Samverkan och nya lösningar för service och tjänster 1.2 Aktivt främja mågfald och jämställdhet

1.3 Levande kulturliv, social ekonomi och fritid 2.1 Ett samordnat regionalt innovationsstödssystem med starka aktörer 2.2 Mötesplatser för innovation 2.3 Ökad samverkan mellan näringsliv och akademi 3.3 Hållbar produktion och konsumtion 4.5 Förbättra matchningen på arbetsmarknaden 5.1 Fler och växande företag 5.5 Vidareförädlade naturresurser och resurseffektiva tekniker 61% 8% 9% 15% 7%

Nationell strategi

1 Innovation & företagande 2 Attraktiva miljöer & tillgänglighet 3 Kompetensförsörjning 4 Internationellt samarbete Övriga insatser

33

1.13. Berörda länsstyrelser ska redovisa och kommentera genomförda insatser och resultaten av dessa, vilka aktörer som deltagit samt på vilket sätt insatserna förhåller sig till övriga insatser för hållbar regional tillväxt i länet. Redovisningen ska relatera till målen i det regionala serviceprogrammet och den regionala handlingsplanen för genomförandet av Landsbygdsprogram för Sverige 2014–2020.

Regionalt serviceprogram för Västerbottens län 2014 – 2018

Det övergripande målet med länets Regionala serviceprogram är att ”skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka i alla delar av länet genom att främja en tillfredsställande servicenivå utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd”. Programmet har fyra insatsområden:

 Stöd till kommersiell service

 Samordnings- och samverkanslösningar  Ny teknik och innovativa servicelösningar  Kompetensutveckling och rådgivningsinsatser

Insatserna som genomförts under året har främst finansierats av anslag 1:1 regionala tillväxtåtgärder och Landsbygdsprogrammet. Insatserna bidrar till att uppfylla det övergripande målet. Med utgångspunkt i det Regionala serviceprogrammet har följande aktiviteter genomförts:

 Projektet Processtöd för regional serviceutveckling i Västerbotten som inleddes under slutet av året och ska pågå under två år. Projektet finansieras av Länsstyrelsen och Tillväxtverket och syftet är bland annat att främja långsiktigt hållbara servicelösningar och ett aktivt samarbete mellan regionala och lokala aktörer som berörs av kommersiell service.

 Fortsatt bevakning av arbetet med en nationell webbtjänst för länsstyrelserna gemensamt, ett planeringsunderlag i kartform, som genomförs av Tillväxtanalys, Post- och telestyrelsen och Länsstyrelsen Jämtland.

Stödet till kommersiell service har använts för att en tillfredsställande försörjning med dagligvaror och drivmedel i länets gles- och landsbygder ska kunna upprätthållas. Genomförda insatser har utgått från gällande förordning, Regionalt serviceprogram för Västerbotten 2014–2018 och kommunernas

varuförsörjningsplaner. Under 2016 har det skett vissa förändringar när det gäller finansiering av stödet till kommersiell service. Från att tidigare uteslutande finansiera detta via det regionala 1:1 anslaget har nu Länsstyrelsen tre olika finansieringskällor för stöd till kommersiell service: Landsbygdsprogrammet, det regionala 1:1 anslaget samt Särskilt driftstöd i sårbara och utsatta lägen som beslutas av Länsstyrelsen, men som betalas ut av Tillväxtverket. Följande stöd har beviljats av Länsstyrelsen under 2016.

Stödform Finansieringskälla Beviljat

belopp

Beviljat antal ärenden

Investeringsbidrag Regionalt 1:1 anslag 368 950 5

Investeringsbidrag Landsbygdsprogrammet 3 844 040 10

Servicebidrag Regionalt 1:1 anslag 779 555 4

Särskilt driftstöd i sårbara och utsatta

lägen (servicebidrag) Tillväxtverkets 1:1 anslag _{6 070 144} 32

Hemsändningsbidrag Regionalt 1:1 anslag 2 223 003 14

Grundläggande betaltjänster

Tillgången till grundläggande betaltjänster fungerar inte tillfredställande och upplevs dessutom ha försämrats i länet under året. Problemen i grupperna äldre, nyanlända och personer med

