Gulbukig vattensköldpadda - Tillämpning på tio arter

3 Tillämpning på tio arter

3.5 Gulbukig vattensköldpadda

(Trachemys scripta)

• Förekomst: har observerats i vattendrag på mycket få platser

i landets södra delar. Ingen föryngring är känd.

• Påverkan: inkluderar konkurrens med inhemska arter, spridning

av sjukdomar och parasiter, negativa effekter på människors hälsa (bärare av salmonella).

• Hanteringsåtgärder: omfattar bland annat populationsbegränsning

genom infångning.

• Rekommendation: utrotning rekommenderas ur ett ekonomiskt

perspektiv.

Figur 12. Gulbukig vattensköldpadda (Trachemys

scripta). NOBANIS. Finns på http://www.NOBANIS.

org. Åtkomstdatum 2015-10-28.

3.5.1 Om arten

Mellan 1989 och 1997 importerades över 52 miljoner gulbukiga vatten sköldpaddor (Trachemys scripta) till EU från USA (Scalera, 2006). Import av underarten rödörad vattensköldpadda (Trachemys scripta elegans) förbjöds inom EU genom reglerna om handel med vilda djur och växter 1997 men det har fortfarande varit tillåtet att hålla och sprida dem i många EUländer, inklusive Sverige. Sedan 1997 har den rödörade vattensköldpaddan på den europeiska marknaden ersatts av andra underarter, till exempel den gul bukiga och den gulörade vattensköldpaddan (riskbedömning för Trachemys scripta, 2015). Sedan 2016 är arten listad som invasiv främmande art inom EU8, 9_.

Från och med den 3 augusti 2017 är det inte längre tillåtet med handel med vattensköldpaddorna, men har man redan en sköldpadda av den listade arten som sällskapsdjur är det tillåtet att behålla djuret tills det dör.

Att den gulbukiga vattensköldpaddan är så populär beror på att den är liten vid försäljning som ung, lätt att hantera och billig. Vattensköldpaddor blir dock mycket stora som vuxna individer och ofta även mycket gamla (finns uppgifter om 70 år) i fångenskap, och därför släpps de ofta ut i naturen av sina ägare som tröttnat på dem. I dag finns den gulbukiga vattensköld paddan i sötvattensekosystem i många utvecklingsländer, ofta i urbana våtmarker.

8 _{Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) nr 1143/2014 avv den 22 oktober 2014 om före-} byggande hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter.

9 _{Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1141 av den 13 juli 2016 om antagande av en} förteckning över invasiva främmande arter av unionsbetydelse i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning EU nr 1143/2014.

När arten lever vilt livnär den sig på olika typer av växter och djur, till exempel insek ter, amfibier och reptiler, små däggdjur och fåglar (Scalera, 2006). I EU är arten ett pro blem i särskilt Spanien, men sannolik heten för att den etablerar sig i andra länder i framtiden förväntas öka på grund av klimat förändringarna.

I Sverige har vattensköldpaddor obser verats i vattendrag i landets södra och mellersta delar. Det finns alltså konstaterade förekomster av arten men ingen föryngring är känd. Det antas att det finns omkring 1–5 exemplar av arten vid de fyra platser som visas på kartan i figur 13. Med andra ord är det kända antalet av arten som lever vilt ute i naturen ungefär 4–20 i Sverige, mörkertalet är dock betydande, kanske ett hundratal. Statistiska central byrån presen terade 2006 siffror som visade att nästan 11 000 svenska hushåll håller vattensköld paddor (alla underarter) som husdjur (SCB, 2006). Med tanke på att vattensköld paddor kan bli mycket gamla i fångenskap antyder dessa siffror att det finns en potentiell lång siktig risk för att fler vattensköldpaddor släpps ut i det fria även i framtiden.

3.5.2 Påverkan

ALLMÄN PÅVERKAN

De viktigaste effekterna på ekosystemet är predation och spridning av sjuk domar och parasiter som kan ha negativ inverkan på sköldpaddor och andra akvatiska arter (Scalera, 2006). Vattensköldpaddor kan bära på sjukdomar som är skadliga även för människor, och de är också bärare av salmonella. Vuxna vattensköldpaddor är dessutom ofta aggressiva och deras bett är smärtsamma för människor (Silva, 2014).

Enligt EU:s riskbedömning (RA Trachemys scripta, 2015) kan arten orsaka ekologiska skador genom konkurrens med hotade inhemska arter där sådana finns. De ekonomiska effekterna orsakade av vattensköldpaddor verkar å andra sidan vara av mindre betydelse.

