Under året har det pågått ett arbete med att utveckla kontrollobjektsregistret i Miljöreda för de livsmedels- och djuranläggningar som Generalläkaren har kontrollansvar över. Fortsatt inventering av kontrollobjekt kommer att behövas även under 2015, framför allt avseende dricksvattenanläggningar samt förbandsknuten verksamhet.
En representant från Generalläkaren har deltagit i möten inom samordningsfunktionen för livsmedelskedjan och i samrådsgruppen för revision inom livsmedelskedjan där samtliga myndigheter inom livsmedelskedjan är representerade såsom Livsmedelverket, Jordbruksverket, länsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, och Statens
veterinärmedicinska anstalt. Livsmedelsverket har under året samordnat två workshop- dagar för utvecklande av den Nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan samt uppföljning av denna. Representant från Generalläkaren har även deltagit i detta strategiska utvecklingsarbete.
Uppföljning och utveckling av kontrollen
Generalläkaren har i överenskommelse med Livsmedelsverket låtit myndigheten utföra en extern revison av Generalläkarens livsmedelskontroll. Denna revison har omfattat en granskning utifrån kraven i kontrollförordningen (EG) nr 882/2004.
Generalläkaren har under året utarbetat rutiner för att styra och likrikta kontrollverksam- heten. Uppföljning av verksamheten sker halvårsvis utifrån verksamhetsplanen. Inom kontrollen utför inspektör/veterinär gemensamma kalibrerande kontroller, både inom dricksvattenområdet, djurskyddet samt annan livsmedelsverksamhet. Samtliga rapporter granskas och kontrasigneras av ytterligare en inspektör förutom ansvarig handläggare. Syftet har varit att förbättra samsynen mellan kontrollanterna. Systematisk internrevison görs för att kontrollera att rutiner följs, att ärenden dokumenteras, hanteras, bedöms och följs upp på ett enhetligt sätt i överensstämmelse med upprättad kontrollplan och fas- ställda rutiner.
155
Vid Livsmedelsverkets revison av Generalläkaren granskades även likriktning med bedömning och återkoppling av kvaliteten i samband med ett kontrollbesök på en anläggning. Under 2015 kommer fortsatt utveckling ske av verifieringssystem med mål och indikatorer för Generalläkarens kontroll. Livsmedelsverkets revisonsresultat påvisade brister i verifieringssystem för uppföljning.
För att likrikta och kvalitativt följa upp kontrollmetodik och att rutiner följs har saminspektioner utförts både internt på avdelningen med olika inspektörer och när Livsmedelsverket deltagit för att delta i bedömningen om kvalitet och effekt av kontrollverksamheten.
Kontrollens effekt Livsmedelskontroll
En sammanställning av de senaste årens statistik över antalet avvikelser påvisade i kontrollen visar en nedåtgående trend i att antalet avvikelser minskat. Generalläkaren tolkar resultatet som en effekt av Generalläkarens genomförda livsmedelskontroller.
Antal avvikelser per kontrollrapport inom Generalläkarens livsmedelskontroll 2011- 2014.
Kalenderår Antal rapporter Medelvärde Medianvärde Omfång
2011 29 4,2 5 0-17
2012 53 2,1 2 0-7
2013 76 1,4 1 0-8
2014 86 1,3 1 0-7
Beräkningsunderlag .
Kalenderår Antal avvikelser per kontrollrapport
0 1 2 3 4 5 6 7 8 17
2011 2 5 1 5 4 3 5 3 1
2012 15 8 11 8 4 3 2 2
2013 25 26 15 5 1 1 2 1
2014 28 27 17 11 2 1
Generalläkaren har kunnat konstatera att Fortifikationsverket driver och har ansvar för ett stort antal dricksvattenanläggningar inom Försvarsmakten. Dessa dricksvatten- anläggningar saknar av myndigheten fastställda program för regelbundna undersök- ningar av dricksvattnet.
156
Under året har särskild kontroll gjorts av hur Fortifikationsverket har hanterat, identi- fierat och kartlagt förekomsten av högfluorerande ämnen (PFAA) i vatten då dessa ämnen medför fara för människors hälsa. Generalläkaren har begärt in uppgifter från Fortifikationsverket över samtliga dricksvattenanläggningar och i förekommande fall även analysrapporter. Samarbete har skett med Livsmedelsverket. Förekomsten av PFAA har medvetandegjort Fortifikationsverket vikten av att upprätta ett system för egenkontroll där relevanta faror identifieras och undanröjs på ett ändamålsenligt sätt för säkrare styrning av dricksvattenproduktionen.
Vid granskning av fältmässig förplägnad bedömer Generalläkaren att vissa förbättringar har skett sedan tidigare år avseende kunskap och hygienisk hantering. Fortfarande är tillgången till materiel begränsad, men anpassning till de befintliga förrutsättningarna sker oftare.
