Restriktiv tillgång till skjutvapen
Avsnittet bygger på samtal med representant från Rikspolisstyrelsen och Jägareförbundet samt på information från Internet.
Tillgång till vapen är en viktig bestämningsfaktor för suicid enligt den ve-tenskapliga litteraturen. År 2003 utgjorde suicid genom skott med skjutva-pen 11 procent (120 stycken) av alla säkra suicid i Sverige, vilket ytterligare påvisar bestämningsfaktorns betydelse. Det är nästan bara män som tar sitt liv genom att skjuta sig.
Sverige har en restriktiv vapenlagstiftning jämfört med många andra län-der. Den starkaste kontrollfunktionen i vapenlagstiftningen består av vapen-licensen som utfärdas av polismyndigheten på den ort där man är folkbok-förd. Vapenlicens ges i regel ut till personer som är minst 18 år. I samband med ansökan om vapenlicens betalas en avgift på 600 kronor för det första vapnet och 220 kronor för ytterligare vapen. För olika vapenlicenser ställs olika krav. För att få jaktvapenlicens krävs att man har avlagt jägarexamen.
För att få licens på ett vapen för målskjutning krävs att man har varit aktiv medlem under minst sex månader i en godkänd skytteförening som bedriver skytte med den vapentyp som licensen avser. När det gäller enhandsvapen, det vill säga pistol eller revolver, krävs dessutom att man har uppfyllt po-ängfordringarna för pistolskyttemärket i guld. Ingen prövning av personers psykologiska tillstånd gällande psykisk sjukdom och alkoholmissbruk görs i samband med att vapenlicenser delas ut. Detta skulle vara önskvärt enligt en representant från Rikspolisstyrelsen.
Vapenlicens är en kontrollfunktion som påverkar tillgängligheten på va-pen (som är en bestämningsfaktor för suicid). Andra kontrollfunktioner i vapenhanteringen utgörs av olika lagar, föreskrifter och allmänna råd om förvaring av vapen och om innehav av ammunition. Vapen skall enligt lag förvaras i säkerhetsskåp eller i lika säkert förvaringsutrymme. Särskilda föreskrifter finns för handlares och vissa sammanslutningars förvaring av vapen samt hur vapen ska förvaras i samband med jakt eller tävling. Polis-myndigheten har i uppgift att granska befintliga vapenhandlares verksamhet en gång per år.
Rikspolisstyrelsen har under perioden 2004-2006 i uppdrag av regeringen att årligen rapportera hur tillämpningen av vapenlagstiftningen fungerar.
Som ett resultat av rikspolisstyrelsens rapportering till regeringen infördes den första juli 2006 en skärpning av lagen gällande läkares skyldighet att anmäla personer som av medicinska skäl är olämpliga vapenägare. Enligt vapenlagens sjätte kapitel (6 §) är en läkare skyldig att anmäla en patient som av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen till polismyndig-heten. Polisen har då möjlighet att beslagta vapnet (enligt 6 kap, 4 § i vapen-lagen). Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till
omständigheter-na står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd för skjutvapen. Inomständigheter-nan lagförändringen trädde i kraft gällde skyldigheten endast läkare som be-handlar patienter för psykisk störning. Den nuvarande formuleringen ”av medicinska skäl” innebär en skärpning av lagen. Enligt Socialstyrelsens verkställningsföreskrifter av bestämmelser i vapenlagen gäller läkares skyl-dighet att anmäla oavsett om patienten vårdas i öppen eller sluten vård, spe-cialiserad psykiatrisk vård eller annan hälso- och sjukvård (261). Socialsty-relsen har gjort en uppföljning av hur skyddsbestämmelsen i vapenlagen 6 kap, 6 § tillämpades under 2005 och första halvan av 2006 (262). Uppfölj-ningens slutsatser var att läkare inte gör anmälningar i den utsträckning de borde. Socialstyrelsen föreslår att lagtexten omformuleras och förtydligas ytterligare.
En annan innebörd i den nya vapenlagen gäller kontroll av hemvärnsper-sonal. Om en polismyndighet får kännedom om omständigheter som kan medföra att en person som tillhör hemvärnets personal är olämplig att inne-ha skjutvapen, skall myndigheten omedelbart underrätta försvarsmakten om dessa omständigheter.
Den största andelen registrerade vapen i Sverige utgörs av jaktvapen.
Förutsättningen för att äga ett jaktvapen är att personen i fråga innehar jä-garexamen. Svenska Jägareförbundet är en partipolitiskt obunden ideell fö-rening som arbetar för god jakt, viltvård och naturvård och som ansvarar för att utfärda Jägarexamen. För avläggande av jägarexamen krävs såväl teore-tiskt och praktiska prov som båda ställer krav på kunskap om säker vapen-hantering. Jägareförbundet ansvarar även för utbildning av jaktledare. Jakt-ledaren har en viktig ledarskapsroll i ett jaktlag och tränas i att ta ansvar för jaktlagets medlemmar, till exempel genom att vara lyhörd för om någon har psykiska problem. Förbundet har dessutom under 2006 ett allmänt uppdrag från Jordbruksdepartementet som bland annat innebär att verka för en hög jaktsäkerhet. Jägareförbundet ska rapportera till Jordbruksdepartementet om vilka insatser som gjorts för att öka jaktsäkerheten.