AKTUELL OCH POTENTIELL PÅVERKAN I SVERIGE

Arten har i dagsläget endast en liten påverkan i Sverige. Vattensköldpaddan kan övervintra i Skåne men behöver en för svenska förhållanden extremt varm sommar för att kunna fortplanta sig. I ett framtida långtidsscenario med ett varmare klimat kan fortplantning dock bli möjligt i landets sydligaste delar.

Figur 13. Förekomster av Trachemys

scripta i Sverige inom Europeiska miljö-

byråns referensruta på 10 x 10 km mellan 2000–2015 (data från Artportalen). Observera att vissa förekomster är icke bekräftade rapporteringar från lekmän.

Tabell 9. Gulbukig vattensköldpadda: Sammanfattning av effekter.

Typ av effekt Allmänt för arten

Aktuell effekt i Sverige Potentiell effekt i Sverige Ekosystemtjänster

Stödjande Möjliga effekter på grund av predation och

potentiell konkurrens med andra arter. 0 0

Reglerande Möjliga effekter genom spridning av sjukdomar

och parasiter. 0 0

Försörjande Inga. 0 0

Kulturella Inga. 0 0

Biologisk mångfald Möjliga effekter på grund av predation och

konkurrens med andra arter. 0 0

Människors hälsa Möjliga effekter på grund av det faktum att arten är bärare av Salmonella och har ett aggressivt

beteende. 0 0

Övriga effekter Inga. 0 0

Anmärkning: Den semikvantitativa skalan för aktuell och potentiell påverkan i Sverige baseras på författarnas tolkning av källor som anges i texten. Potentiell påverkan baseras på ett antagande om populationstillväxt till följd av inaktivitet.

– – Stor negativ effekt – Liten negativ effekt

0 Ingen eller mycket liten effekt + Liten positiv effekt

+ + Stor positiv effekt

3.5.3 Svenska hanteringsalternativ: kostnader och nyttor

UTROTNING

Hittills har det gjorts få observationer av gulbukig vattensköldpadda i Sverige. Utrotning föreslås som en möjlig typ av åtgärd. Enligt den föreslagna implementeringen av EUförordningen om invasiva främmande arter (EU 1143/2014) i Sverige skulle länsstyrelserna vara ansvariga för utrotning av vattensköldpaddor med hjälp från polisen (Naturvårdsverket, 2016).

Mot bakgrund av den aktuella situationen i Sverige med tre platser med ungefär 1–5 vattensköldpaddor på varje plats kan den totala kostnaden uppskattas till högst 20 000 kronor för att avliva samtliga om vi antar att veterinär kostnaden är högst 1 000 kronor per vattensköldpadda. Det skulle även tillkomma kostnader för infångning och transport av vattensköld paddorna (arbetskostnader, fångstutrustning osv.). Om man antar att det behövs två timmars arbete för att fånga in varje vattensköldpadda (inklu sive reskostnader) och att varje arbetstimme är värd 300 kronor (baserat på en månadslön på 30 000 kronor) skulle detta innebära en total kost nad på 12 000 kronor eller mindre. Till detta tillkommer fångstutrustning. I LIFEprojektet TRACHEMYS där effektiviteten av olika typer av fångst metoder testades framkom att flytfällor med bete är det bästa alternativet. Sådana fällor importeras till EU från USA och säljs till ett pris av ungefär 1 300–2 200 kronor (150–250 USD) per fälla. Om även relaterade kostna der för transport och annan logistik inkluderas blir kostnaden 2 000–3 000 kronor per fälla. Om tre fällor importeras till Sverige (en för var och en av de tre befintliga platserna) kan den totala kostnaden uppskattas till ungefär

12 000 kronor. Med dessa uppskattningar skulle sammanfattningsvis den totala kostnaden för att utrota arten bli ungefär 44 000 kronor totalt (20 000 för avlivning + 12 000 för arbetskostnader + 12 000 för import av flyt fällor). Ev kan fällor flyttas mellan platser, vilket sänker kostnaden. Denna typ av åtgärd skulle med största sannolikhet behöva upprepas så länge nya vatten sköld paddor släpps ut i naturen. En möjlighet att fritt lämna in oönskade sköld paddor skull troligen minska antalet nya utsättningar.