Djurskyddskontroll
Upphöjda utkiksposter för att miljöberika hundgårdar och öka stimulansen för hundar har införts på flertalet anläggningar.
De grundläggande hygienrutinerna vid övningar med försöksdjur har förbättrats för att skydda deltagare från eventuell smitta.
Utredning av ventilationens effektivitet avseende bland annat ammoniakhalt inuti häststallarna har genomförts för att säkerställa att inomhusmiljön för hästar är tillfreds- ställande, även under de varmare månaderna. Tidigare har verksamhetsutövaren låtit göra mätningar av ammoniakhalten på utgående luft efter filtrering då miljömålen efterfrågar kontroll av utsläpp av bland annat ammoniak inom tätbebyggt område. Verksamhetsutövaren har haft mindre kontroll på inomhusmiljön inuti stallar där hästar hålls. Generalläkaren har haft vissa fördelar inom utredningsarbetet då avdelningen både kontrollerar miljön och djurskyddet inom en verksamhet.
13.6 Yttrande om den allmänna funktionen
Trots att Generalläkaren har påtalat bristande rutiner avseende hanteringen av
animaliskt riskavfall är det fortfarande oklart inom Försvarsmakten vilka rutiner som gäller vid hantering av animala biprodukter såsom avfall från internationellt trafik eller avfall efter försöksdjursverksamhet. Skriftlig rutin avseende animala biprodukter finns, men denna är inte känd eller följs inte i organisationen av personer som är involverade i hanteringen. Generalläkaren är inte behörig myndighet för kontrollområdet animala biprodukter. Samverkan med rapportering sker till andra myndigheter.
Inom Försvarsmakten finns ett antal anläggningar som inte är kända av kontrollmyndig- heten vilket försvårar kontrollen.
157
14 Revisioner
14.1 Inledning
Systemet för intern och extern revision finns beskrivet i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. Resultatet av revision av offentlig kontroll enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 beskrivs nedan. Det gäller revision på central, regional och lokal nivå inom olika kontrollområden.
14.1.1 Resultat av riksrevisionens granskning avstatens roll i livsmedelskontrollen
Riksrevisionens övergripande bedömning var att regeringen inte agerat för att komma till rätta med de brister som tidigare konstaterats, och att Livsmedelsverket inte har utnyttjat de befogenheter som tilldelats. Granskningen visade att de krav som ställs på kontrollmyndigheterna inte är tydligt definierade, att uppföljningen av kontrollverksam- heten var bristfällig och att få åtgärder vidtogs när problem i kontrollverksamheten uppdagades. Riksrevisionen ansåg också att regeringen och de ansvariga myndigheterna hittills inte använt de möjligheter som finns för att styra kontrollverksamheten och att de bör pröva om en tydligare statlig styrning leder till tillräckliga förbättringar.
Regeringens övergripande kommentar till detta är att Regeringen delar delvis denna uppfattning och avser att ytterligare förtydliga instruktioner samt ge vissa uppdrag i syfte att förbättra och utveckla livsmedelskontrollen såsom Riksrevisionen föreslår. Några exempel på regeringens aktiviteter;
Livsmedelsverket har fått i uppdrag att redogöra för hur föreskriftsrätten utnyttjas
Länsstyrelserna har i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att verka för en ökad registrering av livsmedelsföretag i primärproduktionen. Livsmedelsverket ska redovisa detta till regeringen
Länsstyrelserna har fått i uppdrag att återrapportera i vilken utsträckning de har samverkat för att utnyttja personalresurser och kompetens i kontrollen i primär- produktionen.
Regeringen har ställt ökade krav på återrapportering till exempel vad gäller länsstyrelsernas samordning av den kommunala kontrollen.
14.1.2 Nationell revisionsgrupp
Den nationella samrådsgruppen för revision, som består av berörda myndigheter i livsmedelskedjan, ger stöd och råd till de kontrollmyndigheter som utför eller låter utföra revisioner av offentlig kontroll.
158
Under året har gruppen aktivt arbetat med frågan om ett heltäckande revisionssystem. Ett resultat av detta arbete var att Generalläkarens livsmedelskontroll reviderades för första gången av Livsmedelsverket under 2014. Ett samarbete mellan Livsmedelsverket och Jordbruksverket har påbörjats för att möjliggöra samrevisioner av länsstyrelsernas kontroll i primärproduktionen av livsmedel och foder. Gruppen har också initierat ett samarbete mellan myndigheterna och skapat en pool med sakkunniga inom några av livsmedelskedjans olika områden, för att under 2015 öka antalet revisioner som omfattar momentet skuggkontroll, det vill säga en granskning av myndighetens kontroll på plats vid en anläggning. Vidare har gruppen uppmuntrat till deltagande i kommissionens BTSF-kurser om revision av myndigheter. Sverige deltog med revisorer från
kommuner, länsstyrelser, Livsmedelverket och Jordbruksverket i BTSF-kurserna om revision, sex personer i kurs A och åtta personer i kurs B.