VOLYMER OCH KOSTNADER
Avser verksamhet 45* 2016 2015 2014
Årsarbetskrafter män 2,2 2,6 4,1
Årsarbetskrafter kvinnor 6,4 5,1 5,1
Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,74 3,52 3,99
Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 11 505 10 585 13 141
Andel av totala verksamhetskostnader (%) 4,95 4,75 5,68
Antal ärenden, inkomna och upprättade 229 242 245
Antal beslutade ärenden 195 137 212
Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 6 10 3
Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven.
Kommentarer till tabellen
Det är marginella förändringar av verksamhetens volymer och kostnader som redovisas vid jämförelser mellan åren 2014-2016. Antal beslutade ärenden har ökat från 2015 till 2016 och det gäller främst
beslutade skyddsobjekt samt beslut om hur kommuner uppfyller kraven i lagen om extra ordinära händelser under fredstid och höjd beredskap. Antal öppna ärenden äldre än två år har minskat sedan 2015 och bedöms fortsätta minska under 2017 då de består av fleråriga projekt där flertalet projekt kommer att avslutas.
Andra väsentliga prestationer och resultat
Samverkan och ledning före, under och efter en samhällsstörning
Under ledning av Länsstyrelsen Västerbotten påbörjades 2014 en regional utvecklingsprocess för samordning och inriktning utifrån Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nationella koncept. Målet för utvecklingsprocessen är att länets krisberedskapsaktörer i januari 2017 ”har väl fungerande samverkansformer för en effektiv användning av samhällets samlade resurser före, under och efter en samhällsstörning”. Länsstyrelsen bedömer att aktiviteterna inom området samverkan och ledning har ökat både Länsstyrelsens och länets förmåga till samordning och inriktning vid hantering av
samhällsstörningar.
Som delmål ska länets krisberedskapsaktörer efter processen ha uppnått:
samsyn gällande centrala begrepp och funktioner inom det svenska krishanteringssystemet etablerade samverkansrutiner för kriskommunikation
en dokumenterad överenskommelse om ramar och grunder för samverkan före, under och efter en samhällsstörning.
Den 21 juni 2016 undertecknade länets krisberedskapsaktörer den regionala överenskommelsen om samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län.
En ny modell för en sammanhållen riskhanteringsprocess
För att få en tydlig koppling mellan risk- och sårbarhetsanalyserna och den verksamhet som bedrivs inom krisberedskap och skydd mot olyckor har Länsstyrelsen under 2016 tagit fram en modell för en
sammanhållen riskhanteringsprocess. Denna ingår i den regionala överenskommelsen om samverkan och syftar till att få ett samlat grepp om brister, sårbarheter och gemensamma åtgärdsbehov i länet samt att det
70
gemensamma arbete som bedrivs genom Regionala rådet och dess arbetsgrupper ska utgå från och bemöta dessa identifierade behov och brister.
Fortsatt arbete med att integrera kriskommunikation
Arbetet med att integrera kriskommunikation har fortsatt under året och förutom att det varit ett
fokusområde i den regionala utvecklingsprocessen har det också genomsyrat övriga insatser kopplat till samverkan och ledning i länet. I samband med framtagandet av överenskommelsen har tidigare
samverkansrutiner för kriskommunikation reviderats och anpassats utifrån regionalt överenskomna samverkansstrukturer och rutiner.
Påbörjad implementering av överenskommelsen
Under hösten påbörjades implementeringen av överenskommelsen, dels i samband med att nya arbetsgrupper skapades, dels när en regional samverkanskurs genomfördes med utgångspunkt i
överenskommelsen. Med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomfördes en regional behovsanalys under hösten, för att tillsammans med länets aktörer identifiera problem och åtgärder för att samverkan enligt överenskommelsen ska fungera effektivt. Planering och prioritering av åtgärderna påbörjades under hösten och ska förankras i Regionala samordningsgruppen och Regionala rådet i början av 2017.
