Åtgärder: kostnader och nyttor

UTROTNING

Lokala populationer kan utrotas eller försvagas genom exempelvis bete, upp­ grävning, avskärning och övertäckning eller användning av växtskyddsmedel. DN (2013) ger en åtgärdsöversikt.

En metod (den mest effektiva enligt Weidema, 2006) är att gräva upp växten med rötterna. Denna procedur måste upprepas tills alla delar av stamutlöparna har tagits bort, vilket kan vara arbetsintensivt. I Sverige har användning av grävmaskiner visat sig vara framgångsrikt på vissa platser i Hallands län (Fritz m.fl., 2012). Det kan vara nödvändigt att gräva 3–4 meter djupt och proceduren måste upprepas ett eller två år efteråt. En risk

med uppgrävning är att det kan leda till erosion, så åtgärden är mest lämpad för ganska små områden där risken för erosion är liten. Risken för skada på annan känslig vegetation måste också övervägas.

Enligt DN (2013) kan bete vara att föredra i områden som historiskt har används på detta sätt eftersom det förhindrar nya etableringar av vresrosen. I områden med redan etablerade populationer kan bete bidra till försvagning av bestånden och därmed förhindra vidare spridning. Precis som bete kan även avskärning ha dessa effekter.

Man kan även använda växtskyddsmedel men det kräver naturligtvis särskild bedömning. Enligt DN (2013) är ett särskilt svårt problem att växt­ skyddsmedel (glyfosat) som används i sandig jord kan stanna kvar i sanden eftersom den naturliga nedbrytningen eller upptagningen av ämnen i rötter inte är så stor.

Kostnader för åtgärder i Sverige uppskattas vara mellan 1,3 och 15,7 mil­ joner kronor15 _{för att kontrollera arten i områden där den har visat sig vara}

mest problematisk (Gren m.fl., 2007). Detta är troligtvis en underskattning. Fördelarna med utrotning är troligen mycket stora och innebär bland annat att man kan undvika negativa effekter på den biologiska mångfalden och på stödjande och kulturella tjänster (rekreation).

POPULATIONSBEGRÄNSNING

Populationsbegränsning behandlas här som synonymt med lokala utrot­ nings åtgärder och kan troligen ske genom de åtgärder som beskrivs ovan. De åtgärder som väljs måste genomföras grundligt och upprepade gånger för att ge effekt.

SPRIDNINGSBEGRÄNSNING

Spridningen kan begränsas genom försvagning eller utrotning av lokala etableringar och genom att förhindra nya etableringar från kontaminerad jord. För att förhindra spridningen via jord innehållande stamutlöpare krävs information till branscher, allmänheten och myndig heter där man klargör vilken påverkan arten har och vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas. En annan möjlig åtgärd är att man sätter stopp för nya planteringar, något som troligen kräver rättsliga åtgärder. Det finns inga tillgängliga data för att bedöma kostnaderna och nyttorna med dessa åtgärder i monetära termer. Kostnaderna skulle troligen vara höga på grund av den omfattande informa­ tionskampanj som skulle krävas. Hur stora nyttorna blir beror på hur effek­ tiv en sådan kampanj är.

15 _{Enligt priser 2015, beräknat baserat på 1,2–14,5 miljoner kronor som uppskattades 2007 och justerat} för konsumentprisindex (SCB, 2015).

SAMMANFATTNING AV KOSTNADER OCH NYTTOR MED DE SVENSKA HANTERINGSALTERNATIVEN

På grund av artens påverkan på biologisk mångfald och stödjande tjänster samt rekreation skulle kostnaden för inaktivitet bli mycket hög och även ha negativa effekter på hotade arter. Utrotningsåtgärder har uppskattats kosta 1,3–15,7 miljoner kronor per år (se ovan). Denna uppskattning är troligt­ vis en underskattning eftersom den endast inkluderar kontroll av arten i områden där den bedöms vara som mest problematisk. På grund av svårig­ heten att bedöma nyttorna av en undviken risk för dem biologiska mång­ falden är det inte möjligt att presentera nyttoskattningar i kvantitativa termer. Man kan dock anta att dessa nyttor är mycket stora för utrotning och stora för spridningsbegränsning. Det är inte möjligt att presentera någon rangordning för nytto­kostnadsförhållandena mellan de olika hanterings­ alternativen.

