Som belyst ovan skulle regeringens förslag om slopandet av ungdomsredukt- ionen medföra ett flertal icke önskvärda effekter för både lagöverträdarna och samhället i stort. Frågan som uppenbarar sig är då vilken åtgärd som kan tänkas utgöra en ändamålsenlig lösning på det aktuella problemet med organiserad brottslighet.
Först och främst är det angeläget att konstatera att tidigare berörda förar- betsuttalanden och däri angiven forskning pekar på att ökad upptäcktsrisk är något som borde prioriteras och satsas på i större utsträckning, då rädslan för att bli upptäckt har visat sig ha en större preventiv effekt än införandet av längre och hårdare straff. Vidare talar kriminologisk forskning för preventiva effekter hos sociala åtgärder, vilket också måste beaktas i sammanhanget.152
Slutligen talar forskningen kring förstärkandet av kriminell identitet genom frihetsberövande åtgärder för ökad satsning på ändring av unga lagöverträdar- nas uppfattningar kring dess förebilder. Att exempelvis anordna föreläsningar i utsatta områden, genomförda av personer som härstammar från liknande soci- ala förhållanden och som lyckats åstadkomma ett värdigt liv fritt från konflikter med rättsväsendet och brott, förefaller som en åtgärd som är väl motiverad ur både ekonomisk och brottsförebyggande synpunkt.
Vidare kan det beträffande den organiserade brottsligheten och dess be- kämpning anföras följande. Precis som straffrättspolitiken är samhället i ständig förändring. Att unga personer mognar fortare i dagens digitaliserade och in- formationsrika samhälle är något som i och för sig inte har stöd i den ovan presenterade forskningen, men är en infallsvinkel som fortsatt bör undersökas och forskas kring. Med grund i detta resonemang kan det således hävdas att samhället bör kunna uppställa en lägsta nivå för vilka aktiva val som bör tolere- ras. Att aktivt ingå i ett kriminellt nätverk som har till syfte att kullkasta de vär- deringar som ett rättssamhälle bygger på torde således vara mer klandervärt än att begå ett enstaka brott utan att ha en koppling till organiserad brottslighet. Dessutom kan det hävdas att beskaffenheten av de organiserade nätverkens verksamheter är väl känd hos allmänheten. Vad de kriminella nätverken ägnar sig åt är således något som de flesta känner till på grund av de breda informat- ionskanalerna som existerar i dagens samhälle. Att ingå i ett sådant nätverk eller ha en aktiv anknytning till sådan kan således tänkas vara ett val som eliminerar rättfärdigandet med bl.a. mognadsbrister som grund. Att således införa en sär- skild bestämmelse som under vissa förutsättningar undantar vissa lagöverträ- dare från straffreduktion vore en mer ändamålsenlig åtgärd som i och för sig
48
inte undanröjer problematiken med t.ex. tröskeleffekter helt och hållet, men kan i vart fall rättfärdiga dess existens.
En sådan bestämmelse kan tänkas ge domstolarna möjlighet att likställa en lagöverträdare med en överträdare över 21 år i de fall det kan visas att den miss- tänkte har gjort sig skyldig till brottslighet med anknytning till organiserad brottslighet. Genom den föreslagna bestämmelsen bör problematiken med en generell och ekonomiskt kostsam straffskärpning kunna undvikas och på så sätt i högre utsträckning kunna motsvara de i denna uppsats åberopade skälen emot det generella slopandet. Det ska dock i sammanhanget anmärkas att livstids- fängelse även i fortsättningen bör vara förbehållet lagöverträdare över 21 år. Detta har sin motivering i de tidigare nämnda skälen beträffande en individs stigmatisering och återanpassning till samhället.
Det ovan presenterade förslaget gör inte anspråk på att vara den ultimata lösningen på problemet då viss problematik kommer att kvarstå, såsom vissa tröskeleffekter samt bevissvårigheter beträffande anknytning till gängrelaterad brottslighet. Även de biologiska, psykologiska och neurologiska problemen kommer att kvarstå. Emellertid får denna problematik anses vara godtagbar i förhållande till problematiken med en generellt slopad ungdomsreduktion för åldersgruppen i fråga.
49
6 Sammanfattande kommentar
Den historiska utvecklingen av straffrätten har lett till en förskjutning av straff- rättspolitiken från en defensivt inriktad till en offensiv sådan. Kriminalpolitiken har således blivit allt mer repressiv och skiftat fokus från behandling till för- tjänst med en tydlig prägel av signalvärden och brottsängslan. Humanitetsprin- cipen som tidigare har haft större inflytande på straffrätten har blivit åsidosatt till förmån för proportionalitetsprincipens framträdande. Fokuset som tidigare har haft behandling som sin centrala utgångspunkt ligger idag på förtjänst.
