6 Effektbedömning
6.4 Ostkuststråket
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
Stråket utgörs i hela sin sträckning genom länet av väg E22. Åt söder fortsätter E22 genom Blekinge och Skåne till Malmö och åt norr till Norrköping med fortsättning till Stockholm via E4. E22 ingår i det europe-iska vägtransportnätverket TEN-T:s comprehensiv, stödjande, nätverk. Vägen har en starkt sammanhållande funktion för utvecklingen längs hela kusten. Stråket har direkt anslutning till länets viktiga hamnar och flygplatser.
Länets järnvägsförbindelse med Stockholm redovisas under stråken Kust till kust och Östgötastråket.
6.4.1 Funktion
Stråket har viktiga funktioner på internationell, nationell, mellanregional, regional och lokal nivå.
God tillgänglighet på stråket är väsentligt för att uppnå regionens mål om två arbetsmarknadsregioner. Stråket ger god tillgänglighet för pendling till arbete och studier inom länet mellan Torsås, Kalmar, Mönsterås, Oskarshamn och Västervik samt till angränsande arbetsmarknadsregioner i Östergötland och Blekinge. Därmed finns även god tillgänglighet till universitet och högskola i Linköping/Norrköping samt högskolan i Blekinge. Stråket är även huvudlänk för turisttrafiken till Öland och Gotland. För näringslivet i kustkommunerna innebär större arbetsmarknads-regioner bättre möjligheter till att finna kompetent personal.
E22 är en nord-sydlig pulsåder för godstransporter såväl genom länet som genom hela östra delen av Sydsverige.
6.4.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
Längs E22 finns sträckor med brister i såväl trafiksäkerhet som tillgänglighet. Has-tigheterna på dessa sträckor är betydligt lägre än de eftersträvade, dvs. 110 km/tim längs E22:s hela sträckning. Inom länet finns besvärande ”flaskhalsar”; genom Bergkvara, Rinkabyholm och Mönsterås samt vid Nygård -Verkebäck. Utanför länet är förbifart Söderköping av betydelse för länets restider till Stockholms-regionen. I Blekinge är bättre genomfart/förbifart vid Jämjö väsentlig för restiden söderut.
En relativt snabb stomlinje för kollektivtrafik utmed kusten finns längs E22. Den har betydligt bättre koppling söderut mot Karlskrona än norrut mot Norrköping.
Idag finns ett fåtal knutpunkthållplatser för den snabba pendeltrafiken längs E22 men fler är planerade att byggas. Även anslutningsvägar till knutpunkterna behöver byggas för både cykel och bil, samt även pendlarparkeringar för bägge trafikslagen.
Längs stråket saknas kustjärnväg med moderna och snabba tåg och snabb för-bindelse med Linköping/Norrköping och Stockholm. En sådan järnväg skulle ge regionen helt nya villkor beträffande näringslivets möjligheter att utvecklas, målet att bli en fossilbränslefri region och bidra till regeringens klimatmål samt målet att
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 gå från fem till två arbetsmarknadsregioner genom regionförstoring.
6.4.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Utveckla busstrafiken utmed hela stråket.
Steg 2: Åtgärda E22 för så jämn hastighet som möjligt med beaktande av trafik-säkerhet.
Steg 3: Mötesfri väg på hela E22 genom länet med hastighet 110 km/h, med speciella lösningar för cyklar och gående.
Steg 4: Åtgärder för att undanröja flaskhalsar längs E22 i länet. Omlastnings-terminaler för gods i anslutning till hamnar och kommunernas huvudorter.
6.4.4 Åtgärder perioden 2014-2025
E22 är stamväg, vilket innebär att den ingår i den nationella planen.
Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 2: Snabbare kollektivtrafik Kalmar-Oskarshamn samt Oskarshamn-Västervik och bättre anslutningen till viktiga målpunkter i de aktuella städerna (flygplatser, järnvägsstationer, lasaretten).