Nyttorna med att utrota den gulbukiga vattensköldpaddan i Sverige (i form av undvikna skadekostnader) är för närvarande små, men det mone tära exemplet ovan visar att detsamma även gäller kostnaderna. Ur ett eko nomiskt perspektiv är slutsatsen att det förmodligen är bättre att utrota arten nu än att vänta och se, med tanke på riskerna med ett varmare klimat i fram tiden. Utrotning i kombination med möjlighet att lämna in individer, informa tionskampanjer och andra aktiviteter för att öka medvetenheten om riskerna förknippade med att släppa ut arten i det fria skulle förmodligen vara effek tiva åtgärder för att minska den långsiktiga risken.

POPULATIONSBEGRÄNSNING

Populationsbegränsning kan också genomföras genom infångning av vatten sköldpaddorna med särskild fångstutrustning eller för hand med hjälp av kastnät. Det bör noteras att det för närvarande inte finns någon sådan god känd fångst utrustning i Sverige. Det är dock tillåtet att använda ett jakt gevär om vattensköldpaddan inte kan fångas utan lidande (SJVFS 2012:27). Narkotika hundar kan användas för att upptäcka och avlägsna sköldpaddor. Representanter för länsstyrelserna i Skåne och Gävleborg uppmanar alla som hittar en vattensköldpadda att kontakta myndig heterna.

I Spanien och Portugal har 23 000 vilda gulbukiga vattensköldpaddor fångats under LIFEprojektet TRACHEMYS. Kostnaden för att genomföra projektet var 12 miljoner kronor (1,2 miljoner euro). Baserat på detta är kostnaden per infångad vattensköldpadda ungefär 483 kronor (52 euro). Om det kan antas att samma kostnad per vattensköldpadda gäller även i Sverige, och förutsatt att inte fler än 15 vattensköldpaddor fångas in varje år ger detta en årlig kostnad på ungefär 7 000 kronor.

Aktörer som för närvarande har kostnader i samband med kontroll av vattensköldpaddan i Sverige är länsstyrelser, polismyndig heter och djur parker. Ett exempel är i Skåne län där de regionala myndig heterna har beslutat att polisen ska fånga in alla (i dagsläget fem) vattensköldpaddor i Sankt Olovs sjö i Landskrona kommun (länsstyrelsen Skåne, personlig kommentar, 2015). Ett annat exempel på hur populationen av vilda vattensköldpaddor i Sverige för närvarande kontrolleras kommer från Stockholm där djurparken Skansen (mot sin vilja) under 2015 tog emot 70 övergivna vatten sköld paddor från polisen. Djurparken tar inte emot övergivna vattensköldpaddor som lämnas in av privatpersoner (SVT, 2015).

Eftersom skadekostnaderna på grund av vattensköldpaddor för när varande är mycket små i Sverige är också nyttorna med att kontrollera populationen av vattensköldpaddor små, åtminstone om de inte avlivas

när de hittas. Om vattensköldpaddorna inte avlivas när de fångas finns det fortfarande en risk för att arten kan etablera populationer som föryngrar sig i framtiden.

INTRODUKTIONS OCH SPRIDNINGSBEGRÄNSNING

Fysisk inneslutning är möjlig för en befintlig population, men eftersom före komsten i Sverige är sporadisk är det framförallt viktigt att förhindra nya introduktioner. Informationskampanjer kan genomföras som ett sätt att begränsa spridningen genom att öka allmänhetens medvetenhet om riskerna med att släppa ut vattensköldpaddor i naturen. I Italien, Spanien och Frankrike har allmänheten möjlighet att lämna in sina husdjur till räddningscentraler och djurparker (LIFEprojektet TRACHEMYS). SAMMANFATTNING AV KOSTNADER OCH NYTTOR MED DE SVENSKA HANTERINGSALTERNATIVEN

Kostnaden för inaktivitet är för närvarande mycket liten. Det mest relevanta hanteringsalternativet i Sverige är sannolikt att Länsstyrelsen och Polis myndig heten fortsätter sitt arbete med att begränsa populationer genom att fånga in enskilda vattensköldpaddor. Ett varmare klimat medför en ökad risk för att vattensköldpaddan etablerar sig permanent i landets södra delar. Genom att utrota dem redan i dag skulle denna risk minska men inte helt försvinna så länge tusentals vattensköldpaddor hålls som husdjur i svenska hem.

Tabell 10. Gulbukig vattensköldpadda. Monetär eller semikvantitativ bedömning av kostnader, nyttor och nytto-kostnadsförhållanden för svenska hanteringsalternativ.