Den genomförda studien av ungdomsreduktionen och kriminalpolitikens beskaffenhet kan sägas utpeka regeringens förslag om slopad ungdomsredukt- ion för unga vuxna som ineffektivt och obehövligt. För detta talar i första hand empiriska studier inom såväl kriminologi som medicin. I andra hand utmynnar statistiska och ekonomiska skäl i samma slutsats. I tredje hand pekar de straffi- deologiska skälen såsom proportionalitet, humanitet och allmänprevention på att ungdomsreduktionen för unga vuxna inte bör avskaffas, i vart fall för den gruppen där det med hög säkerhet inte går att påvisa anknytning till organiserad brottslighet.
Många av dem i denna uppsats åberopade skälen emot slopandet av ung- domsreduktionen har länge varit kända för statsmakten, då dessa har fram- kommit i samband med ett antal utredningar genom åren. Emellertid har stats- makten aktivt valt att gå vidare med frågan. Regeringens och oppositionsparti- ernas fullständiga nonchalans av nämnda studier och utlåtanden är oroväckande och väcker en del frågor. Är det så att regeringen är beredda att gå emot nämnda utlåtanden på grund av symbolpolitiska skäl eller finns det principiella motiv som talar för att slopandet väger tyngre än de nämnda argumenten? Som studien av frågan har utvisat existerar det inga sådana principiella motiv som rättfärdigar slopandet av ungdomsreduktionen. I vart fall inga sådana som upp- bärs av tillräckligt stöd i varken empirisk eller erfarenhetsbaserad forskning. Nämnda argument leder mig till slutsatsen att såväl regeringens som opposit- ionspartiernas drivande av frågan inte präglas av annat än strävan att visa hand- lingskraft med vedergällnings- och inkapaciteringsöverväganden i spetsen. Par- tiernas agerande kan således, enligt min mening, inte ses som annat än bedri- vande av populism.
51
Källförteckning
Offentligt tryck
Departementsserien
Ds. 1997:32 Påföljder för unga lagöverträdare.
Kommittédirektiv
Dir. 1990:53 Översyn av det allmännas insatser vid brott av unga. Dir. 2007:48 Skärpt syn på allvarliga våldsbrott.
Dir. 2009:60 En översyn av påföljdssystemet.
Dir. 2017:122 Skärpta regler för lagöverträdare 18-20 år.
Motioner
Mot. 2016/17:3388 Plan för ett starkare Sverige: Trygghet att lita på. Mot. 2017/18:3681 Vi tror på Sverige – Moderaternas budgetmotion 2018. Mot. 2018/19:417 Straffrättsreform för hårdare straff.
Mot. 2019/20:2728 Tydliga reaktioner mot brott.
Mot. 2019/20:3060 Med anledning av prop. 2019/20:100 2020 års ekonomiska vårpro- position.
Mot. 2019/20:3065 Åtgärder mot unga som begår brott. Mot. 2019/20:543 Åtgärder mot unga lagöverträdare. Mot. 2019/20:787 Reformera ungdomsrabatten för brott. Mot. 2020/21:258 Åtgärder för trygghet i utsatta områden. Mot. 2020/21:3311 Tydliga reaktioner mot brott.
Mot. 2020/21:3422 Knäck arbetslösheten och bekämpa kriminaliteten – Moderaternas budgetmotion för 2021.
Mot. 2020/21:3497 Kriminalvården.
Mot. 2020/21:645 Åtgärder mot unga lagöverträdare.
Propositioner
Prop. 1962:10 Med förslag till brottsbalk.
Prop. 1978/79:212 Om ändring i brottsbalken, m.m.
Prop. 1987/88:120 Om ändring i brottsbalken (straffmätning och påföljdsval). Prop. 1997/98:96 Vissa reformer av påföljdssystemet.
Prop. 2008/09:188 Straffet för mord m.m.
Prop. 2009/10:147 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m.
Prop. 2012/13:108 Förstärkt straffrättsligt skydd vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning.
52
Remissyttranden
Attunda Tingsrätt, Utkast till lagrådsremiss – Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig
brottslighet, Dnr 2020/500 D51 [Attunda Tingsrätts remissyttrande Dnr 2020/500
D51].
Advokatsamfundet, Yttrande över utkast till lagrådsremiss Slopad straffrabatt för unga myndiga
vid allvarlig brottslighet, Dnr R-2020/1272 [Advokatsamfundets remissyttrande Dnr
R-2020/1272].
Brottsförebyggande rådet, Remissyttrande över Utkast till lagrådsremiss. Slopad straffrabatt för
unga myndiga vid allvarlig brottslighet, Dnr 0242/2020 [Brottsförebyggande rådets re-
missyttrande Dnr 0242/2020].