Tabell 20. Vresros. Monetär eller semikvantitativ bedömning av kostnader, nyttor och nytto-kost- nadsförhållanden för svenska hanteringsalternativ.

Kostnad för

inaktivitet Åtgärd Kostnader Nyttor

Förväntad rangordning av nytto-kostnads- förhållanden

Mycket stor Utrotning 1–16 miljoner

(underskattning) Mycket stora ?

Spridningsbegränsning Stora Stora ?

Populationsbegränsning – – –

Anmärkning: Skalan för semikvantitativa bedömningar omfattar kategorierna Mycket små, Små, Stora och Mycket stora. Utifrån befintliga data är det inte möjligt att göra om dessa bedömningar till monetära bedömningar. Rangordningen av de förväntade nytto-kostnadsförhållandena samt de semikvantitativa bedömningarna av kostnader och nyttor baseras på författarnas tolkning och måste beaktas med försiktighet. Vidare är det inte säkert att strategierna är ömsesidigt uteslutande.

3.10.4 Rekommendationer

Med tanke på de värden som står på spel är både utrotning och spridnings­ begränsning motiverade åtgärder. Åtgärderna måste dock prioriteras rätt när det gäller tid och plats. Att identifiera särskilt känsliga områden där arten är etablerad är en viktig uppgift inför den framtida hanteringen.

4 Slutsatser

Denna rapport är tänkt att vara ett stöd för beslutsfattande genom att bistå i prioriteringen mellan olika hanteringsalternativ (utrotning, populations­ begränsning eller spridningsbegränsning) för de tio studerade arterna baserat på de olika alternativens ekonomiska konsekvenser. För varje art presenteras den förväntade rangordningen av de olika hanteringsalternativens nytto­ kostnadsförhållanden (dvs. kvoten mellan nyttor och kostnader). Studiens metodiska grund består i kostnads­nyttoanalys. Trots att bristen på data har inneburit begränsade möjligheter till monetära bedömningar har det i många fall ändå gått att göra semikvantitativa bedömningar.

Figur 24 visar en sammanfattande matris över fynden och de ekonomiskt rekommenderade hanteringsalternativen för samtliga tio arter. Y­axeln visar artens aktuella påverkan i Sverige. X­axeln visar potentiell påverkan vid inakti­ vitet, vilket baseras på en kvalitativ viktning av sannolikheten för påverkan och omfattningen av denna påverkan om inget av hanteringsalternativen sätts in. För de flesta arter är den aktuella påverkan mindre än den potentiella påver­ kan, vilket talar för att det krävs snabba åtgärder. Uppställningen i figur 24 gör det möjligt att göra jämförelser mellan arterna. Till exempel har både den gulbukiga vattensköldpaddan och mårdhunden förhållandevis liten påverkan i dag, men för mårdhund kan de potentiella effekterna sannolikt bli stora i framtiden om inga åtgärder vidtas, medan litteraturen inte ger några sådana indikationer för den gulbukiga vattensköldpaddan. Placeringen av varje art i matrisen baseras på kvalitativ viktning av den information som presenteras om varje art i föregående avsnitt i rapporten.

Lå gH ög Låg Hög Nuvarande påverkan Potentiell påverkan Skunkkalla Signalkräfta (spridningsbegränsning/ ev. utrotning) Vresros (utrotning/spridnings- begränsning) (utrotning) Mårdhund Parkslide (utrotning/spridnings- begränsning (populations- begränsning) Bisam (utrotning/populations- begränsning) Ullhandskrabba (populationsbegränsning) Kabomba (ev. utrotning) Gulbukig vattensköldpadda (utrotning) Tromsöloka (utrotning/spridnings- begränsning)

Figur 24. Aktuell och potentiell påverkan av de tio arterna, samt rekommenderade hanterings strategier.

