• No results found

Från och med 1 oktober 2014 infördes nya regler om licens för yrkesfiske Ändringen innebär att det inte behövs

In document Årsredovisning 2016 (Page 127-133)

Tabell 2.1: Länsfakta om rennäring

1) Från och med 1 oktober 2014 infördes nya regler om licens för yrkesfiske Ändringen innebär att det inte behövs

yrkesfiskelicens för fiske i havet, utan bara fartygstillstånd. Fartygstillstånd bytte också namn till fiskelicens.

Ändringen innebär också att benämningen yrkesfiskelicens bytte namn till personlig fiskelicens vid fiske i sötvatten. I årsredovisningen för 2014 togs inte hänsyn till denna förändring. Redovisningen i denna tabell som avser 2014 överensstämmer därför inte med motsvarande tabell i årsredovisningen 2014.

124

Folkhälsa

VOLYMER OCH KOSTNADER

Avser verksamhet 70* 2016 2015 2014

Årsarbetskrafter män 2,2 2,3 2,9

Årsarbetskrafter kvinnor 0,8 0,6 0,2

Andel av totala årsarbetskrafter (%) 1,27 1,30 1,33

Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 3 467 3 910 3 800

Andel av totala verksamhetskostnader (%) 1,49 1,75 1,64

Antal ärenden, inkomna och upprättade 62 61 87

Antal beslutade ärenden 53 60 78

Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 1

Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 15 41 32

Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven.

Kommentarer till tabellen

Ökningen av årsarbetskrafter kvinnor förklaras främst av att en kvinnlig medarbetare varit föräldraledig under 2014 samt under 2015 haft partiell föräldraledighet. Under år 2016 har personen arbetat heltid. Övriga variationer mellan åren är marginella..

Andra väsentliga prestationer och resultat Tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen

Länsstyrelsens tillsynsarbete består av tillsyn av kommunerna enligt alkohollagen och tobakslagen, utbildning, information om arbetsmetoder samt råd och stöd till kommunerna. Detta arbete stärks ytterligare i och med att länsstyrelserna för åren 2016-2020 har fått ett regeringsuppdrag om förstärkt alkohol- och tobakstillsyn. I samverkan med Folkhälsomyndigheten och andra relevanta myndigheter och organisationer ska länsstyrelserna bland annat utveckla former för samverkan med relevanta aktörer på den regionala nivån, medverka till nationell samordning inom ANDT-området samt underlätta och stödja kommunernas arbete med tillståndsgivning och tillsyn genom kontinuerlig kompetensutveckling och annat relevant stöd.

I arbetet som har bedrivits under året har Länsstyrelsen aktivt genomfört insatser för att stärka kommunerna i länet i deras arbete med att uppfylla intentionerna och bestämmelserna i alkohollagen och tobakslagen. Länsstyrelsens målsättning är att länets samtliga kommuner ska få tillsynsbesök minst vartannat år, kring alkohol- och tobaksområdet. Länsstyrelsen arbetar i enlighet med upprättad tillsynsplan och tillsynen genomförs utifrån länsstyrelsernas gemensamma projektstruktur, SLATT (Sveriges länsstyrelser utvecklar alkohol- och tobakstillsynen). Länsstyrelsen har under året genomfört verksamhetstillsyn i sju av länets 15 kommuner. Totalt har tillsynen berört elva nämnder. Ett planerat tillsynsbesök har flyttats fram till 2017 för att passa den kommunala verksamheten bättre.

Vid verksamhetstillsynen har Länsstyrelsen granskat om och hur kommunerna bedriver sitt arbete i enlighet med rådande bestämmelser. Länsstyrelsen har i sina tillsynsbeslut konstaterat att de granskade kommunerna i varierad utsträckning uppfyller lagstiftarens krav. Länsstyrelsen har riktat allvarlig kritik eller kritik mot samtliga granskade kommuner. Kritiken handlar i huvudsak om brister i tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen samt rökfria miljöer och därtill stora eller mindre allvarliga brister i handläggning och myndighetsutövning. Resultaten i tillsynsbesluten återrapporteras till Folkhälsomyndigheten.

125

Länsstyrelsen granskar också översiktligt och löpande kommunernas tillståndsbeslut och åtgärdsärenden. Granskningen har som syfte att upptäcka eventuella systematiska fel i kommunernas handläggning och är ett viktigt komplement och kunskapsunderlag till den besökande tillsynen i kommunen vartannat år. Länsstyrelsen har granskat ett urval av inkommande dokument kring stadigvarande och tillfälliga tillstånd. Länsstyrelsen bedömer att kommunerna i allt större utsträckning efterlever den skyldighet de har enligt lagstiftningen. Uppmärksammade brister och förbättrings-områden ligger även till grund för kommande tillsyner i respektive kommun.

