6 Effektbedömning
6.11 Ölandsstråket
Stråket utgörs av länsväg 136 på Öland samt Ölandsbron. Ölandsstråket innefattar sträck-an mellsträck-an Köpingsvik i norr till Mörbylånga i söder, men vägen fortsätter både norrut och söderut till de bägge uddarna. Ungefär mitt på Ölandsstråket finns broförbindelsen med fastlandet (väg 137). Väg 943 mellan brofäs-tet och Mörbylånga ingår i stråket.
6.11.1 Funktion
Stråket är en av länets viktigaste turiststråk och är hårt trafikbelastat sommartid. Det är också ett väsentligt stråk för pendling till och från både skola och arbete. Pendling sker dels inom Öland men i stor utsträck-ning även med Kalmar, för arbeten och sko-lor men också för att nå kollektivtrafik med tåg eller flyg.
6.11.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
Flera flaskhalsar finns längs vägen. Kollektivtrafiken mellan Borgholm och Kalmar har från 2012 stråktrafik, som minskat restiden, men ännu saknas en bytespunkt i Algutsrum för att ytterligare kunna minska restiden.
Trafikbelastningen är mycket olika på vinter och sommar. Sommartid är bristerna i trafiksäkerheten stora. Varje år sker många tillbud och dödsolyckor förekommer varje år. Vägen är smal och sammanhängande cykelstråk saknas.
I Glömminge ligger huvuddelen av samhällets bostäder på ena sidan av den hårt trafikerade länsväg 136 och skolan på den andra. Hastigheten genom samhället är 30 km/tim, med undantag för turistsäsongen då det är 50 km/tim.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.11.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen
Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Marknadsföra cykling inom besöksnäringen.
Steg 2: Åtgärder för snabbare kollektivtrafik. Åtgärder längs länsvägarna för att skapa utrymme och bättre säkerhet för cyklister.
Steg 3: Ökad trafiksäkerhet framförallt mellan brofästet och Borgholm. Höj väg-standarden på de sämsta delarna av vägen för att transportkvaliteten på hela sträck-an ska bli bra. Fullfölj utbyggnaden av ett säkert och trivsamt cykelnät mellsträck-an södra och norra uddarna.
Steg 4: Om- eller nybyggnad av väg 136 och 943 för hög hastighetsstandard på hela vägen för att minska restider.
6.11.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Åtgärdsvalsstudie görs för sträckan mellan brofästet och Borgholm för att bedöma vilka åtgärder som ska genomföras.
Se över planer i syfte att underlätta för kollektiva transporter och cykling.
Steg 2: Se över busslinjernas sträckningar. Möjligheten att ta med sig cykel över Ölandsbron året runt.
Steg 3: För att få tillstånd effektivare och snabbare kollektivttrafik kommer knut-punkter att byggas, i första hand i Algutsrum. Förbättringar för kollektivtrafiken i Borgholm samt vid Rälla och Glömminge gör resan ännu snabbare.
Punktinsatser (till exempel breddning, cirkulationsplatser) på länsväg 136.
Arbetet med den påbörjade turistcykelleden på Öland fortsätter.
Steg 4: Förbättringar av genomfart vid Glömminge samt vid nya exploateringar vid Stora Rör, Rälla och Ekerum.
6.11.5 Förväntade effekter
Åtgärdsvalsstudien ska avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att länets mål ska nås. Se kapitel 5.3.
Åtgärder längs hela sträckan har som mål ökad trafiksäkerhet och framkomlighet, framförallt vid turistsäsongen sommartid. De åtgärder som föreslås ska bidrar till regionförstoring och att integrera Öland i fastlandets arbetsmarknadsregioner Ett mål är att skilja bilister och cyklister längs stråket genom att bygga separata cykelvägar. Trafiken blir därmed tryggare och säkrare och risken för olyckor kom-mer att minska. Cykelvägarna öppnar också för nya turistgrupper så som cykel-turism som hittills inte haft någon större omfattning på Öland. Cykelvägarna öppnar också för ökad cykelpendling för arbets- och skolresor inom Öland.
Den förbättrade vägstandarden tillsammans med åtgärder som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag, ex från cykel eller bil till buss, gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till snabba kollektivtrafikstråk ger bättre möjligheter att arbetspendla.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.12 Internationella stråket
Internationella stråket utgörs av flyg och hamnar och förbindelserna dit. De två flyg-platserna i länet finns i Kalmar och Oskars-hamn, som bägge flyger till Arlanda där vidare förbindelser finns till hela världen.