Länsstyrelsens tjänsteman i beredskap (TiB) deltar i MSB:s nationella veckomöten och bevakar situationen i övrigt via WIS och media. TiB leder regionala avstämningsmöten i Rakel varje vecka i syfte att skapa en aktuell bild av läget i länet samt öka förmågan hos deltagande aktörer att samverka via Rakel.
Fortsatt arbete i Nordsam för krishantering i de nordligaste länen
Länsstyrelsen fortsätter arbetet inom samarbetet Nordsam (de sex nordligaste länsstyrelserna) för att stärka samhällets beredskap och förmåga att hantera kriser. Länsstyrelsernas krishanterings- och
kriskommunikationsförmåga samt kapaciteten i det förebyggande arbetet har fortsatt stärkts under året genom övning och utveckling av metoder, gemensamma rutiner och stöddokument. Länsstyrelserna har under året bland annat tagit fram gemensamma stöddokument avseende uppföljning och granskning av kommunernas arbete med krisberedskap samt deltagit vid varandras tillsynsbesök enligt lagen om skydd mot olyckor i syfte att göra likvärdiga bedömningar och främja rättssäkerheten. Länsstyrelserna har även fortsatt att utveckla arbetet för att kunna förstärka och avlösa varandra vid kriser och samhällsstörningar. Detta har bland annat prövats i samband med larmövningar samt i samband med Norrbottens regionala samverkansövning Vindros i november då Länsstyrelsen övade förstärkning av deras
kommunikationsfunktion.
Nytt förslag på GIS-rutin har tagits fram
Inom det Nordsamgemensamma projektet KriSam har Länsstyrelserna tagit fram ett förslag på GIS-rutin som ska implementeras i krishanteringsarbetet. Syftet med det framtagna dokumentet har varit att utveckla nyttan med GIS inom krisberedskap och inom Nordsam. GIS och kartor har en viktig roll när
händelseförlopp ska beskrivas och förmedlas, internt inom Länsstyrelsen, inom Nordsam vid samverkan och externt mot allmänheten. Rutinen innehåller förslag på förberedelser inom GIS som varje länsstyrelse kan göra inför att en händelse uppstår. Dokumentet redogör även för vilka delningskanaler som kan/ska användas när länsstyrelserna ska dela geodata mellan varandra vid en händelse. Den framtagna rutinen förenklar och förbättrar länsstyrelsernas förmåga att implementera GIS inom krishanteringsarbetet och möjliggör för samverkan mellan Nordsamlänen.
Deltagande i samverkansövning och projekt med Lantmäteriet
I januari 2016 blev Länsstyrelsen inbjuden av Lantmäteriet till att delta i samverkansövningen Utbyte av geografisk information vid extraordinär händelse. Projektet finansierades av MSB:s anslag 2:4 och totalt genomfördes tre planeringskonferenser, en distribuerad övning och en seminarieövning. Målet med övningen var att öva samverkan mellan aktörer som producerar eller konsumerar geografisk information vid en extraordinär händelse. I övningen deltog sakkunniga inom GIS och krisberedskap från många av landets myndigheter. Samverkansövningen har bidragit till en ökad insikt i andra myndigheters hantering av geodata samt förstärkt förmågan att hantera geodata under en extraordinär händelse inom den egna organisationen.
71
Länsstyrelsen har för andra året i rad deltagit i Lantmäteriets projekt Tryggt & Säkert, med fokus på kommunernas förmåga att kommunicera geodata vid en kris. Projektet syftar till att höja kunskapen och förmågan att använda geodata före, under och efter en kris. Projektet bestod av återkommande
workshoppar och webbinarier under året.
Fortsatt arbete och samverkan om flyktingsituationen
Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med flyktingsituationen under 2016. Metoder och rutiner för arbetet med lägesbild, samverkan och ledning samt kriskommunikation har testats och utvecklats för att stärka
Länsstyrelsens förmåga att utöva sitt geografiska områdesansvar. Strategisk samverkan har ägt rum på regional nivå i Västerbottens län, i Region Nord (de fyra nordligaste länen), inom samarbetet Nordsam (de sex nordligaste länen) samt nationellt, vilket bedöms ha stärkt Länsstyrelsens samverkan med andra myndigheter på olika nivåer.