Steg 3: Ett antal knutpunkter för kollektivtrafiken byggs, liksom anslutande gång och cykelvägar och pendelparkeringar. Mittseparering byggs på sträckor av E22 där det saknas.
Steg 4: Enligt förslag till den nationella transportplanen2 kommer följande att åt-gärdas på E22 i Kalmar län: mittseparering/motorväg förbi Rinkabyholm och mittseparering Nygård-Verkebäck.
Genomfart Mönsterås och förbifart Bergkvara definieras som brister, där regionens ambition är att planeringsarbetet för de bägge projekten startar under planperioden.
6.4.5 Förväntade effekter
Med de åtgärder som föreslås längs Ostkuststråket ökar tillgänglighet längs E22 för näringslivets transporter av gods. Genom förkortade restiderna mellan norra och södra delen av länet och till våra grannlän i norr och söder bidrar åtgärderna till regionförstoring och att närma oss målet två arbetsmarknadsregioner.
2 Texten ska uppdateras när den Nationella planen är antagen
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.5 Kust till kuststråket
Stråket utgörs av riksväg 25 mellan Kalmar och Halmstad via Växjö och järnvägen Kust till kustbanan mellan Kalmar och Göteborg via Växjö, Värnamo och Borås. Till stråket hör också anslutande delar av vägnätet samt gång- och cykelstråk som anknyter till knut-punkter längs järnvägen och riksväg 25.
Stråket ansluter till Södra stambanan och är därmed viktig för länets förbindelser åt både norr och söder.
6.5.1 Funktion
Stråket har viktiga funktioner på inter-nationell, inter-nationell, mellanregional, regional och lokal nivå.
God tillgänglighet för personresor är bety-delsefullt längs Kust till kuststråket för att uppnå regionens mål om två arbetsmark-nadsregioner. Stråket har stor betydelse för pendling såväl inom som utanför länets gränser. Inom länet sker pendling, i huvudsak med tåg på Kust till kustbanan, för arbete och studier mellan Kalmar, Nybro och Emmaboda. Omfattande pendling med tåg sker också till angränsande arbetsmarknadsregion i Växjö samt med anslut-ning till arbetsmarknadsregionen i Karlskrona/Blekinge. Det nya universitetet Linnéuniversitetet har som huvudorter Kalmar och Växjö, vilket ytterligare förstär-ker behovet av goda och snabba kommunikationer längs stråket.
Kust till kustbanan är också länets förbindelse med Göteborg, med Södra stamba-nan och anslutande tågförbindelser till Stockholm och Malmö samt flygplatsen i Kastrup. Kust till kust banan och riksväg 25 är viktiga vägar för turismen till Kal-mar län.
Kust till kuststråket är en betydelsefull pulsåder för gods i öst-västlig riktning, vil-ket kräver ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät för godstransporter. Goda förbindelser för gods behövs mellan Kalmar, Nybro och Emmaboda och Växjö/
Alvesta samt till TEN-T-nätverket (nordiska triangeln) och internationella trans-portstråk.
6.5.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
På bansträckan Kalmar-Alvesta av Kust till kustbanan finns kapacitetsproblem samt problem att koordinera tåganslutningar med avgångar mot Stockholm respektive Malmö på Södra stambanan. Snabbaste restiden idag mellan Kalmar och Växjö är drygt 60 minuter. Förseningar uppstår lätt på grund av kapacitetsproblemen. För persontrafiken finns kommunikationssvårigheter mellan de tågoperatörer som trafi-kerar banan. På banan finns även godstrafik som innebär att person- och godstrafik konkurrerar om utrymmet.
Riksväg 25 är mötesseparerad till stora delar utom mellan Eriksmåla och Hovman-torp. Där är standarden lägre, vilket får betydelse för restiden och trafiksäkerheten
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
för sträckan Kalmar-Växjö. Sidoområdena utmed större delen av detta vägavsnitt har brister.
6.5.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Utveckla tågförbindelserna mellan universitetsorterna Kalmar och Växjö.
När mötesstationerna i Trekanten och Skruv är byggda finns möjlighet till rationella regionaltågsupplägg med styv tidtabell som grund på sträckan.
