Skyddsräcken vid platser på hög höjd
Avsnittet bygger på samtal/material från Vägverket mm.
År 2003 inträffade 60 suicid genom hopp från hög höjd i Sverige. Sui-cidmetoden står för 5,7 procent av kvinnornas suicid och 4,6 procent av männens (12). Vägverket uppskattar att omkring 40-50 suicid årligen sker genom hopp från broar.
Genom att utrusta speciellt suicidutsatta broar och andra platser på hög höjd med säkerhetsutrustning i form av fysiska hinder är det troligt att man kan rädda liv. Ytterligare fördelar med sådana åtgärder är möjligheten att bespara andra människor psykisk trauma som kan uppstå om de bevittnar våldsamma suicidhandlingar, ökad trafiksäkerhet under vägbroar och mins-kad förekomst av uppseendeväckande tidningsartiklar som i sin tur kan öka suicidrisken för känsliga personer. De största hindren för att utrusta broar och andra platser med fysiska hinder utgörs av ekonomiska kostnader, este-tiska faktorer, tekniska säkerhetsfaktorer eller svårigheter att montera säker-hetsutrustning vid till exempel höga klippor (195).
Vägverket har det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten i Sverige.
Suicid ingår formellt inte i trafikolyckorna och Vägverket har därför inget uttalat ansvar för att vidta åtgärder för att förebygga suicid som sker genom hopp från vägbroar. Vägverket har dock från flera håll mottagit önskemål om att införa brotekniska åtgärder för att minska antalet suicid vid svenska vägbroar. För närvarande pågår därför ett arbete inom Vägverket för att ut-veckla det förebyggande arbetet i detta avseende. En skrivelse har tagits fram där suicid genom hopp från broar beskrivs och där ansvarsfrågan redo-visas. Ett beslut har tagits inom Vägverket att utrusta särskilt utsatta broar med skyddsåtgärder och att verket även ska sköta underhåll och uppföljning.
Det återstår att besluta om kriterier för vilka broar som ska inbegripas av åtgärden och exakt vilken form av skyddsutrustning som ska användas.
Samverkan och erfarenhetsutbyte förs med andra länder, bland annat Norge och Schweiz. Vägverket är angeläget om att, från den nationella nivån, få kunskapsstöd då det gäller vilken typ av åtgärder som är mest effektiva (bland annat från ett samhällsekonomiskt perspektiv) och stöd i att kommu-nicera med media om inträffade suicid genom hopp från broar.
Statens räddningsverk fungerar som remissinstans för planärenden som överklagats till central nivå utifrån planprocessen i Plan- och bygglagen samt miljöbalken. Verket arbetar också, tillsammans med bland annat Boverket, för att ta fram vägledning och handböcker för säkerhetsfrågor i fysisk planering.
Statens räddningsverk har goda kunskaper om risker och riskinventering och kan kanske företräda frågan om säkra fysiska miljöer (ur suicidsynpunkt) gentemot kommuner som har det yttersta ansvaret. Räddningstjänsten är en remissinstans i kommunernas arbete med översikts- och detaljplaner och för vissa ärenden medverkar räddningstjänsten aktivt i plan- och byggprocessen och vid besiktningar. Möjligen skulle Räddningsverket kunna utöka sina an-svarsområden till att säkra byggnationer ur suicidsynpunkt.
Säkerhetsåtgärder i järnvägstrafiken
Avsnittet bygger på samtal med representant från Banverket, en forskare från Karlstads universitet samt på information från Internet.
Tre fjärdedelar av alla dödsfall inom järnvägstrafiken är suicid, vilket gör det till ett stort och allvarligt problem. Banverket har sedan 1997 i uppgift att sammanställa olycksstatistik, inklusive suicid. Uppgifterna bygger på polisrapporter och dessa innehåller ett visst mått av osäkerhet. Mellan åren 1997 och 2004 har i medeltal 56 suicid inträffat årligen i järnvägstrafiken.
Förutom ökade samhällskostnader och störningar i trafiken får suicid allvar-liga konsekvenser för tågpersonalen. Järnvägens aktörer stödjer därför forskning inom området och arbetar för att finna lösningar till problemet.
En preventiv insats består av att Banverket har skolinformatörer som be-söker skolklasser och informerar om risker med att vistas eller leka på spårområden.