Kostnad för

inaktivitet Åtgärd Kostnader Nyttor

Förväntad rangordning av nytto-kostnads- förhållanden

Mycket liten Utrotning 0,03 miljoner Små 1

Populationsbegränsning 0,007 miljoner Mycket små 2

Spridningsbegränsning Mycket små Mycket små 3

Anmärkning: Skalan för semikvantitativa bedömningar omfattar kategorierna Mycket små, Små, Stora och Mycket stora. Utifrån befintliga data är det inte möjligt att göra om dessa bedömningar till monetära bedömningar. Rangordningen av de förväntade nytto-kostnadsförhållandena samt de semikvantitativa bedömningarna av kostnader och nyttor baseras på författarnas tolkning och måste beaktas med försiktighet. Vidare är det inte säkert att strategierna är ömsesidigt uteslutande.

3.5.4 Rekommendationer

Utrotning och förhindrande av nya utsättningar är det föredragna hante ringsalternativet och rekommenderas ur ett socioekonomiskt perspektiv efter som det reducerar risken för framtida skadekostnader i samband med vilda vatten sköldpaddor mer än vad åtgärder utan utrotning gör. Både utrotning och andra åtgärder är förknippade med mycket små kostnader, men utrotning förväntas leda till störst nyttor.

3.6 Kabomba

3.6.1 Om arten

Kabomba (Cabomba caroliniana) är en akvatisk, tålig och konkurrens kraftig växt från Nord och Centralamerika. I vatten drag med gynnsamma temperatur förhållanden kan arten konkurrera ut andra växter. I Australien har den klas sificerats som en av de värsta invasiva främmande arterna på grund av sin sprid ningspotential samt sin ekonomiska och miljömässiga påverkan (Global Invasive Species Database).

I Sverige har kabombor rapporterats från ett par platser, bland annat sedan 1980talet i ett isolerat vattenfyllt sten brott i Gladsax i Skåne län samt i ett dike i Huddinge kommun, Stockholms län. I Huddinge förekommer den dock inte längre. Arten bedöms kunna bli invasiv i de södra delarna av Sverige med förvän tade klimatförändringar.

(Cabomba caroliniana)

• Förekomst: etablerad i en lokal i sydligaste Sverige.

• Påverkan: bland annat genom konkurrens med inhemska arter, för-

lorade estetiska värden och rekreationsvärden, skador på vattenbruk.

• Hanteringsåtgärder: populationen övervakas idag.

• Rekommendation: fortsatt övervakning samt eventuell utrotning

rekommenderas ur ett ekonomiskt perspektiv.

Figur 14. Kabomba (Cabomba caroliniana) Foto: Steven Nichols (CC BY-NC 2.0).

Figur 15. Förekomster av Cabomba caroli-

niana i Sverige mellan 2000–2016 inom

Europeiska miljöbyråns referens ruta på 10 x 10 km (data från Artportalen).

3.6.2 Påverkan

ALLMÄN PÅVERKAN

Kambomba påverkar framförallt ekosystemen genom konkurrens med andra vattenväxter. Vid gynnsamma temperaturförhållanden kan växande plan tor påverka möjligheten att utöva olika typer av aktiviteter i vattnet, som användningen av båt, bad, dykning osv. I den bemärkelsen kan både rekrea tionsvärden och estetiska värden påverkas negativt. Arten kan också minska försörjande tjänster som uttag av dricksvatten. Kabomban orsakar även negativa effekter för vattenbruk, fiske och transporter (EU:s översiktsblad om Cabomba caroliniana).

AKTUELL OCH POTENTIELL PÅVERKAN I SVERIGE

Kabomba har för närvarande en begränsad påverkan i Sverige. Ett varmare klimat skulle dock kunna leda till att arten överlever, åtminstone i landets södra delar.

Tabell 11. Kabomba: Sammanfattning av effekter.

Typ av effekt Allmänt för arten

Aktuell effekt i Sverige Potentiell effekt i Sverige Ekosystemtjänster

Stödjande Möjliga effekter på grund av konkurrens med

andra arter. 0 –

Reglerande Inga större effekter. 0 0

Försörjande Möjlig effekt på fiskproduktion i vattenbruk. 0 – Kulturella Möjliga effekter på rekreationsvärden och

estetiska värden. 0 –

Biologisk mångfald Möjliga effekter på grund av konkurrens med

andra arter. 0 –

Människors hälsa Möjliga effekter på grund av risker associerade med fritidsaktiviteter i vatten där kabomba före-