funktionsnedsättningar är som föregående år fortsatt tekniska, administrativa och beteenderelaterade. Bland överförmyndarna finns en efterfrågan på fler gode män som är behjälpliga med privatekonomin hos framför allt äldre personer och asylsökande. Då bankernas kontanthantering helt har upphört får personer som saknar datorvana, internetuppkoppling eller som av andra skäl saknar förmåga att hantera den nya tekniken stora problem att sköta sin privatekonomi. Även Postnords förändrade utdelningsintervall i inlandet har inneburit problem vid betalning mot faktura. I vissa orter i länet får företagare och boende brevutdelning en gång i veckan vilket kan resultera i försenade fakturabetalningar.

34

På många orter får kommuner eller lanthandlare själva ta fram lösningar för äldre och funktionsnedsatta för att förbättra tillgången till grundläggande betaltjänster. Till exempel får medborgare använda datorer på biblioteket där personal finns tillgängliga som stöd. I allt större utsträckning är det butikerna i länet som tar ansvar för servicen av betaltjänster vilket även lett till säkerhetsproblem i form av rånrisk.

Det finns stora regionala skillnader främst mellan kust och inland vad gäller tillgången på funktionella betaltjänstlösningar. På landsbygden blir det allt vanligare att bankkontor kortar sina öppettider, medan ett nyöppnat digitalt bankkontor i en av städerna erbjuder generösare öppettider även under helger. Under året har också nedläggning av tre bankkontor meddelats och förväntas verkställas under 2017.

På grund av att bankkontor lägger ned och/eller slutar med kontanthantering lämnas företagare och

föreningar till att sluta avtal med privata värdetransportbolag vilket har ökat kostnaderna för hanteringen av kontanter. Butiker, föreningar och privatpersoner växlar och byter pengar mellan varandra på grund av att det blivit dyrt och svårt att få tag på eller bli av med kontanter på andra sätt.

I länet pågår insatser för att förbättra tillgängligheten till grundläggande betaltjänster. Ombud på tre orter, Kittelfjäll, Tärnaby och Rusksele, har beviljats stöd för att kunna tillhandahålla fungerande

betaltjänstlösningar. I dessa orter klarar inte marknaden själv av att lösa problemen. Insatserna, i form av två kassagiro- och en recyclinglösning, har resulterat i förbättrad tillgänglighet. Insatserna har prioriterats till orter där tillgången till grundläggande betaltjänster bedömts vara bristfälliga och där behov av medel och informationsinsatser funnits. Det är orter med långa avstånd till närmaste betaltjänstförmedling, åldrande befolkning och orter som är utpekade strategiska serviceorter av kommunerna i det regionala serviceprogrammet där marknaden själv inte löser problemet.

Det finns ett ökat regionalt intresse och en ökad efterfrågan av medel och information om betaltjänster hos lanthandlare, drivmedelsanläggningar och kommuner framför allt i inlandet för att kunna tillhandahålla olika betaltjänstlösningar. I några kommuner börjar företag, föreningar och organisationer gå samman för att lyfta upp lokala problem med tillgången till betaltjänster.

Utöver det regionala arbetet med att bevaka tillgången till grundläggande betaltjänster har Länsstyrelsen deltagit på en regionträff och en nationell konferens angående dessa frågor. Länsstyrelsen har även anordnat en regional servicekonferens där en av delarna handlat om betaltjänster. I anslutning till konferensen hölls även en minimässa med betaltjänstaktörer för att sprida information. Inom ramen för uppdraget att bevaka grundläggande betaltjänster som motsvarar samhällets behov

(Länsstyrelseinstruktionen §§ 64–65) har också den årliga avrapporteringen skett till Länsstyrelsen Dalarna som samordnar uppdraget.

1.14. Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Västerbottens län ska redovisa dels egna insatser för att stärka Barentssamarbetet, dels de insatser som länsstyrelserna har gjort för att stödja andra aktörers deltagande i Barentssamarbetet. Utgifter och finansiering för verksamheten ska särredovisas med en uppdelning på insatsernas huvudsakliga inriktning, större projekt och seminarier. Länsstyrelserna disponerar medel från anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan.