Steg 2: Godstransporter kommer under planperioden att i allt större utsträckning kunna köras på järnväg när mötesspår byggs längs sträckan.
Steg 3: Nya hållplatser längs Kust till kustbanan: väderskydd, perronger, parkering-ar för bil och cykel. Mötesfri väg på hela sträckan av riksväg 25.
Steg 4: Kapacitetshöjning på järnvägen mellan Kalmar och Alvesta:
dubbel-spår/mötesspår. Om- eller nybyggnad av delar av riksväg 25 så att 100-110 km/tim blir standard för hela vägen för att minska restiden. Utveckling av lokala industri-spår.
6.5.4 Åtgärder för perioden 2014-2025
Både riksväg 25 och järnvägen Kust till kustbanan ingår i den nationella planen.
Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Ett regionaltågsystem byggs upp med start mellan Kalmar och Karlskrona och med möjlighet till förlängning mot Växjö tack vare den förbättrade infrastruk-turen.
Steg 3: Ombyggnad av de hårdast belastade plankorsningarna på riksväg 25 till planfria korsningar. Mindre åtgärder: kurvrätningar, trafiksäkerhetsåtgärder och breddning
Steg 4: Kalmar och Kronobergs län fortsätter satsningen från föregående plan-period att samfinansiera med den nationella transportplanen bygget av ytterligare två mötesspår. De två som är byggda är Örsjö och Åryd och de två nya mötesstat-ionerna kommer att ligga i Trekanten och Skruv.
För att öka möjligheten att gå och cykla till knutpunkter för kollektivtrafiken utan-för tätort finns medel avsatt utan-för anslutande gång- och cykelbanor. Inom tätorter ansvarar kommunen själv.
6.5.5 Förväntade effekter
Genom mötesspår förbättras Kust till kustbanans kapacitet. Det gynnar såväl kol-lektivtrafik som godstransporter med tåg. Förbättrad kolkol-lektivtrafik på järnväg mel-lan kommunerna längs Kust till kustbanan samt med Växjö i väster är väsentlig för att utveckla länets näringsliv och för kontakten mellan Linnéuniversitetets två hu-vudorter. I förlängningen får länet genom förbättringarna på Kust till kustbanan även snabbare förbindelse med storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Mötesstation Trekanten medför möjlighet till bättre trafikupplägg för både person- och godstrafik. Förbättringarna på Kust till kustbanan bidrar till regionförstoring och att uppnå målet två arbetsmarknadsregioner samt är även ett viktigt steg mot en
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 fossilbränslefri region.
6.6 Höglandsstråket
Stråket utgörs dels av riksväg 40 från Väs-tervik via Vimmerby till Jönköping och vi-dare mot Göteborg, dels av riksväg 47 mel-lan Oskarshamn och Vetmel-landa till Jönköping samt järnvägen Oskarshamn–Nässjö, den så kallade Bockabanan.
6.6.1 Funktion
Stråket har viktiga funktioner på inter-nationell, inter-nationell, mellanregional, regional och lokal nivå.
Stråket är väsentligt för att uppnå hög till-gänglighet för arbetsresor inom länet samt till angränsande arbetsmarknadsregion i Jönköpings län och bidrar för att uppnå reg-ionens mål om två arbetsmarknadsregioner.
Stråket stärker integrationen av ”södra Sveriges glesbygd”3 med arbetsmarknads-områden såväl i öster som väster.
Vägarna har också stor betydelse för turismen vid Smålands och Östergötlands skärgård och till färjetrafiken till/från Gotland.
Stråket har stor betydelse för ett långsiktigt hållbart väg- och järnvägsnät för gods-transporter i öst-västlig riktning. Hamnarna i Oskarshamn och Västervik har genom stråket förbindelse med hamnen i Göteborg och kombiterminalerna i Jönköpings-trakten. Hamnarna har potential för framtida handel och persontransporter över Östersjön och vidare österut mot Ryssland och Kina
Frakter på järnväg och på sjön ger bidrag till länets utveckling till en fossilbränsle-fri region.