Från Kalmar finns från 2013 en flygförbin-delse till Berlin. Ett alternativ för länet är också att flyga internationellt från Kastrup.
Mellan Kastrup och Kalmar finns direkttåg på kust till kuststråket.
I länet finns flera hamnar för internationell godstrafik där Oskarshamns hamn är klassad som TEN-T hamn i comprehensiv-nät-verket. Övriga hamnar med internationella förbindelser är Västervik, Mönsterås (ägs av Mönsterås Bruk) och Kalmar. I länet finns ingen hamn med internationell färjelinje.
6.12.1 Funktion
För näringslivet är regelbundna flygförbindelser med omvärlden ett krav och en betydelsefull konkurrensfaktor avseende företags etableringar. Tjänsteresor måste kunna ske med snabba transporter över ett stort område om länets ska kunna be-hålla den spetskompetens som krävs för fortsatt utveckling på en global marknad.
Från Kalmar Öland Airport är det möjligt att komma fram och tillbaka över dagen till flera europeiska destinationer.
Internationell godstrafik utvecklas allt starkare via de småländska hamnarna. I Oskarshamn planeras för en ny färjeterminal för Gotlandstrafiken som ett led att säkra denna trafik.
6.12.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
Från Kalmar Öland Airport har SAS för närvarande fem-sex avgångar på vardagar samt Kalmarflyg fyra avgångar. SAS flyger på Arlanda och Kalmarflyg på Bromma och båda två har internationella anslutningar.
Flygförbindelserna till Stockholm från både Kalmar och Oskarshamn är av stor betydelse för länet och kan i dagsläget inte ersättas av länets förhållandevis lång-samma järnvägstrafik. Flygförbindelserna är av mycket stor betydelse för företa-gens internationella resor.
Anslutning med lokal kollektivtrafik till Kalmar Öland Airport från Kalmar finns genom lokal busslinje. Från övriga kommuner i länet, till exempel Torsås, Nybro, Borgholm, Mörbylånga och Mönsterås, saknas direkt kollektivtrafik. Oskarshamns flygplats saknar anslutande kollektivtrafik.
Till flygplatsen i Kastrup finns kollektivtrafik genom direkttåg från Kalmar, Nybro och Emmaboda. Förseningar längs sträckan har varit vanligt och skapar osäkerhet om anslutningarna till flyget avgångar. Se kapitel 5.2.2
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.12.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen
Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Samling kring Kalmar Öland flygplats som regionens nav för utrikes flygre-sor.
Steg 2: Förbättra anslutning med kollektivtrafik till Kalmar Ölands flygplats och koordinera med flygtrafikens tidtabell. Analysera möjlig nyttjandegrad av en håll-plats på E22 vid Oskarshamns flyghåll-plats inklusive möjligt trafikeringsupplägg. Stat-liga driftbidrag kanaliseras till flygplatserna från 2012.
Steg 3: Investeringar för att upprätthålla flygplasternas standard. Bygg ut gång- och cykelnätet mellan Kalmars tätorter och flygplatsen.
Steg 4: Investeringar för att upprätthålla flygplatsernas standard.
6.12.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Kampanj som visar bilfria resealternativ från regionen ut i världen från nå-gon av storflygplatserna: direktflyg till Berlin och anslutningar därifrån, anslut-ningsflyg eller tåg till Arlanda/Bromma och tåg till Kastrup.
Steg 2: Regionaltåg med anslutning till Kalmar Öland Airport, vilket fordrar platt-form för av- och påstigande i Smedby.
Steg 3: Förbättring av inflygningshjälpmedel för ökad flygsäkerhet. Åtgärda saknade länkar i det lokala gång- och cykelnätet till flygplatsen i Kalmar.
Steg 4: Toppning av landningsbanorna på Kalmar flygplats 2015. En kapacitetshöj-ning på järnvägen Kalmar-Alvesta med ytterligare mötesspår bidrar till att kvalitets-säkra tågtrafiken till/från Kastrup
6.12.5 Förväntade effekter
De föreslagna medlen till åtgärder ger flygplatserna i länet stöd för att upprätthålla kvaliteten för verksamheten. Bägge flygplatserna har betydelse för utvecklingen av länets näringsliv och företagens behov av snabb förbindelse med Europa och Stockholmsregionen.