Restriktiv tillgång till läkemedel
Avsnittet bygger på samtal med representant från Läkemedelsverket, Apo-teket AB och NASP samt på information från Internet.
I Sverige är förgiftning den näst vanligaste suicidmetoden efter hängning.
År 2003 avled knappt 300 personer i suicid genom förgiftning, varav hu-vuddelen av dödsfallen var läkemedelsförgiftningar och förgiftning av alko-hol och narkotika. Metoden är vanligare bland kvinnor än bland män och nästan hälften av alla kvinnor som tar sitt liv gör det genom förgiftning.
Både receptbelagda och receptfria läkemedel används vid suicid genom lä-kemedelsförgiftning. Läkemedelsförgiftning orsakar även merparten av självdestruktiva handlingar som leder till sjukhusvistelse bland både kvinnor och män.
Det finns viss evidens för att begränsad tillgång till receptfria smärt-stillande läkemedel leder till minskat antal suicid och suicidförsök i befolk-ningen. I studierna som stödjer påståendet innebar den begränsade tillgång-en att det 1) finns restriktioner om maximal försäljningsmängd, 2) begrän-sade förpackningsstorlekar och 3) tryckförpackningar i stället för att
läke-medel förpackas i burk. Enligt Läkeläke-medelsverket finns inget utrymme för förbättrade försäljningsrutiner enligt punkt två och tre eftersom receptfria smärtstillande läkemedel säljs i små tryckförpackningar. Att begränsa tillå-ten inköpsmängd är inte heller en framkomlig väg eftersom den dödliga dosen är relativt liten. I Sverige sker en kontrollerad försäljning av recept-fria läkemedel i och med Apotekets försäljningsmonopol. Det svenska apo-teksmonopolets framtid behandlas för närvarande i en statlig utredning om detaljhandel med läkemedel (S 2005:07). En förändrad försäljningsverk-samhet av framför allt receptfria smärtstillande läkemedel skulle kunna få konsekvenser för förekomsten av läkemedelsförgiftningar och suicid genom läkemedelsförgiftning. Utredaren ska presentera sina resultat senast den 31 december 2007.
En debatterad fråga (som även ingår i ovan nämnda utredning) är huruvi-da försäljningen av läkemedel ytterligare bör kontrolleras genom införandet av åldersgräns för inköp. Företrädare för barn- och ungdomspsykiatrin häv-dar att tillgängligheten till läkemedel som innehåller paracetamol borde be-gränsas genom en åldersgräns för inköp (263) (264). I en artikel i tidningen Läkemedelsvärlden (augusti 2006) debatteras frågan om restriktioner för inköp av receptfria läkemedel. Tre personer som på olika sätt är insatta i läkemedelsbranschen anser att åldersgräns för inköp skulle kunna vara en klok åtgärd att införa. Två personer är mer tveksamma om åtgärden skulle få önskade effekter och någon menar att den till och med skulle kunna få mot-satt effekt (265).
I Danmark infördes en åldersgräns på 15 år för inköp av vissa läkemedel i samband med att de gjordes tillgängliga för försäljning i detaljhandeln. Där-emot har man ingen åldersgräns vid försäljningen på apoteken.
Inga studier har påträffats som belyser effekter på suicidförekomsten av att införa åldersgräns för inköp av smärtstillande läkemedel och det saknas erfarenheter från andra länder. Frågan ingår i Apoteksutredningen.
Restriktiv tillgång till giftig gas
De två främsta riskerna inom detta område gäller förekomst av kolmonoxid i hushållsgas och i avgaser från bilar. I Sverige används idag inte längre hushållsgas som innehåller kolmonoxid. Den kvarstående risken avser såle-des bilavgas. I slutet på 80-talet blev det obligatoriskt med katalysatorrening i alla nytillverkade bilar och enligt Naturvårdsverkets statistik utgör 85 pro-cent av den totala bilparken idag av katalysatorbilar.
Flera fordonstillverkare driver utveckling av tekniska lösningar för att in-föra automatisk tomgångsstopp i sina bilar. Detta system gör att motorn stängs av i stället för att gå på tomgång då fordonet står stilla. Det finns ekonomiska och miljömässiga fördelar med ett sådant system eftersom ben-sinförbrukningen minskar. En sidoeffekt med automatisk tomgångsstopp är att det blir omöjligt att ta sitt liv genom att andas in avgaser från fordon som går på tomgång.
Fordon
Både Saab och Volvo personvagnar har fått medel från Vägverkets skylt-fond för att utveckla ett mer användarvänligt alkolåssystem. Den svenska allmänheten är positiv inställd till alkolås och den svenska industriutveck-lingen ligger före andra länder. Volvos alkolås ska vara klart för provning under 2007. Alkolås har som främsta syfte att förhindra rattfylleri och för-bättra trafiksäkerheten. En bidragande vinst är att det blir svårare att genom-föra suicidförsök genom avgasförgiftning under alkoholpåverkan.