6.6.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
På sträckan Oskarshamn-Jönköping-Göteborg finns flera ”flaskhalsar” som behöver byggas bort för att uppnå god tillgänglighet mellan hamnarna i öster respektive väster samt kombiterminaler däremellan. Brister i tillgängligheten för persontrans-porter behöver åtgärdas dels för att uppnå regionförstoring, dels för att bättre inte-grera ”södra Sveriges glesbygd” till omgivande arbetsmarknader och utbildningsor-ter. För persontrafiken finns idag ingen tågtrafik utan enbart alternativet att färdas på väg. Trafiksäkerheten är delvis låg på grund av mötande trafik och besvärliga sidoområden.
6.6.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Utveckla tågtrafiken mellan Oskarshamn och Nässjö vidare till Jönköping.
3 Se Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, 30 september 2008
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
Steg 2: Godstransporter kommer under planperioden i stor utsträckning att köras på väg: Åtgärda riksväg 40 och 47 för så jämn hastighet som möjligt med beaktande av trafiksäkerheten. Fortsätta utveckla stråktänkandet i kollektivtrafiken.
Steg 3: Eliminera flaskhalsar i transportinfrastrukturen.
Steg 4: Åtgärder för att undanröja flaskhalsar. Om- eller nybyggnad av vägen för hög hastighetsstandard på hela sträckan för att minska restiderna. Omlastningster-minaler för gods i anslutning till hamnar och kommunernas huvudorter.
6.6.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Riksväg 40 ingår i nationell plan.
Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 2: Så få hastighetsnedsättningar som möjligt längs sträckan för att minska mil-jöbelastningen av tunga transporter.
Steg 3: Sträckan Vimmerby-Toverum mittsepareras 2013. En ny cykelbana mellan Frödinge och riksväg 40 kommer att prövas i den kommande cykelplanen.
Steg 4: Som fortsättning på ombyggnaden på sträckan Glahytt-St Aby-Målilla från tidigare planperiod föreslås även sträckan Målilla-Hultsfred att mötessepareras.
Målet är ökad trafiksäkerhet. Sträckan har mycket tung trafik.
6.6.5 Förväntade effekter
Genom den nya sträckningen Glahytt-Målilla och fortsättningen med mittseparering mellan Målilla-Hultsfred ökar både trafiksäkerheten och framkomligheten. Vi får en väg där trafiken flyter bättre med en jämn hastighet samt med färre stopp och accelerationer. För de tunga transporterna ger den jämnare hastigheten mindre ut-släpp av koldioxid och bidrar på så vis till klimatmålet. Hastigheten kan bli 100 km/tim på i stort sett hela vägsträckan inom Kalmar län.
De förbättrade vägarna ger bättre kommunikationer för det område som utgör
”södra Sveriges glesbygd”. Arbetsmarknaden för detta område förbättras och hela arbetsmarknadsregionen utvidgas mot Jönköping.
6.7 Dackestråket
Stråket går mellan Växjö och Linköping via Hultsfred och Vimmerby och utgörs av riks-vägarna 23/37, 23 och 23/34 samt norra de-len av Stångådalsbanan. Norra dede-len av Stångådalsbanan är gemensam med Östgöta-stråket och beskrivs under 6.8.1
6.7.1 Funktion
Genom detta stråk kopplas det småländska höglandet och ”södra Sveriges glesbygd”
samman med universitets- och tillväxtområ-dena i Växjö och Linköping. Stråket är vik-tigt för näringslivet och används för gods-transporter och arbetspendling.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.7.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
På riksväg 23 finns flaskhalsar som försämrar framkomligheten för såväl arbets-pendling som godstransporter. Flaskhalsarna består bland annat av passager genom samhällen vilket innebär trafiksäkerhetsproblem och olägenheter på grund av bul-ler. Även brister i vägens sidoområde medför risker.