Följande övergripande slutsatser kan dras för var och en av arterna. • Mårdhunden har en ganska liten påverkan i dag, men potentialen för

påverkan om inga åtgärder vidtas är stor på grund av artens möjlighet till populationstillväxt. Den ekonomiskt rekommenderade hanterings­ strategin är kontinuerlig populationsbegränsning.

• Bisam har troligtvis en ganska liten påverkan i dag, men potentialen för påverkan i ett scenario av inaktivitet kan vara större eftersom popula­ tionen kan växa snabbt. Den ekonomiskt rekommenderade hanterings­ strategin är populationsbegränsning och lokala utrotningsinsatser. • Ullhandskrabban har liten påverkan i dag, men påverkanspotentialen

om inga åtgärder vidtas kan vara stor, särskilt om stora populationer etableras på högriskplatser som känsliga flodbankar. Den ekonomiskt rekommenderade hanteringsstrategin är populationsbegränsning.

• Signalkräftan har en stor påverkan redan i dag. Ytterligare spridning av arten till områden där den i dag inte är etablerad kan medföra en ännu större påverkan i framtiden. Den ekonomiskt rekommenderade hante­ ringsstrategin är spridningsbegränsning.

• Den gulbukiga vattensköldpaddan har en mycket liten påverkan i dag och påverkanspotentialen förväntas vara fortsatt liten. Den ekonomiskt rekommenderade hanteringsstrategin är utrotning.

• Kabomban har en mycket liten påverkan i dag. Det råder stor osäker het kring hur invasiv arten kan komma att bli i framtiden, vilket betyder att det finns en risk för större påverkan i framtiden. Det ekonomiskt rekommen­ derade hanteringsalternativet är utrotning eller populationsbegränsning. • Skunkkallans aktuella påverkan är medelstor och förväntas öka ännu

mer om inga åtgärder vidtas. Den ekonomiskt rekommenderade hante­ ringsstrategin är utrotning.

• Tromsölokan har en liten påverkan i dag. Hur dess påverkan kan utveck­ las i framtiden är osäkert. De ekonomiskt rekommenderade hanterings­ strategierna är utrotning och spridningsbegränsning.

• Parkslide har en ganska stor påverkan i dag, och på grund av artens för­ måga till populationstillväxt är den potentiella påverkan vid inaktivitet stor. De ekonomiskt rekommenderade hanteringsstrategierna är utrot­ ning och spridningsbegränsning.

• Vresrosens aktuella påverkan är stor och förväntas öka ännu mer om inga åtgärder vidtas. De ekonomiskt rekommenderade hanteringsstrate­ gierna är utrotning och spridningsbegränsning.

5 Diskussion

Metodologisk komplexitet

Studien är i stor utsträckning baserad på befintlig information i litteratur­ källor och i mer begränsad utsträckning på personlig kommunikation med aktörer som representerar hanteringen av arterna. Artens roll i ekosyste­ met och de olika hanteringsalternativens effektivitet är för många arter mycket osäkra. Detta begränsar möjligheten att göra exakta ekonomiska bedömningar.

Ibland uttrycks kostnader och nyttor i monetära termer, ibland i kvalita­ tiva termer. För att sammanfatta och kondensera blandningen av kvalitativ och monetär information och ge stöd till beslutsfattande baserat på socio­ ekonomiska grunder ges för varje hanteringsalternativ och art en rang ordning av nytto­kostnadsförhållandena. På grund av den stora osäkerheten när det gäller påverkan (skadekostnader) och åtgärdernas effektivitet är det i många fall inte möjligt att säga säkert om ett visst hanteringsalternativ har en positiv eller negativ nettonytta. Eftersom ambitionen är att vidta åtgärder och göra prioriteringar på ekonomiska grunder kan rangordningen av förväntade nytto­ kostnadsförhållanden dock ändå utgöra tillräckligt beslutsstöd.

