov”. Sakområdet integration har genomfört uppföljnings- och inspirationsdagar för kommunerna där vissa goda exempel som redovisats har haft ett jämställdhetsperspektiv, exempelvis Migrantmödrar. Under processen har myndigheten identifierat behov av utbildningsinsatser för kommunerna för att öka deras kunskap och förståelse för hur de kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet och i sina ansökningar.
142
2. Länsstyrelsen ska genomgående analysera och presentera individbaserad statistik med kön som övergripande indelningsgrund om det inte finns särskilda skäl mot detta
I början av året färdigställdes rapporten Kvinnor och män i belysning 1996—2016 som visar utvecklingen i länet baserat på den regionala könsuppdelade statistiken som Länsstyrelsen tagit fram under en
tjugoårsperiod. Underlaget syftar till att ge en bild och analys av utvecklingen såväl som att ge underlag till kommuner, organisationer och idéburen sektor om vilka utmaningar som länet står inför. Länsstyrelsen ser ett stort värde i att kunna presentera och analysera könsuppdelad statistik utifrån längre tidsperioder och därmed kunna prioritera kommande aktiviteter och insatser utifrån problemformuleringar. Rapporten kommer tillsammans med den nationella jämställdhetspolitiken att utgöra grunden för den kommande reviderade länsstrategin. Rapporten finns att ladda ner på Länsstyrelsens webbplats. Den har också distribuerats via nyhetsbrev och delats ut till chefsrådet, länsdelegationen samt vid olika arrangemang och nätverksträffar. Länsstyrelsen erbjuder kommuner föreläsningar/besök vars innehåll tar avstamp i länets utveckling, dess betydelse för länet i helhet och den enskilda kommunen i synnerhet. Länsstyrelsen ser den regionala statistiken som ett viktigt verktyg för att belysa kvinnors och mäns, flickors och pojkars
livsvillkor i länet. Framtagandet av statistiken har möjliggjorts genom projektmedel.
Länsstyrelsen anser att den regionala statistiken är ett viktigt underlag men att det krävs resurser för att kunna köpa in SCB:s underlag. De ekonomiska förutsättningarna inverkar på hur frekvent den regionala statistiken tas fram och för att få en likvärdighet över länen bör det från nationell nivå tillhandahållas regional statistik utan kostnad. Länsstyrelsen vill återigen belysa problemet att tillgången av könsuppdelad statistik från andra myndigheter är bristfällig och medför att myndigheten inte kan genomföra de analyser som krävs. Länsstyrelsen har under året sökt könsuppdelad statistik från andra statliga myndigheter, exempelvis från myndigheter som är kopplade till naturvård, miljö och regional tillväxt, men dessa har ingen eller liten grad av könsuppdelad statistik både på nationell och regional nivå. Denna
service/tjänst/statistik skulle vara värdefull då myndigheten har en betydande verksamhet inom dessa områden.
Vid tertialuppföljningen efterfrågas könsuppdelad statistik utifrån 4R för att kunna följa utvecklingen kring vilka villkor kvinnor och män har internt på myndigheten. Det är flertalet enheter som för statistik vid arrangemang, projekt och rapporteringar. Ett antal aktiviteter kopplat till de olika sakområdena har arbetat med könsuppdelad statistik såsom:
Tidningen Norrbruk ges ut fyra gånger per år och Länsstyrelsen har sedan ett antal år tillbaka genomfört analyser ur ett jämställdhetsperspektiv på text och bild.
Handläggarna inom företagsstöd har under många år tagit fram könsuppdelad statistik med tillhörande analys och har även mätt samtalstid när sökanden har kontaktat myndigheten och analyserat utifrån kön, företagsform, informationskanaler och vilka frågeställningar sökanden har. SEE hållbarhetsveckan upprättar könsuppdelad statistik på samtliga aktiviteter som genomförs. Vattenförvaltningen upprättar könsuppdelad statistik på bland annat vattenråden.
Föregående år könskodade handläggare inom djurskydd utifrån verksamhetskoder men tidsperspektivet var för snävt för att få ett analysunderlag därav har tidsperspektivet för deras process förlängts till ett år.
Brukarundersökningen är könsuppdelad men årets dataleverans innebar att det var svårt att få utdrag ur specifika verksamhetskoder. Därav kan Länsstyrelsen enbart dra slutsatser på en övergripande nivå. Brukarundersökningens resultat är viktiga att utgå ifrån när Länsstyrelsen utformar sina tjänster, underlag och kommunikation så att den är inkluderande och når alla kvinnor och män.
143