Länsstyrelsens insatser inom Barentssamarbetet

Länsstyrelsen representerar Västerbotten i Barents regionråd och Barents regionkommitté. Barents regionråd har sammanträtt vid två tillfällen och regionkommittén vid fyra tillfällen under året. Mycket av det dagliga arbetet inom Barentssamarbetet bedrivs i arbetsgrupper och projekt. Barentssamarbetet för Västerbottens del innebär även ett aktivt utbyte med vårt vänlän Karelen i Ryssland.

Länsstyrelsens och andra aktörers deltagande i Barentssamarbetet

Regionrådet och regionkommittén har arbetsgrupper till sitt förfogande. Länsstyrelsen ansvarar för att Västerbotten har medlemmar i de olika arbetsgrupperna. I dessa grupper ingår personer som är specialister inom respektive sakområde och härrör ofta från andra myndigheter, organisationer och kommuner i länet. På detta sätt breddas intresset och kunskaperna om Barentssamarbetet i länet. Länsstyrelsen har

35

behov kunna prioritera frågor till behandling i regionrådet och regionkommittén. Länsstyrelsen finansierar deltagandet för dessa personer vid arbetsgruppernas regelbundna möten.

Stöd till bilaterala och multilaterala projekt inom Barentsregionen har stor betydelse för samarbetet. Stödet är i många fall helt avgörande för västerbottniska insatser i Barentssamarbetet. Kultur-, näringslivs- och ungdomsfrågor är särskilt prioriterade områden. Under året har även satsningar på medieaktiviteter gjorts. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att de som bor i norra Sverige informeras om Barentsområdet och att de nära band som finns mellan våra länder uppmärksammas i radio, tv och tidningar.

Länsstyrelsen ser att de projekt som beviljas stöd ofta leder till ett fortsatt utbyte och att det finns ett stort intresse både i Sverige och i våra grannländer av att fördjupa samarbetet med närområdet i

Barentsregionen. Merparten av det arbete som sker utförs av eldsjälar med begränsade resurser och det är viktigt att ta till vara dessa initiativ för att utveckla ett långsiktigt och levande samarbete.

Länsstyrelsen prioriterar särskilt utbyte med Ryssland då parter från rysk sida ofta har små ekonomiska resurser och svårt att hitta andra finansieringsmöjligheter för internationellt utbyte. Länsstyrelsens bidrag sker nästan uteslutande som medfinansiering då de flesta projekt har ett flertal finansiärer. Ett antal projekt sker även i samverkan med Länsstyrelsen Norrbotten. Efterfrågan av stöd är större än vad Länsstyrelsen kan tillgodose med nuvarande budgetramar. Denna trend inleddes 2015 och förstärktes 2016. Länsstyrelsen konstaterar att det ökade söktrycket till stor del beror på det utökade samarbetet med Karelen. Söktrycket har inneburit att Länsstyrelsens Barentsanslag blivit upparbetat redan vid halvårsskiftet. Detta har föranlett att landshövdingen lämnat in en begäran om ökat anslag till Utrikesdepartementet.

Länsstyrelsen ser även en ökad aktivitet runt Barentssamarbetet föranledd av att Sverige tar över det nationella ordförandeskapet i oktober 2017. Med anledning av detta arbetar Utrikesdepartementet intensivt med att författa mål och prioriteringar inför denna period. Länsstyrelsen deltar i detta arbete genom regelbundna möten. Efter att Sveriges tvååriga ordförandeskapsperiod tar slut 2018 blir Västerbotten regional ordförande, vilket betyder fyra år av ordförandeskap som kommer att påverka Länsstyrelsens arbete i stor omfattning. Möten kommer att förläggas till länet och Länsstyrelsen förväntas vara drivande i samarbetet.

Nedan följer exempel på projekt finansierade med stöd av Barentsanslaget.