Arbetsgrupp för flyktingmottagande ur ett krisberedskapsperspektiv
Länsstyrelsen arbetar i en arbetsgrupp tillsammans med Migrationsverket och Polismyndigheten i Region Nord i de fyra nordligaste länen som bland annat har skapat förutsättningar för att frågor rörande
flyktingmottagande ska kunna lyftas och arbetas med ur ett krisberedskapsperspektiv. Bland annat har befintliga samverkansstrukturer i de fyra nordligaste länen inventerats för att dessa frågor vid behov kan lyftas inom befintliga strukturer. Länsstyrelsen har på olika samverkansnivåer tillsammans med andra aktörer genomfört utvärderingar av arbetet med flyktingsituationen vilket har skapat förutsättningar för att berörda aktörer ska kunna utveckla sina metoder och rutiner för att stärka krishanteringsförmågan.
Länsstyrelsen bedömer att arbetet med flyktingsituationen har gett värdefulla erfarenheter i den vidare utvecklingen av samverkansformer i länet. Det har även ökat förmågan till samordnad kriskommunikation, informationsdelning och skapandet av en samlad lägesbild.
Stöd till kommunerna
Länsstyrelsen har arrangerat flera nätverksträffar och workshops för länets beredskapssamordnare och kriskommunikatörer. Vid träffarna för beredskapssamordnarna har man bland annat identifierat gemensamma utvecklingsområden bland kommunerna som Länsstyrelsen kommer att stödja. Konferens om kriskommunikation för deltagare från Nordsam
Inom ett av de gemensamma projekteten med Nordsam genomfördes en kriskommunikationskonferens med deltagare från samtliga Nordsam-läns regionala nätverk för kriskommunikation, beredskaps-
samordnare och säkerhetssamordnare. Utvärderingen visar på stärkt kompetens inom sakområdet samt att konferensen gav möjligheter till nya och stärkta kontaktnät inom kriskommunikationsområdet.
Arbete med riskkommunikation
Under hösten 2016 påbörjade det regionala kriskommunikationsnätverket ett arbete inom
riskkommunikation med anledning av MSB:s satsning på en krisberedskapsvecka under 2017. Syftet med arbetet var att lyfta fram lokala hot och risker mot kommunernas webbplatser för att uppmärksamma invånarna på den lokala hot- och riskbilden (utifrån RSA) och hur de kan förbereda sig inför dessa. Det kan till exempel handla om hur de förbereder sig på ett långvarigt elbortfall eller väderrelaterade risker.
Målen är:
att antalet kommuner i länet som har samlad och mottagaranpassad information på sina
webbplatser om lokala hot och risker och om hur invånarna kan förbereda sig för dessa ska öka att andelen privatpersoner som känner till vilka händelser som kan utvecklas till en samhällskris
ska öka.
Utbildning och träffar för räddningstjänsterna
För räddningstjänsterna har det anordnats en gemensam räddningschefsträff tillsammans med Norrbottens län, och för blåljusaktörerna har en utbildning om hantering av olycka med giftig kondenserad gas
72 Övning om dammhaveri
I april genomförde Länsstyrelsen en seminarieövning kring dammhaveri i Umeälven. Syftet var att stödja berörda aktörer i deras pågående beredskapsplanering för dammhaveri.
Flertal aktiviteter för att stärka kärnenergiberedskapen
Inom kärnenergiberedskap har Länsstyrelsen medverkat i en rad aktiviteter för att förbättra samverkan och förstärka förmågan att hantera en kärnteknisk olycka. Länsstyrelsen har deltagit i styrgrupp, arbetsgrupp och medverkat i projekt när det gäller arbetet med Nationell handlingsplan för radiologiska och nukleära olyckor som syftar till att stärka den svenska kärnenergiberedskapen (HPRN).
I september genomfördes en larmövning för länets kommuner kring larm och rapporteringsvägar vid kärnteknisk olycka. I övningen deltog 14 av 15 kommuner och ett antal brister och förslag till förbättringar identifierades hos såväl Länsstyrelsen som kommunerna.