Det är ofta svårt att dela in hanteringsalternativen i de tre kategorier som diskuterats i denna rapport, det vill säga utrotning, populationsbegränsning och spridningsbegränsning. Till exempel har lokala utrotningsåtgärder ofta effekt även på spridningsbegränsningen (t.ex. parkslide och andra växtarter) och åtgärder för att begränsa spridningen kan även innebära populations­ begränsning (t.ex. mårdhunden). Ibland kan det dessutom vara motiverat att kombinera de tre hanteringsalternativen, till exempel genom att vidta lokala utrotningsåtgärder på vissa platser samtidigt som man begränsar spridningen genom att i rätt tid skära av växter på andra platser (t.ex. tromsölokan). Andra gånger är förebyggande åtgärder, som inte formellt tas upp i denna studie, ett kostnadseffektivt sätt att hantera invasiva främmande arter (t.ex. barlastvattenhantering och ullhandskrabban).

Internationell kontext

Nationsgränser är administrativa, men för spridningen av invasiva främ­ mande arter gäller andra gränser, till exempel klimatförhållanden och habitat­ tillgång. Således har hanteringen i Sverige inverkan på andra länder och andra länders hantering har inverkan på Sverige. Detta är särskilt tydligt för mycket mobila arter. Svensk hantering av mårdhunden skapar till exempel troligtvis betydande fördelar även för grannlandet Norge genom att trycket från migre­ rande populationer minskar. På samma sätt påverkas möjlig heten att kontrol­ lera den svenska mårdhundpopulationen i allra högsta grad av hanteringen i grann länderna, särskilt Finland där populationen är stor. På grund av den kontinuerliga migrationen från Finland till Sverige drar vi i denna rapport slutsatsen att populationsbegränsning är det ekonomiskt mest lämpliga

hanteringsalternativet. Om den finska populationen däremot skulle minska märkbart kan utrotning av den svenska populationen i stället vara ett ekono­ miskt lämpligt alternativ.

På grund av den här typen av utmaningar är det avgörande att man sam­ arbetar för att åtgärderna ska få nytta i ett vidare sammanhang. Om varje land endast ser till nationella kostnader och nyttor finns det risk att lösning­ arna bara blir marginella ur ett helhetsperspektiv. Det är därför värdefullt att utföra mer djupgående ekonomiska studier i ett internationellt sammanhang, och även att överväga gemensam finansiering av åtgärder.

Tidsperspektiv

Hanteringen av invasiva främmande arter kräver ett långsiktigt perspektiv. I denna rapport refererar möjliga effekter till en situation där inga åtgärder vidtas och där populationstillväxt och artens påverkan över tid tas i beaktande. Faktorer som klimat, andra arters populationsutveckling och habitattillgång medför dock stor osäkerhet för flera decennier framöver. De förväntade fram­ tida effekterna som presenteras i denna rapport är ofrån komligen begränsade av flera underförstådda antaganden. Det skulle inte tillföra något att försöka beakta alla potentiella faktorer eftersom det ändå råder osäkerhet kring dagens spridning, populationsutveckling och effekter. De potentiella effekter som beskrivs i denna studie behöver därför värderas på nytt allteftersom den vetenskapliga kunskapsbanken växer.

Mot denna osäkra bakgrund är det viktigt att beakta för­ och nackdelar med olika åtgärder över en längre tidsperiod. För vissa arter skulle en period av otillräcklig hantering leda till mycket höga kostnader på grund av en snabb­ växande population. Under sådana omständigheter är det ekonomiskt gynn­ samt att vidta åtgärder tidigt. För andra arter är situationen kanske inte lika akut och åtgärderna kan (åtminstone i teorin) vänta. Då ambitionen är att etablera en effektiv resurshantering över tid och reella möjligheter att finan­ siera åtgärder under en viss tidsperiod är sådana avvägningar mellan för­ och nackdelar nödvändiga för en lyckad hantering.