Stödmottagare Arrangemang Belopp

Webbon HB Resekostnader för journalister och dokumentärfilmare från länet

för deltagande på filmfestivalen Northern Character i Murmansk 58 tkr Svenska Kyrkan Resekostnader för en ungdomskör som deltog i diverse

uppträdanden i Murmansk 50 tkr

Länsstyrelsen Kostnader i samband med en västerbottnisk kulturvecka i

Petrozavodsk 200 tkr

Fotograf Maria Söderberg, Barents Road

Barents Road, en roadtrip för journalister från Murmansk till

Bodö 37 tkr

Barents Press Journalistnätverk med diverse aktiviteter 97 tkr

Georange Gruvsamarbete inom Barentsområdet med särskilt fokus på

Ryssland 150 tkr

Skellefteå kommun Resa till Arkhangelsk för unga dansare 80 tkr

Vänortsföreningen Malå-Medvezhegorsk

Två resor till Medvezhegorsk för diverse utbyten inom

kulturområdet samt ett besök från Medvezhegorsk till Malå 121 tkr Skellefteå kommun Deltagande i Barents dansråd och Arctic Dance Festival 22 tkr

36 Rysslandsutbytet

Västerbottens län och den ryska republiken Karelen har sedan 1994 ett aktivt vänlänssamarbete. Samarbetet omfattar bland annat näringslivsutveckling, sociala frågor och kultur. Båda regionerna är även medlemmar i Barentssamarbetet. Sedan 1998 är Swedish Karelian Business and Information Centre (SKBIC), etablerat i Petrozavodsk. Kontorets uppgift är bland annat att samordna aktiviteter mellan Västerbottens län och Karelska republiken. SKBIC utgör en viktig kontaktpunkt i Ryssland för aktörer och företag från länet. Kontoret finansieras av Länsstyrelsen, Region Västerbotten och Umeå kommun. Ett nytt tvåårigt avtal med SKBIC har tecknats i slutet av året.

Länsstyrelsen har konstaterat att intresset från länet till utbyte med Ryssland har ökat markant den senaste tiden. Detta har visat sig under året då det varit ett aktivt utbyte mellan Karelen och Västerbotten. Mycket fokus under året har varit på kommunalt samarbete. Detta förstärks av Utrikesdepartementets beslut att stödja kommunalt samarbete med Ryssland via projektmedel som kanaliseras via Internationellt centrum för lokal demokrati (ICLD), och som blev tillgängliga under 2016. Länsstyrelsen anordnade under våren en resa till Karelen för ett antal kommuner inom ramen för ICLD:s satsning. I Karelen fick kommunerna möta ryska kommuner och diskutera möjliga samarbeten. Detta mynnade ut i att Umeå och Robertsfors sökt och beviljats medel från ICLD för att tillsammans med sina respektive vänorter Petrozavodsk och Kostomuksja utveckla sitt samarbete. Samtidigt förbereds ytterligare projekt inom ramen för denna satsning av andra kommuner inför nästa ansökningsomgång i början av 2017.

I samband med den stora delegationsresa som Länsstyrelsen anordnade till Karelen 2014 framkom idéer om att anordna västerbottniska kulturdagar i Karelen. Under 2015 bedrevs ett aktivt kartläggningsarbete inför detta och i slutet av november 2016 genomfördes Västerbottensdagarna i Petrozavodsk med ett femtiotal deltagare från Västerbotten. En rad kulturaktiviteter ägde rum under fyra dagar, till exempel filmvisning, dockteater, musikuppträdande, utställningar och officiella möten. Dagarna sammanföll även med att Umeå och Petrozavodsk firade 40 år som vänorter. De kommande åren kommer liknande

aktiviteter att genomföras i Västerbotten av karelska deltagare och ett utbyte mellan aktörer i de båda regionerna kommer att fortgå. Då Länsstyrelsen inte ansvarar för kulturfrågor sker detta utbyte i nära samarbete med Region Västerbotten som har huvudansvaret för dessa frågor under 2016.

Länsstyrelsen deltar som en administrativ part i projektet Joining Creativity. Projektet leds av Karelian Resource Center i Petrozavodsk och finansieras av Nordiska ministerrådet. Länsstyrelsens finansiella bidrag bestod av arrangemanget av ett studiebesök i Umeå och Skellefteå i oktober 2016. Projektets mål är att öka samarbetet mellan de nordiska länderna och nordvästra Ryssland inom kreativa näringar. Som en del i projektet arrangeras studiebesök i de nordiska länderna, inklusive rundabordssamtal där utmaningar och möjligheter inom särskilt utpekade områden diskuteras. Projektet avslutas i februari 2017 med en avslutskonferens i samband med isskulpturfestivalen i Petrozavodsk.