Länsstyrelsen har 2014–2016 deltagit i projektet Gränslös samverkan vid kärnteknisk olycka, tillsammans med Länsstyrelsen Jämtland och fylkesmannen i tre norska fylken. Syftet var att stärka förmågan att hantera en kärnteknisk olycka som berör både Norge och Sverige och som särskilt tar hänsyn till
ursprungsbefolkningens behov. Inom projektet har ett gemensamt dokument för samverkan tagits fram. Vid en svensk-norsk övning under hösten 2016 arbetade deltagarna för att få underlag till förbättringar av dokumentet innan projektet avslutas. Övningen innebar att Länsstyrelsen under 2016 har övat sin krisledningsorganisation inklusive bedömning av om kriterierna för statlig räddningstjänst vid en kärn- teknisk olycka är uppfyllda i scenariot.
Utvärdering av Barents Rescue Exercise 2015 och dammhaveriövning
Under 2015 deltog Länsstyrelsen i planering och genomförande av Barents Rescue Exercise 2015. Utöver samordning av kommunernas deltagande i övningen hade Länsstyrelsen, tillsammans med en representant från MSB ansvar för utvärderingen av den svenska insatsen i övningen. Den svenska utvärderingsrapporten färdigställdes och presenterades under första kvartalet 2016.
Under november har myndigheten deltagit i Länsstyrelsen Västernorrlands dammhaveriövning Ångerfylld som har genomförts i form av en distribuerad seminarieövning.
Skydd mot olyckor – skogsbrand, farlig verksamhet och farliga ämnen
Under året genomfördes 41 flygningar för skogsbrandsbevakning och under dessa flygningar upptäcktes tre bränder. Länsstyrelsen har tillsammans med räddningstjänsterna, skogsbolagen och entreprenören för skogsbrandsflyg deltagit vid en skogsbrandsträff före säsongen. Entreprenören har meddelat att det varit vissa svårigheter under säsongen då det var problem med bränsleleveranserna till ett av flygfälten vilket orsakade längre ledtider även om uppdragen kunde genomföras.
Länsstyrelsen har under året granskat tidigare beslut angående farlig verksamhet enligt LSO 2:4. En fortlöpande granskning sker av nya verksamheter, och nya beslut fattas löpande vid behov.
Länsstyrelsen bedriver flera projekt som kopplar till samhällets förmåga att hantera händelser med farliga ämnen (CBRNE). I projektet Metodstöd övningsplanering och utvärdering CBRBE-händelser pågår ett arbete med FOI och räddningstjänster i både Västerbotten och Östergötland som syftar till att ta fram ett koncept som ska göra det enklare för räddningstjänsterna att öva och utvärdera CBRNE-händelser. Projektet är nu inne på det andra året av tre år. Länsstyrelsen har också arrangerat en Nordsam-gemensam konferens för regionala samordningsfunktioner för farliga ämnen (RSF) inom projektet Länsöverskridande samverkan farliga ämnen (LFÄ). Länsstyrelsen bedömer att de genomförda aktiviteterna inom området har bidragit till en förstärkt förmåga i länet att hantera händelser med farliga ämnen och bättre förutsättningar för att kunna stödja varandra mellan länen. Dessutom bidrar aktiviteterna till implementeringen av den nationella CBRNE-strategin på lokal och regional nivå.
73 Tillsyn har skett enligt planen
När det gäller tillsyn har det under 2016 genomförts ett tillsynsbesök i enlighet med tillsynsplanen. Tillsynsverksamheten har i övrigt fokuserat på kommunala planer för riskanläggningar enligt
utvinningsavfallsförordningen (2013:319) med riktad tillsyn på två kommuner då det ingick vid tillsyn av två andra kommuner 2015. Detta arbete har resulterat i åtgärdande av bristen i två av fyra berörda
kommuner.