Referenser

Alberternst, B., Buholzer, S., Duenas, M. A., Fried, G., Newman, J., Schrader, G., Triest, L., Van Valkenburg, J., 2009. Report of a Pest Risk Analysis: Lysichiton Americanus. Hultén och H. St. John. European and Mediterranean Plant Protection Organisation.

Alberternst, B., Böhmer, H.J., 2011. NOBANIS – Faktablad om invasiva främmande arter – Fallopia japonica – Från: Onlinedatabas, Europeiska nätverket för invasiva främmande arter – NOBANIS www.nobanis.org. [Åtkomstdatum 2015­11­22].

Alm, T., 2013. Ethnobotany of Heracleum persicum Desf. ex Fisch., an invasive species in Norway, or how plant names, uses, and other traditions evolve. Journal of Ethnobiology and Ethnomedicine 9: 42.

ArtDatabanken 2015: Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Baxendale V.J., Tessier J.T., 2015. Duration of freezing necessary to damage the leaves of Fallopia japonica (Houtt.) Ronse Decraene. Plant Species Biology 30: 279–284.

Becker, K., 1972. Muskrats in Central Europe and their control. Proceedings of the 5th Vertebrate Pest Conference. Avhandling. Vo. 6: 18–21.

Birnbaum, C., 2013. NOBANIS – Faktablad om invasiva främmande arter – Ondatra zibethicus. Från: Onlinedatabas, Europeiska nätverket för inva­ siva främmande arter – NOBANIS www.nobanis.org, [Åtkomstdatum 2015­11­27].

Bohman, P., Edsman, L., 2011. Status, Management and Conservation of Crayfish in Sweden: Results and the Way Forward. Freshwater Crayfish 18(1): 19–26, 2011.

Bravenboer, M., 2009. Invasive species compendium: Lysichiton americanus, www.cabi.org [Åtkomstdatum 2015­12­04].

Brezinski, M., Romanowski, J., Zmihorski, M., Karpowicz, K., 2010. Muskrat (Ondatra zibethicus) decline after the expansion of American mink (Neovison vison) in Poland. European Journal of Wildlife Research 56: 341–348.

Carlsson, F., Kataria, M., 2006. Assessing management options for weed control with demanders and non­demanders in a choice experiment. Arbetsdokument i Economics nr 208. Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

CBD, 2002. Beslut VI/23* vid partskonferensen för Konventionen om bio­ logisk mångfald, Bilaga.

Clavero, M., Garcia­Berthou, E., 2005. Invasive species are a leading cause of animal extinctions. Trends in Ecology and Evolution 20 (3): 110.

Dahl, F., Åhlén, P­A., 2015. Egg predation by raccoon dog Nyctereutes procyonoides. Opublicerade data, 2015.

Dahl, F. and Åhlén, P­A. 2017. Information on measures and related costs in relation to species included on the Union list: Nyctereutes procyonoides. Technical note prepared by IUCN for the European Commission.

Fredrik Dahl (SLU) och Per­Arne Åhlén (Svenska Jägareförbundet). Personlig kommunikation per telefon 2015­12­07.

Danell, K., 1996. Introduction of aquatic rodents: lessons of the Ondatra zibethicus invasion. Wildlife biology 2: 213–220.

DN (Direktoratet for naturforvaltning), 2013. Handlingsplan mot rynkerose Rosa rugosa. Rapport 1­2013.

Drotz, M. K., Berggren, M., Lundberg, S., Lundin, K., von Proschwitz, T., 2010. Invasion routes, current and historical distribution of the Chinese mitten crab (Eriocheir sinensis H. Milne Edwards, 1853) in Sweden. Aquatic Invasions 5(4): 387–396.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

Ecke, F., Henry, A., Danell, K., 2014. Landscape­based prediction of the occurrence of the invasive muskrat (Ondatra Zibethicus). Ann. Zool. Fennici 51: 325–334.