Hovrätten för Nedre Norrland, Yttrande över utkast till lagrådsremiss Slopad straffrabatt för
unga myndiga vid allvarlig brottslighet, Dnr 2020/0231 [Hovrätten för Nedre Norrlands
remissyttrande Dnr 2020/0231].
Kriminologiska institutionen, Remissvar på Utkast till lagrådsremiss Slopad straffrabatt för unga
myndiga vid allvarlig brottslighet Ju2020/02657/L5, Dnr SU FV-2816-20 [Kriminolo-
giska institutionens remissyttrande Dnr SU FV-2816-20].
Riksdagens Ombudsmän, Yttrande över utkastet till lagrådsremiss Slopad straffrabatt för unga
myndiga vid allvarlig brottslighet, Dnr R 93-2020 [Justitieombudsmannens remissytt-
rande Dnr R 93-2020].
Svea Hovrätt, Yttrande över utkast till lagrådsremiss Slopad straffrabatt för unga myndiga vid
allvarlig brottslighet, Dnr 2020/795 [Svea Hovrätts remissyttrande Dnr 2020/795].
Örebro Universitet, Remissvar - Utkast till lagrådsremiss slopad straffrabatt för unga myndiga vid
allvarlig brottslighet, Dnr ORU 2020/04078 [Örebro Universitets remissyttrande Dnr
ORU 2020/04078].
Statens offentliga utredningar
SOU 1937:24 Förslag till ändrad lagstiftning om sammanträffande av brott jämte motiv. SOU 1986:14 Påföljd för brott 2, om straffskalor, påföljdsval, straffmätning och villkor-
lig frigivning m.m.
SOU 1993:35 del A. Reaktion mot ungdomsbrott. Betänkande av Ungdomskommittén. SOU 2007:90 Straffskalan för mord.
SOU 2008:85 Straff i proportion till brottets allvar. SOU 2012:34 Nya påföljder.
SOU 2013:38 Vad bör straffas?
SOU 2018:85 Slopad straffrabatt för unga myndiga.
Utskottsbetänkanden
53
Rättspraxis
Högsta domstolen NJA 1982 s. 17. NJA 2000 s. 314. NJA 2000 s. 421. NJA 2014 s. 559. NJA 2015 s. 826.Litteratur
Albert, Dustin m.fl., Age Difference in Sensation Seeking and Impulsivity as Indexed by Behavior
and Self-Report: Evidence for a Dual Systems Model, 44 Dev. Psychol. 1764–1778, 2008
[cit. Albert m.fl., 2008].
Asp, Petter, Går det att se en internationell trend? – om preventionismen i den moderna straffrätten, SvJT 2007, s. 69-82 [cit. Asp, SvJT 2007].
Asp, Petter, Ulväng, Magnus, Straffrätt – En kortfattad översikt, 1 uppl., Iustus Förlag, Uppsala, 2014 [cit. Asp, Ulväng, 2014].
Asp, Petter, Ulväng, Magnus, Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder, 2 uppl., Iustus För- lag, Uppsala, 2013 [cit. Asp, Ulväng, Jareborg, 2013].
Borgeke, Martin, Heuman, Martin, Levén, Staffan, Lindström, Lars, Två HD-domar
angående beaktandet av den tilltalades ungdom, SvJT 2006, s. 243-256 [cit. Borgeke m.fl.,
SvJT 2006].
Borgeke, Martin, Heidenborg, Mari, Att bestämma påföljd för brott, 3 uppl., Wolters Kluwer Sverige, Stockholm, 2016 [cit. Borgeke, Heidenborg, 2016].
Cauffman, Elizabeth m.fl., Age Differences in Affective Decision Making as Indexed by Perfor-
mance in the Iowa Gambling Task, 46 Dev. Psychol. 193–207, 2010 [Cauffman m.fl.,
2010].
Frände, Dan, Allmän straffrätt, 3 uppl., Juridiska fakulteten vid Helsingfors universitet, Helsingfors, 2004 [cit. Frände, 2004].
Holmgren, Axel, Om den s.k. ungdomsreduktionen, SvJT 2018, s. 343-359 [cit. Holmgren, SvJT 2018].
Jareborg, Nils, Påföljdsbestämningens struktur, SvjT 1992, s. 257-275 [cit. Jareborg, SvJT 1992].
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 1-10 [cit. Jareborg, SvJT 2014]. Jareborg, Nils, Ungdomsrabatt och dagsböter, i Jareborg, Nils m.fl., Josefs resa: Vänbok
54
Jareborg, Nils, Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära, 6 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2020 [cit. Jareborg, Zila, 2020].