Sex genomförda uppföljningsbesök i länet
Under 2016 har totalt sex uppföljningsbesök genomförts i länet. Uppföljningarna har, utifrån anvisningar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, fokuserat på att bedöma kommunernas arbete med risk- och sårbarhetsanalys och styrdokument. Detta har resulterat i att fem kommuner uppmanats att komplettera sina styrdokument, och fem kommuner har fått rekommendationer om att inför nästa
mandatperiod se över olika delar i sina risk- och sårbarhetsanalyser. Ett av uppföljningsbesöken resulterade i att Länsstyrelsen ålade kommunen att upprätta en åtgärdsplan för att komma tillrätta med identifierade brister. Särskild redovisning om uppföljning har skett utifrån uppdrag 69 i regleringsbrevet för 2015, till Finansdepartementet 2016-10-31.
Civilt försvar – stöd, nätverksträffar och beslut
Under 2016 har Länsstyrelsen deltagit i och lämnat stöd till Försvarsmaktens planering för höjd beredskap. Detta har redovisats i en skrivelse till Finansdepartementet 2016-06-10.
Landshövdingarna i de fyra nordligaste länen, chefen för militärregion Nord och chefen för polisregion Nord har inrättat en chefsgrupp för totalförsvarsplanering och krisberedskap. I september år 2016
genomfördes det första mötet i chefsgruppen där bland annat en arbetsgrupp tillsattes som fick i uppdrag att arbeta fram ett förslag till gemensamma grunder för totalförsvarsplaneringen i region nord.
Länsstyrelserna har genomfört nätverksträffar på nationell nivå under 2016. Likaledes har Länsstyrelsen Västerbotten deltagit i motsvarande arbete inom Nordsam samt med de fyra länen inom Militärregion Nord (MR N). Länsstyrelsen har även deltagit i Försvarsmaktens samverkansfältövning 2016,
Ledningsträningsövning MR N 2016 och Ledningsövning 16.
Länsstyrelsen har under 2016 fattat beslut om skyddsobjekt utifrån inkomna ansökningar. Alla beslut enligt äldre lagstiftning har även omprövats. En tydlig ökning av antalet ärenden har noterats under 2015 och 2016.
Fokuserat arbete kopplat till antagonistiska hot och risker
Länsstyrelsen har under året ytterligare stärkt krisberedskapen genom att påbörja ett mer fokuserat arbete kopplat till antagonistiska hot och risker. Sociala risker, sabotage och terrorism har analyserats i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen och i arbetet med flyktingsituationen hanterades strategiska frågor rörande sociala risker kopplat till säkerhet och trygghet vid boenden för asylsökanden. Länsstyrelsen har under året arbetat med kunskapshöjande insatser för såväl egen personal samt regionala aktörer vilket har skapat förutsättningar att stärka Länsstyrelsens samt länets aktörers arbete med frågor rörande den förändrade hotbilden, psykologiskt försvar och arbetet för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.
Länsstyrelsen jämställdhetsintegrerar risk- och sårbarhetsanalysen
Inom myndigheten har risk- och sårbarhetsanalys valts ut som en av de processer som ska
jämställdhetsintegreras. Målet är att skapa förutsättningar att genomföra risk- och sårbarhetsanalys med jämställdhetsperspektiv. 2015 togs det fram en metod för jämställdhetsintegrering av risk- och
sårbarhetsanalysen och 2016 har denna metod tillämpats vid en översyn av samtliga analyserade risker. Samhällsskydd och beredskap beaktas i samhällsplaneringen
Länsstyrelsen har bevakat att samhällsskydds- och beredskapsperspektivet beaktas i samhällsplaneringen genom att granska detaljplaner, översiktsplaner och miljöfarliga verksamheter.