EEA, 2012. The impacts of invasive alien species in Europe. Europeiska miljö byrån, teknisk rapport 16/2012.

EPPO, 2009. Report of a Pest Risk Analysis. Heracleum persicum. 09­1576. Erb, J., Stenseth, N.C., Boyce, M.S., 2000. Geographic variation in popula­ tion cycles of Canadian muskrats (Ondatra zibethicus). Canadian Journal of Zoology 78: 1009–1016.

EU:s översiktsblad om Cabomba caroliniana.

EU:s riskanalys av mårdhund: https://circabc.europa.eu/sd/a/9084179b­b596­ 4c4a­ada7­19f7c144ce2b/Nyctereutes%20procyonoides%20RA.pdf

Fayer, R., Morgan, U., Upton, S.J., 2000. Epidemiology of Cryptosporidium: transmission, detection and identification. International Journal of

Parasitology 30: 1305­1322.

Findlay, J. D., Riley, W. D., & Lucas, M. C. (2015). Signal crayfish

(Pacifastacus leniusculus) predation upon Atlantic salmon (Salmo salar) eggs. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems, 25(2), 250–258.

Forest and Landscape Denmark, 2005. The Giant Hogweed Best Practice Manual. Guidelines for the management and control of an invasive weed in Europe, redigerad av Charlotte Nielsen, Hans Peter Ravn, Wolfgang Nentwig och Max Wade 2005 inom projektet “Giant Alien Project” som finansierades av Europeiska kommissionen (2002–2005). Hørsholm, ISBN: 87­7903­209­5.

Fremstad, E., 1997. Fremmende planter i Norge. Rynkerose – Rosa rugosa. – Blyttia 55: 115–121.

Fritz, Ö., Gunnarsson, J., Larsson, K., Persson, K., 2012. Skötsel gynnar bio­ logisk mångfald på kustnära sandmarker. Uppföljning 2011 av ÅGP­åtgärder i Halland. 2012:14. Länsstyrelsen i Halland.

GBNNS, 2011. GB Non­native Species Risk Assessment. Eriocheir sinen- sis. http://www.nonnativespecies.org/index.cfm?sectionid=51[åtkomstdatum 2016­03­30].

Genovesi, P., Scalera, R., 2008. Ondatra zibethicus. Delivering Alien Invasive Species Inventories for Europe (DAISIE).

Gerber E., Krebs C., Murrell C., Moretti M., Rocklin R., Schaffner U., 2008. Exotic invasive knotweeds (Fallopia spp.) negatively affect native plant and invertebrate assemblages in European riparian habitats. Biological Conservation 141: 646–654.

Gibson, C­H., Johansson, F., 2013. Landbaserad rening av barlastvatten, ett realistiskt alternativ för Göteborgs hamn? Nuvarande situation och framtida förutsättningar. Institutionen för Sjöfart och marin teknik, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Global Invasive Species Database. Cabomba caroliniana. http://www.issg. org/database/species/ecology.asp?si=402&fr=1&sts=sss&lang=EN [åtkomst­ datum 2016­03­30].

Gollasch, S., 2011. NOBANIS – Faktablad om invasiva främmande arter – Eriocheir sinensis. Onlinedatabas, Europeiska nätverket för invasiva främ­ mande arter – NOBANIS.www.nobanis.org. [åtkomstdatum 2016­03­30]. Gren, I­M., Isacs, L., Carlson, M., 2007. Calculation of costs of alien inva­ sive species in Sweden – technical report. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala. Serie av arbetsdokument 2007:7.

Hejda, M., Pysek, P., Vojtech, J., 2009. Impact of invasive plants on the spe­ cies richness, diversity and composition of invaded communities. Journal of Ecology 97: 393–403.