Jareborg, Nils, Vilken sorts straffrätt vill vi ha? – Om defensiv och offensiv straffrätts- politik, i Dag, Victor, (red.), Varning för straff. Om vådan av den nyttiga straffrätten, Norstedts Juridik, Stockholm, 1995 [cit. Jareborg, 1995].
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, i Nääv, Maria och Zamboni, Mauro (red.),
Juridisk metodlära, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2018 [cit. Kleineman, 2018].
Lernestedt, Claes, Kriminalisering – problem och principer, 1 uppl., Iustus Förlag, Uppsala, 2003 [cit. Lernestedt, 2003].
Nordlöf, Kerstin, Unga lagöverträdare i social-, straff- och processrätt, 2 uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012 [cit. Nordlöf, 2012].
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: Ämne, material, metod och argumentation, 4 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Sandgren, 2018].
Steinberg, Laurence m.fl., Age Difference in Future Orientation and Delay Discounting, 80 Child Dev. 28–44, 2009 [cit. Steinberg m.fl., 2009].
Steinberg, Laurence mfl., Around the World, Adolescence is a Time of Heightened Sensation
Seeking and Immature Self-Regulation, Dev. Sci. Advance online publication. doi:
10.1111/desc.12532, 2017 [cit. Steinberg m.fl., 2017].
Tham, Henrik, Kriminalpolitik – Brott och straff i Sverige sedan 1965, 1 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. Tham, 2018].
Ulväng, Magnus, Påföljdskonkurrens – problem och principer, 1 uppl., Iustus Förlag, Uppsala, 2005 [cit. Ulväng, 2005].
von Hofer, Hanns, Brott och straff i Sverige. Historisk kriminalstatistik 1750-2010. Diagram,
tabeller, och kommentarer, 4 uppl., Kriminologiska institutionen, Stockholms universi-
tet, Stockholm, 2011 [cit. von Hofer, 2011].
Elektroniska källor
Bodström, Thomas, Strängare straff löser inte brottsligheten, Svt Nyheter, ”https://www.svt.se/nyheter/inrikes/thomas-bodstrom-strangare-straff-loser-inte- brottsligheten”, lydelse 2020-09-18 [cit. Bodström, 2019].
Brå, Kriminalstatistik 2019. Personer lagförda för brott. Slutlig statistik,
https://www.bra.se/download/18.7d27ebd916ea64de53064bbf/1590651051037/S ammanfattning_lagforda_2019.pdf, lydelse 2020-12-02 [cit. Brå, 2019].
55
Kristersson, Ulf, Forssell, Johan, Gör åtgärder mot grova brott lika breda som hårda, Syd- svenskan, ” https://www.sydsvenskan.se/2020-09-17/gor-atgarder-mot-grova- brott-lika-breda-som-harda”, lydelse 2020-09-18 [cit. Kristersson, Forssell, 2020]. Justitiedepartementet, 34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteteten, ”
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/ett-tryggare-sverige/34-
punktsprogrammet-regeringens-atgarder-mot-gangkriminaliteten/”, lydelse 2020- 09-20 [cit. Justitiedepartementet, 2019].
Martinsson, Dennis, Anderberg, Andreas, Forskare: Politisk övertro på hårdare straff, https://www.ttela.se/nyheter/sverige/forskare-politisk-%C3%B6vertro-
p%C3%A5-h%C3%A5rdare-straff-1.5981588”, lydelse 2020-09-18 [cit. Martins- son, Anderberg, 2018].
Novus rapport, Viktigaste politiska frågan, 3–9 september 2020,
”https://novus.se/wp-
content/uploads/2020/09/novusviktigastefraganseptember2020.pdf”, lydelse
2020-09-18 [cit. Novus, Viktigaste politiska frågan, 2020].
Ågren, Jack, Brottsbalken (1962:700) 29 kap. 3 §, Lexino 2019-06-07, lydelse 2020-11-20 [cit. Ågren, Brottsbalken (1965:700) 29 kap. 3 §].
Ågren, Jack, Brottsbalken (1962:700) 29 kap. 7 §, Lexino 2019-06-07, lydelse 2020-11-21 [cit. Ågren, Brottsbalken (1965:700) 29 kap. 7 §].
Ågren, Jack, Brottsbalken (1962:700) 30 kap. 4 §, Lexino 2019-06-07, lydelse 2020-11-28 [cit. Ågren, Brottsbalken (1965:700) 30 kap. 4 §].
Ågren, Jack, Brottsbalken (1962:700) 30 kap. 5 §, Lexino 2019-06-07, lydelse 2020-11-28 [cit. Ågren, Brottsbalken (1965:700) 30 kap. 5 §].