Nedan redovisas några av de effekter som Länsstyrelsen har uppmärksammat under året utifrån genomförd tillsyn samt råd och stöd inom alkohol- och tobaksområdet:

 Efter allvarlig kritik från Länsstyrelsen har en kommun ändrat organisation och ansvarsområden för alkohol- och tobakslagen och överfört verksamheten till annan nämnd kring tillståndsgivning och tillsyn. Vidare har kommunen påbörjat arbetet med att ta fram aktuella riktlinjer och

tillsynsplaner.

 Två kommuner har påbörjat ett arbete med att ta fram tydligare och kvalitetssäkrade rutiner enligt alkohol- och tobakslagen utifrån Länsstyrelsens kritik.

 Flertalet inlandskommuner i länet har fortsatta diskussioner kring hur de kan öka samverkan inom tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen för att på sikt kunna klara av sina uppdrag.

 Några kommuner har börjat samverka kring tillsyn av serveringsställen, där kommunens handläggare gör tillsyn av serveringsställen i varandras kommuner.

Länsstyrelsen Västerbotten har också aktivt deltagit i länsstyrelsernas gemensamma arbete med att förvalta och utveckla SLATT-metoden, genom att delta vid nationella nätverksträffar och genom att bidra med kompetens i länsstyrelsegemensamma arbetsgrupper. Inom ramen för nätverket har Länsstyrelsen även deltagit vid en utbildningsdag kring tobak med syftet att öka kvalitén i tillsynen och vägledningen, för länsstyrelsernas handläggare.

Under 2015 utvärderades SLATT-projektet av extern konsult. En slutrapport presenterades i januari 2016. Utvärderingen visade på en hög måluppfyllelse av SLATT- projektets samtliga projektmål, men i synnerhet kring dessa mål:

 En ambitionshöjning för länsstyrelsernas tillsynsarbete.

 En modell för hur en sådan tillsyn skall bedrivas och återrapporteras.  En likvärdig och mer kvalitativ tillsyn på alkohol- och tobaksområdet.

Länsstyrelsen ger, i enlighet med det nationella uppdraget, även löpande råd och stöd till kommunerna i frågor kring tillståndsgivning och tillsyn.

Länsstyrelsens uppfattning är att en del kommuner, främst de små kommunerna, avsätter lite tid och resurser till handläggning och tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet. Länsstyrelsen ser ett fortsatt behov av kompetenshöjande utbildningsinsatser samt råd och stöd i alkohol- och tobaksfrågor. Detta stöd gäller såväl handläggare som chefer och beslutsfattare vid kommunerna. Länsstyrelsen har under 2016 påbörjat ett större utvecklingsarbete av myndighetens externa webbplats kring ANDT-området som kommer att färdigställas under 2017.

Förstärkt tillsyn

Ansvarsfull alkoholservering

Länsstyrelsen har fortsatt arbetet med metoden Ansvarsfull alkoholservering (AAS). Metoden syftar till att minska alkoholrelaterat våld och förebygga skador i restaurangmiljö genom god dialog mellan olika myndigheter och krogbranschen och Länsstyrelsen ansvarar för att metoden sprids i länets kommuner. Metoden består av tre delar. Tillsyn, utbildning och samverkan där samtliga delar bör tillämpas för att uppnå ett optimalt resultat.

126

Under året har Länsstyrelsen stöttat framförallt två kommuner i de tvådagarsutbildningar som vänder sig till krögare i branschen. Länsstyrelsen har även stöttat med metodmaterial och presentationer och kan konstatera att arbetet med metoden har förändrat och utvecklat kroglivet i länet i positiv bemärkelse. Polisens sammanställningar av krogvåldet inne och utanför serveringsställen i länet påvisar en stor minskning, bland annat i Skellefteå. Polismyndigheten har även konstaterat en positiv utveckling i Hemavan/Tärnaby där det krogrelaterade våldet har minskat stort. Metoden Ansvarsfull alkoholservering har genom sin kontinuitet skapat ett gemensamt synsätt och en samsyn kring hur man förebygger våld, överservering och servering till minderåriga.

