Definitionen av dricksvatten enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 178/2002 säger att livsmedel inbegriper vatten från och med den punkt där värdena skall iakttagas enligt artikel 6 i direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten, det vill säga vid tappkranen hos användarna. Genom den svenska livsmedelslagen har tillämpningen för livsmedels- området utvidgats till att avse även dricksvatten. Enligt 3 § livsmedelslagen, jämställs dricksvatten med livsmedel, från och med den punkt där det tas in i vattenverken till den punkt där värdena ska iakttas enligt artikel 6 i dricksvattendirektivet, det vill säga från vattenverk till tappkran hos användare.
Livsmedelsverket samordnar kontrollen av dricksvatten på nationell nivå, vilket bland annat innebär att vägleda och informera. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten gäller hanteringen av och kvaliteten på dricksvatten och omfattar vattenverk som försörjer 50 personer och fler eller som i genomsnitt
53
producerar eller tillhandahåller 10 m3 eller mer dricksvatten per dygn. All offentlig och kommersiell verksamhet omfattas av föreskrifterna, oberoende av storlek.
4.3.2 Kontrollens omfattning och resurser
Myndighetskontroll av dricksvatten utförs av den lokala kontrollmyndigheten i kom- munerna. Kontrollmyndigheternas rapportering av dricksvattenkontrollen 2014,omfat- tar 4 744 allmänna och övrigadricksvattenanläggningar från 252 kontrollmyndigheter (251 kommunala kontrollmyndigheter samt Livsmedelsverket).
Inom dricksvattenkontrollen arbetade totalt 44 inspektörsårsarbetskrafter. Behovet av årsarbetskrafter inom dricksvattenskontrollen uppges till 45, vilket innebär att det saknas en årsarbetskraft inom dricksvattenkontrollen.
Under 2014 har myndigheterna totalt rapporterat in kontroller på 1 982 dricksvatten- anläggningar, vilket är ökning jämfört med föregående år. Det var således 42 procent av anläggningarna som kontrollerades. Detta är en ökning jämfört med 2013 då 31 procent av anläggningarna kontrollerades (2012: 29 procent, 2011: 27 procent).
I tabell nedan framgår hur stor andel av anläggningarna, indelade i riskklasser, som fått planerad kontroll. Anläggningar i riskklasserna 1-4 borde ha fått en eller flera kontroller under året vilket dock inte var fallet för alla anläggningar. Totalt har 17 procent av anläggningarna i dessa riskklasser inte fått någon kontroll. Jämfört med 2013 är det dock en minskning, då 39 procent av denna grupp inte fick någon kontroll.
Andel kontrollerade anläggningar per riskklass, 2014 (planerade kontroller), procent.
Totalt har 2 544 kontroller utförts under 2014, vilket är en ökning med drygt 1 000 kon- troller jämfört med föregående år. Kontrollerna kan delas upp i orsak till kontrollen samt om den var föranmäld eller oanmäld. Av tabellen nedan framgår att den allra största delen av kontrollen som utförs är föranmäld. Detta är helt i sin ordning när det gäller dricksvattenanläggningar, då detta är mest ändamålsenligt med tanke på hur verksamheterna är utformade och bemannade.
Riskklass 1 2 3 4 5 6 7 8 Saknas Totalt Antal kontroller n= n= n= n= n= n= n= n= n= n= 5 12 28 93 173 10 1 308 2 838 277 4 744 Ingen kontroll 0 8 14 19 38 0 54 62 79 58 En kontroll 60 33 43 57 44 90 40 33 19 36 Flera kontroller 40 58 43 24 18 10 6 5 1 6 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
54
Kontroller efter kontrollorsak och föranmäld/oanmäld kontroll 2014, antal och andel (procent).
4.3.3 Efterlevnad hos företag
Även inom dricksvattenkontrollen minskar andelen kontroller med avvikelse, andelen var 47 procent 2014, jämfört med 57 procent 2013. Minskningen kan bero på en föränd- rad kontrollmetodik och ett förändrat arbetssätt hos myndigheterna, snarare än en bättre efterlevnad av lagstiftningen hos livsmedelsföretagen. Det förändrade arbetssättet kan vara att avvikelse nu sätts då det verkligen är bristande efterlevnad mot lagstiftningen, på liknande sätt som i den övriga livsmedelskontrollen.
Av samtliga kontrollerade kontrollpunkter var 23 procent med avvikelse, att jämföra med 24 procent år 2013, 22 procent år 2012 och 20 procent år 2011. De kontrollom- råden där andelen avvikelser är högst är de som berör vattenkvalitet, HACCP och infrastruktur, lokaler och utrustning.
Planerad kontroll Extra offentlig kontroll Händelsestyrd kontroll Totalt n= n= n= n= 2 381 106 57 2 544 Föranmäld 77 3 1 81 Oanmäld 16 1 1 19 Totalt 94 4 2 100
55
Andel planerade kontroller på dricksvattenanläggningar utan avvikelser per kontroll- område, 2012-2014, procent (Total 2 381 planerade kontroller under 2014).
Antal kontroller som ledde till beslut om åtgärd vid bristande efterlevnad var totalt 124, vilket är 10 procent, att jämföra med 5 procent 2013 (70 åtgärder) och 4 procent år 2012 (50 åtgärder). Den absolut vanligaste åtgärden var föreläggande, precis som tidigare år. Ökningen av andelen åtgärder kan bero på att Livsmedelsverket aktivt och tydligt har gått ut med information till kontrollmyndigheterna om att åtgärder vid bristande efter- levnad även kan och bör användas på dricksvattenområdet.