De föreslagna åtgärderna för det internationella stråket bidrar till regionförstoring samt till att uppfylla det transportpolitiska funktionsmålet.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
7 Miljöbedömning
Syftet med en miljöbedömning är att påverka planeringens innehåll och resultat så att en miljömässigt hållbar utveckling främjas5. Miljöbedömningen avser något förenklat den process som ska resultera i en miljökonsekvensbeskrivning. Den ska integreras i arbetet med transportplanen och ske parallellt med planprocessen. Två transportplaner tas fram parallellt; en nationell som Trafikverket ansvarar för och en regional där respektive region, regionalt självstyrelseorgan eller länsstyrelse, har ansvaret.
Den nationella planen omfattar i huvudsak investeringar i statliga järnvägar, nation-ella stamvägar, miljöförbättrande åtgärder utmed statliga vägar och järnvägar samt andra större och övergripande strategiska åtgärder i transportsystemet. Länsplaner-na för regioLänsplaner-nal transportinfrastruktur får i princip omfatta alla övriga åtgärder som berör transportsystemet. Den kan även omfatta insatser på det statliga järnvägsnätet och stamvägnätet som inte prioriterats i den nationella planen.
7.1 Inriktning av miljöbedömningen
I en miljökonsekvensbeskrivning ska betydande miljöpåverkan identifieras, be-dömas och beskrivas. Åtgärder som leder till positiv påverkan utifrån den utpekade målbilden ska beskrivas, liksom åtgärder som leder bort från målen. Att närmare i detalj beskriva miljöpåverkan från varje enskilt objekt utifrån målbilden görs emel-lertid bäst i samband med planering och projekteringen av det aktuella objektet. I det här skedet av planeringsprocessen finns som regel inte det underlag vad gäller det fysiska utförandet av åtgärden som behövs för att mer specifikt bedöma påver-kan på exempelvis växt- och djurliv eller grundvatten. Dessa aspekter bedöms där-för bättre i ett senare skede av planprocessen, till exempel i samband med åtgärds-valsstudier och upprättande av arbetsplaner.
Fokus i miljöbedömningen av den regionala transportplanen bör istället ligga på frågor som är relevanta att lyfta i ett tidigt skede och som inte kan lösas lika ända-målsenligt senare i det enskilda projektet. Syftet med miljöbedömningen är också att bidra i prioriteringsdiskussionerna kring planen med relevant underlag avseende
att identifiera system- eller strukturpåverkande åtgärder,
frågor om en utbyggnad gynnar både privatbilism och kollektivtrafik,
om en åtgärd är trafikgenererande,
om åtgärden leder i rätt eller fel riktning ur miljösynpunkt,
bidra till att modifiera utformningen i det fall en åtgärd leder i fel rikt-ning men ändå är angelägen
Miljöbedömningen utgår från de fem miljömässiga (ekologiska) dimensionerna i en hållbar utveckling av samhället
Främja människors hälsa
Värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön
Ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena
Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga
5 Miljöbalken (SFS 1998:808), 6 kap. 11§
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
Trygga en god hushållning med naturresurser Åtgärderna i planen bedöms efter fyra kriterier
Klimat (i första hand energianvändning samt utsläpp av växthusgaser)
Hälsa (i första hand buller, luftföroreningar samt risk/säkerhet)
Landskap (effekter på dels natur- respektive kulturmiljö)
Resurshushållning (i första hand för användning mark och vatten)
7.2 Samlad miljöbedömning
Den sammanlagda påverkan av föreslagna åtgärder jämförs med ett så kallat nollal-ternativ. Nollalternativet utgörs av den nuvarande situationen vid årsskiftet
2012/2013.
Enligt kapitel 5 i denna plan föreslår vi ett par större om- och nybyggnader:
Upprustning av Stångådals- och Tjustbanan
Mötesspår i Trekanten
Länsväg 136 på Öland mellan Algutsrum och Borgholm (mittseparering, punktinsatser och cykelbana)
Riksväg 23/34 Målilla – Hultsfred (mittseparering och cykelbana)
I övrigt föreslår vi mindre förbättringar på vägnätet spritt över hela länet. Det hand-lar om busshållplatser, förbättrade sidoområden, vänsterkörfält och cykelbanor.