Kompetensstärkande insatser

Länsstyrelsen har under året prioriterat de mindre inlandskommunerna där behoven är stora, främst utifrån att kommunerna generellt har små resurser avsatta för det förebyggande arbetet, tillståndsgivning av serveringstillstånd samt tillsyn. I samverkan med Polismyndigheten har Länsstyrelsen arrangerat en nätverksträff med tjänstemän från dessa kommuner. Syftet med träffen var att kommunerna ska börja samverka och tillsammans skapa en gemensam kartbild av nuläge och behov, diskutera och hitta lösningar för ökad samverkan och för utveckling av det förebyggande arbetet inom ramen för målen i ANDT- strategin.

Nätverksträffen mynnade ut i att Länsstyrelsen, Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet (Brå), arrangerade en konferens i Storuman kring brottsförebyggande arbete och ANDT. Målgruppen var kommunernas ANDT-samordnare, alkohol- och tobakshandläggare, politiker, chefer och poliser. Vid konferensen fortsatte diskussionerna kring ökad samverkan mellan inblandade aktörer och hur målen i ANDT-strategin kan uppfyllas. Under dagarna påbörjade även processen med att upprätta tydliga och målinriktade samverkansöverenskommelser med en tydlig, kommunal genomförandeplan kopplad till ANDT-strategin. Kommunerna erhöll även aktuell information från Länsstyrelsen samt Brå.

Under året har samverkansarbetet kommit igång i inlandskommunerna, samverkansöverenskommelser är undertecknade och den pågående processen ledde i slutet av året till att Brå beslutade att finansiera ett utvecklingsprojekt i lokalt förebyggande arbete i dessa inlandskommuner som ska pågå till 2018.

Länsstyrelsen Västerbotten ska inom ramen för utvecklingsarbetet av det brottsförebyggande och ANDT- förebyggande arbetet utveckla det nationella och regionala processtödet samt leda följeforskning.

Polismyndigheten deltar också aktivt i detta projekt.

Länsstyrelsen har arrangerat en utbildning för alkoholhandläggare; Ansvarsfull alkoholhandläggning - från ansökan till beslut för alkoholhandläggare i Västerbottens-, Västernorrlands- och Jämtlands län.

Utbildningen syftade till att ge deltagarna grundläggande kunskaper och verktyg för att utveckla

myndighetsutövningen och tillståndsgivningen kring serveringstillstånd i enlighet med bestämmelserna. Länsstyrelsen har genomfört en nätverksträff med kommunala alkohol- och tobakshandläggare i länet. Vid träffen informerades bland annat om tobaksproduktdirektivet samt de eventuella förändringarna i

tobakslagen som kommer att innebära utökade arbetsuppgifter för både kommunerna och länsstyrelserna. Länsstyrelsen Västerbotten har för femte året i rad, tillsammans med länsstyrelserna i de fyra nordligaste länen, medverkat i genomförandet av den årliga gemensamma 4-länskonferensen för kommunernas alkohol- och tobakshandläggare och ANDT-samordnare. Även ett antal kommun-politiker och kommunpoliser deltog. Målsättningen med konferensen är att skapa en mötesplats för samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika yrkeskategorier med liknande uppdrag samt att erbjuda kunskapspåfyllnad inom ANDT-området, inklusive det brottsförebyggande arbetet. Prioriterade områden som lyftes var bland annat tobakslagen, tobaksproduktdirektivet, arbete kring rökfria skolgårdar, tillsyn, strategier för

127 ANDT-samordningen

Genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet

I Länsstyrelsens samordningsuppdrag ingår att stödja genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet. I uppdraget ingår även att stödja utvecklingen av ett långsiktigt och kunskapsbaserat regionalt och lokalt arbete, i samverkan med Länsstyrelsens tillsynsuppdrag och i samordningen av det

brottsförebyggande arbetet.

Av Folkhälsomyndighetens sammanställda länsrapport 2015 för ANDT-samordningen i Västerbotten framkommer att det fortfarande är svårt för de små glesbygdskommunerna i länets inland att bedriva en effektiv samordning. Förutsättningarna i kommunerna ser olika ut beroende på till exempel

anställningsformer och kommunstorlek. Vissa kommuner saknar helt och hållet ett strukturerat arbete. Länsstyrelsen har utifrån detta förhållande prioriterat att fortsatt stödja dessa glesbygdskommuner i arbetet med implementeringen av den nya ANDT-strategin. Stödet gäller i synnerhet att i samverkan med

kommunerna och lokalpolisområdet skapa ett strukturerat och hållbart ANDT- och brottsförebyggande arbete. Övriga samverkansparter är Länsstyrelsen Norrbotten och Brottsförebyggande rådet (Brå). Några exempel på detta arbete är:

 Polismyndigheten och Länsstyrelsen har arrangerat en konferens i Storuman för inlands-

kommunerna där de nationella ANDT-målen ska stärka lokala kommunala ANDT-program samt det kommunala brottsförebyggande arbetet. Fokus var även utveckling av samverkan mellan inblandade aktörer. Inom ramen för denna process uppdaterades även de lokala samverkans- överenskommelserna mellan polismyndigheten och respektive kommun. Utvecklingsarbetet stöds av kommunledningar, samordningsansvariga och operativa förebyggande nätverk i kommunerna.  Länsstyrelsen har under året samverkat med nationella aktörer kring metodutveckling i länets

kommuner inom ANDT-området, folkhälsa och BRÅ, exempelvis Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

 Sju av länets 15 kommuner har under 2016 genomfört en ANDT-kartläggning enligt CAN:s modell för att skapa en gemensam nulägesbild. Målgruppen var grundskolans niondeklassare samt årskurs 2 på gymnasiet. De lokala resultaten kan jämföras med nationella data från flertalet kommuner i landet. Länsstyrelsen har tillsammans med polisen sammanställt statistiken och resultaten kan användas för att prioritera insatser kopplade till alkohol- och tobakstillsyn, droganvändning och i det brottsförebyggande arbetet.

Utvecklingen av ett långsiktigt kunskapsbaserat regionalt och lokalt ANDT/Brå arbete

Länsstyrelsen har under året arrangerat tre nätverksträffar för de kommunala ANDT-samordnarna med fokus på kompetensutveckling och information. Tio av de femton kommunerna har deltagit regelbundet i dessa träffar och tretton kommuner har deltagit vid något tillfälle.

Länsstyrelsen har vid tre ytterligare tillfällen erbjudit fördjupningsutbildningar med inriktning mot små- och mellanstora kommuner. Exempel på teman som tagits upp under årets möten är:

 Stärkt samverkan mellan tillsynsuppdraget och ANDT-samordningen med koppling till uppföljning av den nya ANDT-strategin och dess indikatorer.

 Återkoppling och uppföljning av den årliga länsrapporten som ger en nulägesbild av ANDT- samordningen i länet.

Utveckling och kompetensutveckling i länet

Inom ramen för ANDT- och det brottsförebyggande arbetet har Länsstyrelsen samverkat med bland annat polismyndigheten och kommunala aktörer i fyra kommuner genom exempelvis trygghetsvandringar och trygghetsenkäter. Utifrån dessa tydliggörs lägesbilder och lämpliga trygghetsinsatser kan sedan utformas lokalt.

128

Länsstyrelsen stödjer informationskampanjer avseende insatser mot langning av alkohol. Insatserna genomförs sedan lokalt i samverkan mellan polismyndigheten, den kommunala ANDT-samordningen och Systembolaget. Informationsinsatser om ungas alkoholvanor vid så kallade risk- eller debutkvällar riktar sig till unga vuxna och föräldrar. Vid insatserna används även Kronobergsmodellen som innebär att polisen förverkar/häller ut alkohol på allmänna platser eller i riskmiljöer. Länsstyrelsen har varit behjälplig med kartläggning av lokal alkoholstatistik och övrigt informationsmaterial som kan användas vid dessa insatser. Samarbete med Västerbottens Idrottsförbund och dess dopingkommitté kring regionala och lokala insatser mot doping och kosttillskott i satsningen ”100 procent ren hårdträning”. Länsstyrelsen deltar som

samverkanspart i vissa av dopingkommitténs aktiviteter.

För att utveckla och skapa ett hållbart förebyggande arbete har Länsstyrelsens ANDT-samordning också samverkat med Länsstyrelsens föräldrastödsprojekt som riktats till länets alla kommuner.

Samarbete på lokal, regional och nationell nivå

Inom ramen för länsstyrelsernas kvalitets- och utvecklingsarbete i SLUSS (Sveriges länsstyrelser utvecklar och stärker samordningsfunktionen) har samordningsuppdraget och dess struktur för arbetet tydliggjorts och förbättrats. Det har även stärkt dialogen med Folkhälsomyndigheten, CAN och andra viktiga aktörer inom ANDT-området.

Länets två stora kommuner, Umeå och Skellefteå, är resursmässigt starka på preventions-området inom ANDT, BRÅ och folkhälsa. Länsstyrelsen har nyttjat Skellefteå kommuns drogvaneundersökning som mall för kartläggningar i de mindre kommunerna i norra länsdelen samt i inlandet. Syftet är dels att

Länsstyrelsen vill erhålla en regional kartbild över nuläget, dels att kommunerna får en gemensam utgångspunkt i det fortsatta arbetet.