Kostnader och finansiering för Barentssamarbetet

Länsstyrelsen har delat in Barentsarbetet i fem områden enligt tabellen nedan.

Redovisning av anslag 1:11 Belopp

Barents regionråd/regionkommitté och BRYC 55 536

Barents arbetsgrupper 83 082

Övrigt Barents samarbete 243 318

Stöd till projekt i Barentsregionen 875 711

SKBIC och övrigt Rysslandsutbyte 12 308

Kulturveckan Petrozavodsk 114 435

Project: Joining Creativity 15 000

37

Tabell 3.1: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod 2007 - 2013

Strukturfondsadministration (tkr) Anslag _{(5:1) finansiering} Övrig Årsarbetskrafter Totala kostnader och årsarbetskrafter för strukturadministration 45 -45 0

varav Förvaltande myndighet 45 -45 0

varav Attesterande myndighet 0 0 0

varav Kontroller i territoriella program 0 0 0

Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem UNIT 4 Business World Kommentarer Tabell 3.1

Det finns inga kostnader för strukturfondsadministrationerna för perioden 2007–2013 då det inte är möjligt att upparbeta kostnaderna i dessa program efter december 2015. De kostnader som härrör avslutsarbetet tas upp i den nya programperioden, men särredovisas inte. Det utfall som syns ovan beror på bortbokningar av differenser i samband med stängning av programperioden 2007-2013.

Tabell 3.2: Kostnader för strukturfondsadministrationen, programperiod 2014 - 2020

Strukturfondsadministration (tkr) Anslag _{(5:1) finansiering} Övrig Årsarbetskrafter Totala kostnader och årsarbetskrafter för strukturadministration 2 973 11 857 8,8

varav Förvaltande myndighet 2 039 11 267 7,2

varav Attesterande myndighet 31 170 0,2

varav Kontroller i territoriella program 903 420 1,4

Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem UNIT 4 Business World Kommentarer Tabell 3.2

Antalet årsarbetskrafter är, totalt sett, marginellt lägre än föregående år med den skillnaden att arbetskraften då var fördelad mellan två programperioder. Nu har all personal gått över till de nya programmen och arbetet med att avsluta den tidigare programperioden beräknas succesivt minska under första halvåret 2017. Uppgifterna avseende årsarbetskrafter är avrundade, vilket leder till att summeringen inte exakt går ihop.

Länsstyrelseinstruktion 5 §

7. Länsstyrelsen ska i sin verksamhet verka för att förenkla för företag

Länsstyrelsen arbetar med ständiga förbättringar, nya arbetssätt och digitalisering av ärendehanteringen i syfte att förenkla för företag i deras kontakter med myndigheten kring ansökningar, tillsyn och rådgivning. Arbetet med processkartläggningar och verksamhetsmodellering inom utvalda verksamhetsområden fortsätter med syftet att effektivisera beredningen av tillstånds- och stödärenden.

Metod- och processutvecklingsarbete

Länsstyrelsen har arbetat intensivt med att förbättra ärendehanteringsprocesserna inom Regional tillväxt. Förbättringsarbetet har skett med syfte att skapa värde med hjälp av tjänstelogik, systemsyn och

verksamhetsmodellering. Stort fokus har lagts på att utjämna ärendeflödet, minska onödig efterfrågan och utveckla värdeskapande processer.

Under året har medarbetare från flera enheter deltagit i en utbildning om effektiv styrning med syfte att bättre förstå kundens behov och vilka åtgärder som kan vidtas för att undvika onödig efterfrågan.

Utbildningen leddes av Lars Stigendal med lång erfarenhet av verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete i olika statliga myndigheter samt Siv Liedholm, senior managementkonsult med erfarenhet från utveckling av tjänsteorganisationer utifrån ett systemsynsätt.

Testverksamheten med Tillväxtverkets affärsutvecklingsprogram riktat mot små och medelstora företag, har fortsatt under 2016 och kommer att prövas inom nya områden under 2017. Ansökningsprocessen har förenklats genom att företagen endast behöver lämna in en enklare intresseanmälan för att sedan göra en

38

presentation inför ett regionalt partnerskap som prioriterar och hjälper företagen vidare med ansökan. Förenklingen har varit uppskattad av företagen som ansökt.