4.3.4 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna
För att höja kompetensen hos kontrollmyndigheter arrangerar Livsmedelsverket löpande riktade utbildningar eller medverkar i andras utbildningar. Under året hölls en kurs om dricksvattenföreskrifterna där cirka 50 personer deltog. Under 2014 genomfördes dess- utom två regionala seminarier om riskbaserad dricksvattenkontroll med drygt 100 del- tagare från 60 kommuner/kontrollmyndigheter. Seminarierna kommer att fortsätta 2015.
16 14 24 35 19 17 36 27 21 3 26 11 40 11 10 22 39 13 8 37 23 20 5 28 12 37 12 10 14 31 8 8 31 16 14 3 20 5 27 0 10 20 30 40 50 15. Övrigt 13. Spårbarhet 12. Information 11. HACCP 10. Utbildning 9. Personlig hygien 7. Vattenkvalitet 6. Rengöring 5. Skadedjur 4. Avfall 3. Hantering, lagring, transport 2. Råvaror, förpackningsmaterial 1. Infrastruktur, lokaler,
utrustning
56
EU-kommissionen arbetar för närvarande med att revidera de tekniska bilagorna till EU:s dricksvattendirektiv, och arbetet förväntas vara klart under 2015. Kommissionen har även beslutat att utreda om dricksvattendirektivets övriga delar behöver revideras. Under 2013 publicerade kommissionen ett nytt direktiv om radioaktivitet i dricksvatten (Rådets direktiv 2013/51/Euratom). Regeringen har uppdragit till
Strålsäkerhetsmyndigheten och Livsmedelverket att gemensamt utreda hur direktivet ska genomföras i svensk lagstiftning. Direktivet ska vara genomfört senast i november 2015. Bland annat av dessa anledningar har en översyn av de nationella dricksvatten- föreskrifterna inletts. En viktig del är att ta fram tydligare regler som syftar till att minska risken för vattenburen smitta orsakad av parasiten Cryptosporidium.
Ändringar i de nationella dricksvattenföreskrifterna under 2011 har lett till att vägled- ningen till dricksvattenföreskrifterna har reviderats. En viktig del har varit att närmare utveckla hur HACCP-principerna kan användas inom dricksvattenområdet.
”Under 2014 uppmanades 129 495 personer att koka sitt dricksvatten från dricksvatten- anläggningar i 21 olika kommuner. För att få ett mått på omfattningen av koknings- rekommendationer kan man multiplicera antalet drabbade konsumenter med antalet kokningsrekommendationsdagar vid varje enskilt tillfälle och addera dessa. År 2014 blev denna siffra 533 745 ”persondygn” mot 1 619 450 ”persondygn” år 2013.”
Antal berörda personer, antal dygn och antal persondygn, 2011-2014.
År Antal personer Antal dygn Antal persondygn 2011 146 439 727 7 074 989 2012 33 253 635 373 053 2013 246 955 554 1 619 450 2014 129 495 415 533 745 Nationell dricksvattensamordning
Det nationella nätverket för dricksvatten stödjer strategisk och systematisk samordning på dricksvattenområdet med fokus på klimatanpassning av dricksvattenförsörjningen. Inom nätverkets ram har man arbetat organiserat utifrån tre prioriterade områden
krisberedskap
planering (där kontrollfrågor kommer in, ny grupp för offentlig kontroll bildas 2015) samt
forskning och utveckling.
Livsmedelsverket är samordnande myndighet för dricksvattenfrågor på nationell nivå och ordförande i styrgruppen Nationellt nätverk för dricksvatten. Nätverket har regel- bundna möten för nätverkets olika nivåer, tematiska seminarier och kurser med fokus på prioriterade frågor samt informationsinsatser som lyfter fram dricksvattenfrågor inom nationella planer och program. Löpande information om nätverkets aktiviteter pub- liceras på Livsmedelsverkets webbplats under rubrikerna Dricksvatten och Nationell
57
samordning. Under 2014 har det inom nätverkets ram fastställts en nationell strategi för hanteringen av korta kriser i dricksvattenförsörjningen och ett antal av dessa aktivitets- förslag i den nationella statrategin genomförs just nu. En film som beskriver behovet av kommunal planering för att säkra dricksvattenförsörjningen har fortsatt lanserats för att uppmuntra till en mer ändamålsenlig kommunal planering ur dricksvattenförsörjnings- perspektiv.
Inom nationellt nätverk har man noterat att planeringfrågor och kontrollfrågor inte är helt ändamålsenliga att ha i samma arbetsgrupp. I den arbetsgruppen har man gjort en förändring till fokus på myndigheter med planerings- och miljöansvar. Under 2014 har inom Nationellt nätverk i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförts förberedelser att starta en arbetsgrupp med dricksvatten och offentlig kontroll under 2015. Medlemmar i arbetsgruppen består av representanter för kom- munala myndigheter, Generalläkaren, länsstyrelsen, Livsmedelsverket och SKL. Ett nordiskt- baltiskt möte med inriktning dricksvattenforskning och utveckling har genom- förts med Norge som arrangör. Livsmedelsverket och Nationell nätverk har stött en branschsamordnat arbete för att öka möjligheterna till EU-finansierad forskning inom dricksvatten- och vattenområdet.