Bedömning enligt skalan:
++ Betydande positiv - Negativ
+ Positiv -- Betydande negativ påverkan
0 Sammantaget varken positiv eller negativ
Miljöaspekt Förslag Kommentar KLIMAT
* Energianvändning + Mer tågtrafik och kortare körsträckor
* Utsläpp av klimatgaser + Mer tågtrafik och kortare körsträckor HÄLSA
* Buller 0 Oförändrat eller ökad trafik
* Risk & säkerhet + Mittseparering och förbättrade sido-områden. Ökad trafiksäkerhet och mindre risk för att farligt gods når marken och grundvattnet
LANDSKAP
* Naturmiljö - Nya vägsträckningar anpassas till naturen, men ny väg innebär alltid intrång
* Kulturmiljö 0 Nya vägsträckningar anpassas till kultur-miljön
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
* Landskapsbild - Nya vägsträckningar anpassas till naturen, men ny väg innebär alltid intrång
RESURSHUSHÅLLNING - Nybyggnad av väg/järnväg tar alltid nya resurser i anspråk
Dessutom har en motsvarande bedömning gjorts av hur planen förhåller sig till de regionala miljökvalitetsmålen. Påverkan av föreslagna åtgärder jämförs med samma nollalternativ, det vill säga den nuvarande situationen vid årsskiftet 2012/13.
++ Betydande positiv - Negativ
+ Positiv -- Betydande negativ påverkan
0 Sammantaget varken positiv eller negativ Regionala
Miljökvalitetsmål
Förslag Kommentar Begränsad klimatpåverkan +
Frisk luft 0
Bara naturlig försurning +
Giftfri miljö Berörs ej direkt av planförslaget
Skyddande ozonskikt Berörs ej direkt av planförslaget Säker strålmiljö Berörs ej direkt av planförslaget
Ingen övergödning +
Levande sjöar och vatten-drag
0
Grundvatten av god kvalitet + Skydd av vattentäkt Hav i balans samt levande
kust och skärgård
0
Myllrande våtmarker 0 Risk för negativ påverkan vid nybyggnad
Levande skogar 0 Risk för negativ påverkan vid nybyggnad
Ett rikt odlingslandskap 0 Risk för negativ påverkan vid nybyggnad
God bebyggd miljö +
Ett rikt växt- och djurliv 0 Risk för negativ påverkan vid nybyggnad
Länsstyrelsen i Kalmar har dessutom påpekat att nedanstående faktorer ska för-djupas i miljöbedömningen.
Vattentäkter och för dricksvattenförsörjningen
Den nationella planen har särskilda pengar avsatt för skydd av vatten. Den regio-nala planen beaktar vattenfrågorna vid om- och nybyggnader.
Jordbruksmark, biologisk mångfald och kulturmiljö
Vid eventuell nydragning av länsväg 136 och riksväg 23/34 kommer intrång på jordbruksmark samt påverkan av biologisk mångfald och kulturmiljö att bedömas särskilt.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
8 Utdrag ur förslag till Nationell plan 2014-2025
Kapitel 8 ska uppdateras när den Nationella planen har fastställts av regeringen, vilket beräknas ske i mars 2014
Den 14 juni 2013 presenterade Trafikverket förslaget till den Nationella planen 2014-2025. Nedan följer en mycket kort resumé över vad som direkt kan påverka Kalmar län och denna remissversion av den Regionala planen. Den Nationella planen är på remiss fram till den 1 oktober 2013. Hela förslaget kan hämtas på Trafikverkets hemsida, www.trafikverket.se/nationellplan.
8.1 Större investeringar
8.1.1 E22 Rinkabyholm byggstart 2014 - 2016
Trafikverket föreslår att en ny väg byggs väster om Rinkabyholm, delvis som mötesfri motortrafikled, delvis som motorväg. Tre nya trafikplatser byggs. Såväl E22 som riksväg 25 är sedan tidigare mötesseparerade på ömse sidor om aktuell sträcka. Åtgärder för ökad kollektivtrafik och minskat ensamåkande i bil under byggskedet övervägs. Syftet med byggande av ny väg är att öka trafiksäkerheten, förbättra boendemiljön i Rinkabyholm, minska genomfartstrafikens fördröjning samt att möjliggöra exploatering av området öster om befintlig E22.