Henrikson, L., von Proschwitz, T. 2006. Bisam – en växtätare med smak för musslor. – Fauna och Flora 101(3): 2–7.

HMI, 2014. Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön. havsmiljöinstitutets rapport 2014:4. http://www.havsmiljoinstitutet.se/ digitalAssets/1493/1493725_sjofart_frammande_arter.pdf [åtkomstdatum 2016­03­30].

Hoffmann, M., 1958. Die Bisamratte – ihre Lebensgewohnheiten,

Verbreitung, Bekämpfung und wirtschaftliche Bedeutung. – Leipzig 1958. Holmala, K. och Kauhala, K., 2006. Ecology of wildlife rabies in Europe. Mammal Review 36(1), pp.17–36.

Jedrzejewska, B., Jedrzejewski, W., 1998. Predation in vertebrate commu­ nities: The Bialoweza primeval forest as a case study (Ecological Studies). Springer Verlag, Berlin, Tyskland.

Jessen, K., 1958. Om vandspredning af Rosa rugosa og andre arter af slaegten – Botanisk tidsskrift 54: 353–366.

Jilek R. 1977. Trematode parasites of the muskrat, Ondatra zibethicus, in southern Illinois. Transactions of the Illinois State Academy of Sciences. Vol. 70: 105–107.

Johnsen, S.I., Taugbøl, T., 2010. NOBANIS – Faktablad om invasiva främmande arter – Pacifastacus leniusculus

Kadlec, R.H., Pries, J., Mustard, H., 2007. Muskrats (Ondatra zibethicus) in treatment wetlands. Ecological engineering 29: 143–153.

Kataria, M., 2007. A cost­benefit analysis of introducing non­native spe­ cies: the case of signal crayfish in Sweden. Marine Resource Economics (22): 15–28.

Kauhala, K., 1996. Introduced carnivores in Europe with special reference to central and northern Europe. Wildlife Biology 2: 197–204.

Kauhala, K., Auniola, M., 2001. Diet of raccoon dogs in summer in the Finnish archipelago. Ecography 24(2): 151–156.

Kauhala K., Saeki M., 2004. Raccoon dogs. [I: Canids: Foxes, Wolves, Jackals and Dogs. Status Survey and Conservation Action Plan. C. Sillero­ Zubiri, M. Hoffmann and D. W. Macdonald (eds.)]. IUCN/SSC Canid Specialist Group, Gland, Switzerland and Cambridge, UK: 136–142. Kauhala, K., Holmala, K., 2006. Diet of raccoon dogs in summer in the Finnish archipelago. Ecography 24: 151–156.

Kauhala, K., Kowalzcyk, R., 2011. Invasion of the raccoon dog Nyctereutes procyonoides in Europe: History of colonization, features behind its success, and threats to native fauna. Current Zoology 57(5): 584–598.

Kelly, J., Maguire, C.M., 2009. Chinese Mitten Crab (Erocheir sinensis). Invasive Species Action Plan. Framtagen för NIEA och NPWS som en del av Invasive Species Ireland.

Kettunen, M., Genovesi, P., Gollasch, S., Pagad, S., Starfinger, U. ten Brink, P., Shine, C., 2008. Technical support to EU strategy on invasive species (IAS) – Assessment of the impacts of IAS in Europe and the EU (final module report for the European Commission). Institute for European Environmental Policy (IEEP), Bryssel, Belgien.

Klingenstein, F., 2007. NOBANIS – Faktablad om invasiva främmande arter – Heracleum mantegazzianum. – Från: Onlinedatabas, Europeiska nätverket för invasiva främmande arter – NOBANIS www.nobanis.org [Åtkomstdatum 2015­11­11].

Klingenstein, F., Alberternst, B., 2010. NOBANIS – Faktablad om invasiva främmande arter – Lysichiton americanus. – Från: Onlinedatabas, Europeiska nätverket för invasiva främmande arter – NOBANIS www.nobanis.org.