Länsstyrelsen har under året valt att samarbeta med andra statliga myndigheter och innovationsaktörer i syfte att utveckla metoder för att samordna kompletterande insatser för att främja företagsutveckling och innovationssamarbeten. Samarbete sker med bland annat Umeå universitet, Arbetsförmedlingen och Skellefteå Kraft. Under året har innovationssamverkan med företagsaktörer och Umeå universitet fördjupats och stärkts. En utvecklingsmodell avseende automatisering, digitalisering och adaptiv

produktutveckling har prövats och utvecklats i samverkan med Inlandets teknikpark. Länsstyrelsen deltar i pågående innovationsdialog för att bättre kunna bidra med kompletterande insatser i gränslandet mellan problemlösning, innovation, kompetensutveckling och forskning. Modellen baseras på att i dialog hitta möjligheter till problemlösning som passar rätt utvecklingsnivå för att skapa störst nytta.

Ett delresultat av projektet Etableringsmodell för datorcenter i Västerbotten blev att deltagande kommuner på ett radikalt sätt förändrat sin etableringsplanering. Det förändrade planarbetet gör att kommunerna är bättre förberedda på etableringsförfrågningar, vilket i sin tur förenklar för företag som vill etablera sin verksamhet i nytt läge. Förändringen är sprungen ur ny kunskap om betydelsen av att genomföra en strategisk grundplanering och att tidigt kunna tids- och prissätta nödvändig infrastruktur och tjänster som hör till etableringen. Krav på låg klimatpåverkan har identifierats som en viktig etableringsfaktor som behöver planeras. Projektet resulterade därtill i ett samarbete mellan Vattenfall och Skellefteå Kraft kring ett etableringskoncept för elintensiv industri i norra Sverige.

Optimerings- och effektiviseringsarbetet fortsätter inom verksamheten med Miljöprövnings-delegationen (MPD) och tillståndsärenden för vindkraft. Metoder har utvecklats för planering, genomförande och uppföljning av tillsynsarbetet inom sakområdet Miljö- och hälsoskydd. Ytterligare information om detta redovisas under rubriken Andra väsentliga prestationer och resultat, i sakområdena Naturvård, samt Miljö- och hälsoskydd.

Sedan tidigare anordnar Länsstyrelsen en gemensam tillsynsaktivitet för alla på myndigheten som arbetar med tillsyn. Årets aktivitet fokuserade på bemötande och attityder och tog inspiration från Skatteverkets arbete med dessa frågor. Målsättningen med dagen var att påbörja ett förändringsarbete med fokus på kundbemötande, med syfte att skapa bättre förutsättningar för företagen att göra rätt från början. Arbetet startades upp med en gemensam inspirationsdag under 2016 och kommer fortsätta under 2017.

Jordbruks- och lantbruksfrågor

Länsstyrelsen har gjort ett flertal insatser för att förenkla för lantbrukarföretagen i länet. För att

effektivisera administrationen har Länsstyrelsen gjort en fortsatt satsning på användning av elektronisk ansökan av jordbrukarstöd. Övergången till att alla lantbrukare använder internetansökan har uppnåtts genom omfattande utbildning och support avseende hantering av webbansökan och användning av e- legitimation. Länsstyrelsen har arrangerat kurser och öppet hus i användning av stödportalen på fem orter i länet för i många fall ovana dator- och internetanvändare. År 2016 var alla inkomna ansökningar i digitalt format, varmed målet för internetanvändning uppnåtts.

Övergången till ansökan om stöd inom Landsbygdsprogrammet via en portal på internet ger stora fördelar för såväl den sökande som för Länsstyrelsen genom att det medför färre fel i ansökningarna.

Ansökningsportalen har delvis spärrar mot felaktiga registreringar.

Genom föranmälda kontroller ges jordbrukarna bättre förutsättningar att kunna planera in tid för att medverka vid kontrollerna. Erfarenheten är att detta uppfattats mycket positivt bland jordbrukarna, och har lett till en mera positiv kommunikation mellan jordbrukare och kontrollanter.

In document Årsredovisning 2016 (Page 36-56)