74
Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd
VOLYMER OCH KOSTNADER
Avser verksamhet 5* 2016 2015 2014
Årsarbetskrafter män 59,4 55,3 54,5
Årsarbetskrafter kvinnor 40,7 35,1 38,0
Andel av totala årsarbetskrafter (%) 43,57 41,06 40,09
Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 118 527 108 999 108 987
Andel av totala verksamhetskostnader (%) 50,95 48,92 47,14
Antal ärenden, inkomna och upprättade 3 290 3 010 3 050
Antal beslutade ärenden 3 161 2 888 3 004
Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 139 151 138
Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 4) 83 125 57 127 44 357 Brukarundersökning
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 535, Tillsyn av
vattenverksamhet1) 61
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 562, Prövning av avfall
och producentansvar2) 79
Nöjdindex brukarundersökning – verksamhet 566, Tillsyn av avfall
och producentansvar3) 53
1) Nöjdindex för verksamhet 535 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2016. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 19 deltagande länsstyrelser är 66.
2) Nöjdindex för verksamhet 562 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2016. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 19 deltagande länsstyrelser är 74.
3) Nöjdindex för verksamhet 566 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2016. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för 19 deltagande länsstyrelser är 70.
4) Jämförelsetalen för tidigare år har justerats då periodisering av lämnade bidrag tidigare har ingått i utsökningen.
Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven.
Kommentarer till tabellen Bidragsutbetalningar
I tabellen ovan ser man en betydande ökning av bidragsutbetalningarna mellan åren 2014 och 2016. Detta beror på att ett par statligt finansierade saneringar av förorenade områden pågår i länet. Mer information om detta arbete finns under uppdrag 1.16 nedan.
Brukarundersökning
Det finns en stor skillnad i resultaten mellan ärendeslagen 566 och 562, trots att de har stora likheter med varandra. Till exempel använder verksamhetsutövarna samma e-tjänst för båda. Skillnaden i nöjdindex är svårförklarlig, men det kan noteras att svarsfrekvensen för vissa delar är mycket låg. Sammantaget är det svårt att dra några slutsatser utifrån resultatet, men en förklaring till skillnaden mellan ärendeslagen skulle kunna vara olika förväntningar hos verksamhetsutövarna. Ett tydligt resultat från brukarundersökningen för ärendegrupp 566 är att de som svarat på enkäten tycker att det varit svårt att få tag på rätt handläggare hos Länsstyrelsen via telefon. Med anledning av detta har Länsstyrelsen ökat antalet handläggare som kan handlägga dessa ärenden för att på så sätt öka tillgängligheten för personer som har frågor.
75 Andra väsentliga prestationer och resultat
Verksamhetsområdena Naturvård samt Miljö- och hälsoskydd, utgör en omfattande verksamhet inom Länsstyrelsen. Närmare halva personalstyrkan arbetar med uppgifter kopplade till detta område. En betydande del av arbetet genomförs med särskilda sakanslag och uppdrag från centrala myndigheter och redovisas därigenom i särskild ordning mot dem. Sammantaget samordnas dock denna omfattande sakanslagsfinansierade verksamhet med allt övrigt myndighetsarbete som utförs med ramanslagsmedel, vilket ger en hög kostnadseffektivitet och samverkansfördelar.
Redovisningen följer ett upplägg med sex avsnitt: Prövning
Tillsyn och tillsynsvägledning Miljöövervakning
Restaurering av vattendrag och projektverksamhet Vattenförvaltning
Naturvård Prövning
Länsstyrelsen arbetar med prövning inom flera olika områden. Med prövning avses tillståndsgivning inom Miljöprövningsdelegationen, övrig tillståndsgivning som Länsstyrelsen ansvarar för och Länsstyrelsens deltagande i prövningar och överklagningar hos Mark- och miljödomstolen. I Västerbottens län finns flera aktiva gruvor, omfattande täktverksamhet, en pågående utbyggnad av vindkraft och en stor del av landets vattenkraft, vilket på ett tydligt sätt återspeglas i Länsstyrelsens arbete med prövning. För att ge en inblick i verksamheten under 2016 redovisas följande väsentliga prestationer och resultat inom området prövning. De tolv miljöprövningsdelegationerna har under 2016 fortsatt det samverkansarbete som inleddes 2012 i samband med koncentrationen av miljöprövningsdelegationerna till tolv länsstyrelser. Under året har två nätverksträffar för samtliga ordföranden och sakkunniga genomförts. Fokus har legat på kompetens-