Under 2016 utsågs Norsjö kommun av CAN till ”Årets förebyggande kommun 2016”. De lyfts fram som en framgångsrik kommun med ett prioriterat, strukturerat och hållbart ANDT-arbete samt CAN-

preventionsindex. Norsjö har deltagit som pilotkommun i det tidigare Småkommunsprojektet som bland annat Länsstyrelsen drivit.

Under året har en fortsatt intern process om utveckling av samverkan mellan Länsstyrelsens ANDT-

samordning och tillsynsverksamhet fortsatt. Det ska leda till att Länsstyrelsen samordnar sina förebyggande insatser på ett bättre sätt för hela ANDT-uppdraget så att befintliga resurser används på ett effektivt sätt i stödet till länets kommuner. Länsstyrelsen har också en utmaning att ytterligare förstärka jämställdhets-, integrations- och barnperspektivet inom ramen för det förebyggande arbetet.

Utvecklingen av tvärsektoriella insatser i kommunerna och landstinget

Länsstyrelsens länssamrådsgrupp inom ANDT-området är en samverkan för regionala aktörer inom ANDT, bland annat landstinget, Region Västerbotten och idéburen sektor. Länssamrådsgruppen har under 2016 haft fyra möten som fungerat som idéforum för deltagande verksamheter. På dessa möten koordineras olika konferenser och andra länsövergripande aktiviteter och där diskuteras även rapporter om pågående

förebyggande insatser lokalt och regionalt. Exempel på genomförda aktiviteter är Studenthälsans temadag kring alkohol- och drogbruk riktad till studentkårerna där Länsstyrelsen och Polisen informerade om alkohol, tobak och cannabis samt konferensen Trygg uppväxt i länet, anordnad av ideell sektor med stöd av Länsstyrelsen - Hur kan idéburna organisationer vara viktiga aktörer i synnerhet för barn och unga i utsatta miljöer”.

Planeringsgruppen för utbildning inom missbruk i Västerbotten, (PUM-AC) är ett nätverk för kunskaps- och kompetenshöjande insatser inom risk- och missbruksområdet som fortlöpande arrangerar

konferensdagar, metodutbildningar och lokala utbildningar. Målgrupper är personal inom Socialtjänst, landsting, kriminalvård, skola, företagshälsovård med flera. Även detta år erbjöds målgrupperna en basutbildning inom risk- och missbruksområdet och dess lagstiftning. Basutbildningen är ett samarbete mellan Region Västerbotten, socialtjänsterna i Umeå och Skellefteå samt Länsstyrelsen. Vid utbildningen deltog 125 personer, där en programpunkt handlade om Länsstyrelsens förebyggande ANDT-arbete. Vidare

129

har en utbildning om unga och missbruk genomförts med fokus på effektivt stöd till unga med riskbruk, missbruk och beroende.

Nätverket SMADIT (samverkan mot alkohol- och droger i trafiken) riktar in sig på tidiga insatser för att motverka trafikrelaterade skador och dödsfall till följd av alkohol- och narkotikabruk. Under året

arrangerades en inspirationsdag om SMADIT för aktörer i Västerbottens län där Polisen, beroendeenheter och socialtjänst deltog. Länsstyrelsen bidrog med ett pass om fortsatt samverkan utifrån den nationella ANDT-strategin.

Projekt

Länsstyrelserna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har i projektform genomfört en satsning på samverkan mot nätdroger, i synnerhet den narkotika som säljs via Internet. Länsstyrelsen Västernorrland är projektägare och projektet har pågått mellan åren 2014-2016. Syftet med projektet är att försvåra att försändelser med narkotiska preparat kommer ut till mottagare i kommunerna. Målet är att minska tillgängligheten till narkotika, men även att arbetsmiljömässigt minska hot och risk för personal samt ansvariga för post- och utlämningsställen.

Pilotkommunerna i projektet är Nordmaling, Robertsfors, Skellefteå och Storuman. De har valts ut utifrån läge och storlek samt utifrån kartläggningar som visar på en växande oro för leveranser via post och paket till länets kommuner. Inom ramen för projektet har under året samverkansmöten och utbildningar för instruktörer genomförts. Utbildningarna har planerats och genomförts av Tullverket, Polismyndigheten, PostNord och berörda länsstyrelser. Detta är även ett pilotprojekt utifrån kvalitetssäkring med EDPQS2 (European Drug Prevention Quality Standards), ett europeiskt verktyg för att mäta kvaliteten på preventionsinsatser. Projektet följs av den nationella EDPQS-utvecklaren.

Återrapportering regleringsbrev

In document Årsredovisning 2016 (Page 127-133)