En sammanställning har gjorts över inträffade suicid och olycksfall med dödlig utgång på spårområden i Sverige från 1998 till maj 2003. Syftet var att identifiera platser eller delsträckor där fler än två dödsfall inträffade un-der perioden – så kallade ”hot spots”. En av de ”hot spots” som identifiera-des undersöktes mer noggrant via akter i Järnvägsinspektionens register över olycksfallsrapporter och genom besök och fotografering av den aktuel-la spårsträckan. På grund av sekretesskyddet var det inte möjligt att utröna detaljerade uppgifter om de omkomnas medicinska historia och beteende innan dödsfallet. Däremot såg man att det skulle vara möjligt att försvåra tillträde till spåret. Kameraövervakning av sträckan ansågs också som ett alternativ. Författaren till rapporten föreslår att Banverket ser över möjlighe-terna att skapa ett standardiserat rapporteringssystem med uppgifter som skulle kunna användas för att utforma preventiva åtgärder.
Ett annat initiativ genomfördes våren 2005 då lokförare rapporterade vid vilka platser de sett människor vistas på och omkring spårområdet. Uppgif-terna sammanställdes och skickades ut till de olika regionkontoren inom Banverket. Tanken var att underlaget skulle leda till att lokala åtgärder genomfördes men det är oklart vilka konsekvenser insatsen fick.
Slutligen har den tyska motsvarigheten till Banverket erbjudigt sig att bi-dra med erfarenheter av hur de i Tyskland genom preventivt arbete lyckats minska förekomsten av suicid i järnvägstrafiken.
En forskare från Karlstads universitet arbetar med en avhandling om sui-cid inom järnvägstrafiken. Målsättningen är att finna tekniska lösningar till preventiva insatser.
Säkerhetsåtgärder i tunnelbanetrafiken
Avsnittet bygger på information från samtal med representant från Connex samt på information från Internet.
Storstockholms lokaltrafik (SL) har huvudansvar för kollektivtrafiken i Stockholms län och fungerar som beställare av entreprenörer som sköter transporterna. Entreprenörernas verksamheter regleras genom avtal med SL.
Varje entreprenör har också ett program för kvalitetsutveckling som är god-känt av SL. På så sätt ska kvalitetsutvecklingen hos entreprenörerna över-ensstämma med SL:s övergripande mål. SL:s ambition är att ingen resenär eller anställd ska dödas eller allvarligt skadas i SL-trafiken.
Sedan juli 1999 sköter Connex tunnelbanetrafiken i Stockholm. I Connex huvudansvar ingår att transporterna sker på ett säkert sätt och enligt tidtabel-len, samt att det finns en beredskap för olika typer av störningar. Connex för årlig statistik över händelser där människor kommer till skada i tunnelbane-systemet. I genomsnitt har 11 säkra suicidförsök och lika många påkörning-ar (osäkra suicidförsök) inträffat årligen i Stockholms tunnelbanesystem sedan 1999. Det framgår inte av statistiken hur många av dessa säkra och osäkra suicidförsök som resulterade i att personen avled. Enligt Connex säkerhetschef är tunnelbanestationer i nära anslutning till större sjukhus överrepresenterade då det gäller påkörningar. Connex har som policy att inte lämna ut uppgifter om suicidhändelser till media. Samtliga suicidhändelser är föremål för interna utredningar om vad som hände och rekommendatio-ner om förbättringar.
Suicid i tunnelbanesystemet utgör ett väsentligt arbetsmiljöproblem för tunnelbaneförare. Inom företagshälsovården finns ett program för arbetsta-gare som drabbats av hot/våld eller annan påfrestande. Dessutom skapar suicidhändelser omfattande praktiska störningar i tunnelbanetrafiken med förseningar som följd.
Då det gäller praktiska åtgärder för att öka säkerheten och förebygga sui-cid i tunnelbanesystemet finns några utvecklingsområden. Som en del i SL:s trygghetsprogram ska alla plattformer som ligger under jord få kamerabe-vakning innan slutet av år 2008. Det huvudsakliga motivet till att införa ka-meraövervakning är att säkra en god ordning på plattformarna men åtgärden gör det även möjligt att upptäcka personer som på olika sätt uppträder avvi-kande. En annan åtgärd som införts på prov på några plattformar är införan-det av så kallade larmpunkter som består av en larmtelefon som är kopplad till SL:s trygghetscentral. Larmcentralerna gör det möjligt för trafikanter att snabbt komma i kontakt med personal som styr tunnelbanetrafiken. En önskvärd suicidpreventiv åtgärd vore att bygga in plattformen så att tillträde till spåret förhindras. Detta är inte aktuellt i Stockholm då det är praktiskt svårt att i efterhand konstruera sådana lösningar. Connex säkerhetschef ef-terlyser däremot framtagna riktlinjer för hur eventuella nya tunnelbanesta-tioner bör byggas för att öka säkerheten samt en generellt sett ökad med-vetenhet om tekniska lösningar på säkerhetsarbetet inom spårtrafiken.