Kostnaden beräknas till 292 miljoner kronor.
8.1.2 Trekanten, mötesspår byggstart 2014 - 2016
För att minska trafikstörningarna och minska restiden på kust till kustbanan behövs fler ställen för tågen att mötas. Längs sträckan planeras därför ett mötesspår i Trekanten mellan Nybro och Kalmar.
Investeringen beräknas kosta 97 miljoner kronor, varav 50 % samfinansiering med regional plan.
8.1.3 Skruv, mötesstation (Kronobergs län) byggstart 2014-2016
Åtgärden avser en ny lång mötesstation i Skruv samt att två plankorsningar slopas genom ombyggnad till en planskildhet för bilar och en planskildhet för gång och cykel. Åtgärden syftar till att förbättra kapaciteten och bidra till regionförstoring genom en gemensam arbetsmarknad samt sammanslagningen av universiteten i Växjö och Kalmar. Ökad kapacitet antas leda till ökad punktlighet samt möjlighet till ökad turtäthet och styv tidtabell (att tågen avgår samma minuttal varje timme).
Kostnaden för åtgärden är 82 miljoner kronor, varav 30% samfinansiering med reg-ional plan.
8.2 Förslag till förberedelser för byggstart 2017-2019 Inget i Kalmar län
8.3 Förslag till investeringsåtgärder 2020-2025 8.3.1 E22 Gladhammar-Verkebäck
Nuläge och brister
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
E22 sträcker sig från Malmö och Öresundsregionen via Blekinge och Kalmar län till Norrköping. Riksväg 40 mellan Jönköping och Västervik är en viktig öst-västlig förbindelse. Korsningen mellan dessa två vägar ligger i en skarp kurva i en låg-punkt vilket skapar olycksrisker.
Förslag till åtgärd
Trafikverket föreslår att vägen dras i ny sträckning och att en trafikplats byggs i den nya korsningspunkten mellan rv 33 och E22. Befintlig E22 mellan Lunds By och korsningen i Hyttan anpassas och övergår till enskild väg. Befintlig koppling mot E22 stängs. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten.
Kostnaden beräknas till 93 miljoner kronor.
8.4 Namngivna brister
Förutom de namngivna åtgärderna i plan 2014-2025 har också ett antal större så kallade namngivna brister identifierats. För vissa av de identifierade namngivna bristerna finns det också idéer om fysiska åtgärder men dessa redovisas inte i plan som namngivna åtgärder i och med att de behöver utredas mer.
För flera av de brister som har identifierats kommer åtgärdsvalsstudier att genom-föras under planperioden och ett urval av dessa redovisas i plandokumentet. För några prioriterade brister har åtgärdsvalsstudier eller motsvarande redan genomförts vilket innebär att vi i stora drag vet vilka åtgärder som behövs för att åtgärda bris-ten. Innan vi kan ta ställning till hur dessa brister ska prioriteras behöver de utredas djupare vad gäller precisering av åtgärd, utförande och kostnad.
I plan 2014-2025 har det avsatts 2,1 miljarder kronor för att utreda och börja åt-gärda bristerna. De åtgärder som kommer att rymmas under planperioden utgörs till största delen av enklare steg 1-3 åtgärder. Utredningarna innebär också att det kommer att finnas ett bättre underlag till kommande planeringsomgång.
En namngiven brist som med stor sannolikhet kommer att åtgärdas är E22 Nygård-Gladhammar. Trafikverket ska bygga 2+1väg i befintlig sträckning.
Ytterligare åtgärder som omnämns är fortsatt underhåll av Ölandsbron samt till-gänglighetsanpassning av stationsmiljöer i Emmaboda, Nybro, Vimmerby, Oskars-hamn och Hultsfred
Regionförbundet är en politiskt styrd organisation som arbetar med tillväxt- och utbildningsfrågor i Kalmar län. Organisationen är offentligt finansierad och ägs av länets 12 kommuner samt landstinget.
Målgrupperna är offentliga aktörer, näringslivet, ideell verksamhet och länsinvå-narna.
Vi erbjuder nätverk, samordning och ekonomiskt stöd för att uppnå konkreta mål som gagnar den regionala utvecklingen. Genom ett snabbt och flexibelt arbetssätt utvecklar vi nya metoder för samarbete
E-post: info@rfkl.se www.rfkl.se