kommer. 0 –

Övriga effekter Möjlig minskning av vattnets lagringskapacitet

och försörjning av dricksvatten av god kvalitet. 0 –

– – Stor negativ effekt – Liten negativ effekt

0 Ingen eller mycket liten effekt + Liten positiv effekt

3.6.3 Svenska hanteringsalternativ: kostnader och nyttor

UTROTNING

Utrotning kan praktiskt ske genom olika typer av mekaniska åtgärder, exempelvis: a) övertäckning: kabomba behöver direkt sol ljus, så skuggning kan användas för utrotning på små områden men kan vara kostsamt och tekniskt svårt för stora vattenområden b) manuell skörd: snorklare/dykare kan dra upp växterna för hand c) maskinskörd: avskärning och borttag ning av växter d) sänkning av vattennivån eller torrläggning av vattendrag. Kabomban är mycket känslig mot uttorkning och genom att torrlägga en vatten förekomst kan man bekämpa den. Det är dock viktigt att komma ihåg att arten vid störningar lätt delas i små fragment som kan ge upphov till nya plantor. Av denna anledning kan åtgärder i själva verket bidra till sprid ning av växten om de inte utförs på lämpligt sätt (Global Invasive Species Database).

Kostnaden för att utrota kabomba i den lokal där den för närvarande är etablerad har inte uppskattats men bedöms vara låg. Utrotning av arten kan pedagogiskt vara viktig, dessutom försvinner även kostnaden för övervakning av arten samt minskar risken för illegal flyttning till ett nytt vattenområde. POPULATIONSBEGRÄNSNING

Populationsbegränsande åtgärder för akvatiska växtarter och val av metod ska baseras på lokala förutsättningar, så som vattenutbyte, ström mar, bottenförutsättningar och hur populationerna sprids. Åtgärderna för populations begräns ning kan eventuellt bli aktuella om arten blir invasiv i landet. Motsvarande nationella metoder som används för bekämpning av sjögull (Nymphoides peltata) kan då bli aktuella. Sjögull är för närvarande den enda invasiv främmande vattenväxt som bekämpas i större skala (Havs och vatten myndigheten, 2016). Sjögull finns i dag etablerad på ungefär 40 platser i 19 vattensystem i mellersta och södra Sverige.

Metoder för att täcka bestånd av sjögull, antingen på botten eller vid ytan har visat sig effektivast. Havs och vattenmyndigheten (2016) konstaterar att oavsett vilka åtgärder som väljs måste de utföras mycket metodiskt och even tuellt kompletteras, förbättras eller upprepas över tid för att vara effektiva. SPRIDNINGSBEGRÄNSNING

Spridningen av vattenväxter så som exempelvis genom att undvika att köra båtar genom bestånd, att ta hand om växtdelar som flyter, att göra sig av med växten genom att bränna eller torka dem samt att utbilda och öka allmän hetens medvetenhet. Risken för att kabomba sprider sig från det gamla sten brottet i Gladsax är i nuläget mycket liten, särskilt jämfört med risken för att den sprider sig från akvarier i privata hem. Både kostnaderna och nyttorna förknippade med åtgärder för att begränsa spridningen av arten förväntas vara mycket små, särskilt nyttorna.

HANTERINGSALTERNATIVEN

Kostnaden för att inte göra något är för närvarande liten eller mycket liten. Trots att utrotning skulle kunna vara en möjlig åtgärd i Sverige har detta hittills inte prioriterats av ansvariga myndig heter på grund av det faktum att arten i dagsläget inte bedöms som invasiv, populationen är isolerad och har varit så under mycket lång tid. Även om åtgärder för att utrota växten kan öka risken för spridning, har utrotning troligen en lägre kostnad över tid då de andra alternativen medför återkommande kostnader. Fortsatt regelbunden övervakning av den etablerade populationen av kabomba i stenbrottet i Gladsax bedöms lämpligt. Stenbrottet används inte för fritidsaktiviteter och risken för att arten sprider sig är därför mycket liten, vilket gör att åtgärder för att begränsa spridningen därifrån är mindre prioriterade.

Tabell 12. Kabomba. Monetär eller semikvantitativ bedömning av kostnader, nyttor och nytto- kostnadsförhållanden för svenska hanteringsalternativ.

Kostnad för

inaktivitet Åtgärd Kostnader Nyttor

Förväntad rangordning av nytto-kostnads- förhållanden

Liten Utrotning Små Små 1

Populationsbegränsning – Små –

Spridningsbegränsning Mycket små Mycket små 2

3.6.4 Rekommendationer

Den etablerade populationen av kabomba i stenbrottet i Gladsax behöver fortsatt övervakas alternativt utrotas. Stenbrottet används dock inte i någon större utsträckning och risken för att arten sprider sig är därför liten.

In document En kostnads-nyttoanalys av svenska hanteringsalternativ för tio invasiva främmande arter (Page 48-57)