6.7.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 2: Utveckla regionalt resande med kollektivtrafik i stråketyu Steg 3: Eliminera flaskhalsar i transportinfrastrukturen.
Steg 4: Åtgärder för att undanröja flaskhalsar. Om eller nybyggnad av vägen för hög hastighetsstandard blir standard för hela sträckan för att minska restiderna.
6.7.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Riksväg 34 har en kort del som är gemensam med riksväg 47. Den delen av riksväg 34 och de åtgärder som görs där beskrivs under 6.5.
6.7.5 Förväntade effekter Se 6.5.
Den förbättrade vägsträckningen mellan Glahytt och St Aby ger bättre kommuni-kationer för det område som utgör ”södra Sveriges glesbygd”. Arbetsmarknaden för detta område förbättras och arbetsmarknadsregionen utvidgas mot Växjö.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.8 Götalandsrakan
Stråket utgörs i Kalmar län av riksväg 28 mellan Karlskrona och Vetlanda via Emmaboda. Vägen fortsätter norrut utanför länet i riksväg 31 och 32 via Eksjö och Tranås till Mjölby och korsningen med E4.
Stråket fortsätter norr om Mjölby längs riks-väg 50 i den s.k. Bergslagsdiagonalen till Örebro.
Inom länet finns även järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona.
6.8.1 Funktion
Stråket är mycket betydelsefullt för gods-transporter till hamnarna i Blekinge. Godset kommer från transporter på E4 och från öv-riga Mellansverige och transporteras på riksväg 28. Järnvägen Emmaboda – Karlskrona är nyrenoverad och öppnas för både person- och godstrafik december 2013.
För Kalmar län ger stråket god tillgänglighet till arbetsmarknadsregionen i Blek-inge/Karlskrona. Stråket förbinder tillsammans med Kust till kuststråket tre stora lärosäten; Linnéuniversitetets bägge huvudorter, Kalmar och Växjö, samt Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona/Ronneby.
6.8.2 Brister
Riksväg 28 är en viktig godstransportled och behöver åtgärdas avseende sidoområ-desåtgärder. På några platser behövs korsningsåtgärder. På sikt behöver vägen mötesepareras.
6.8.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Utveckla tågförbindelserna mellan högskoleorterna i Blekinge och Linnéu-niversitetets bägge huvudorter, Kalmar och Växjö, samt med Södra stambanan.
Regionaltåg Emmaboda – Karlskrona startar efter årsskiftet 2014 med förlängning till Kalmar från augusti 2014.
Steg 4: Om- eller nybyggnad av vägen så att 100 km/tim blir standard för hela vägen för att minska restiderna
6.8.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Inga specifika åtgärder på detta stråk.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.9 Östgötastråket
Till stråket räknas riksväg 34/47 mellan Oskarshamn respektive Ålem och Linköping via Vimmerby. Sträckan OskarshamnMålilla är gemensam med Höglandsstråket. Även Stångådalsbanan, järnvägen mellan Kalmar och Linköping, hör till Östgötastråket.
6.9.1 Funktion
Stråket har en avgörande betydelse för ut-veckling av kontakterna mellan norra och södra Kalmar län samt med Linköping som tillsammans med Norrköping bildar landets fjärde storstadsregion. Stråket ger en utökad arbetsmarknad för norra länsdelen. Stångå-dalsbanan är ett viktigt pendlingsstråk, som förbinder norra länsdelen med universitets- och tillväxtområdet i Linköping. Det är särskilt betydelsefullt för småländska hög-landet och ”södra Sveriges glesbygd”4.
För turismen leder Östgötastråket till det väl besökta turistmålet Vimmerby och Astrid Lindgrens värld. Stråkets vägar och järnvägar är också väsentlig som gods-stråk till och från hamnen i Oskarshamn och hamnen vid Mönsterås Bruk.
6.9.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
På Stångådalsbanan finns brister i form av t.ex. ingen fjärrblockering, många plan-korsningar och den är oelektrifierad, vilket medför att tågen tvingas hålla låga has-tigheter på många och långa sträckor. Resan på hela Stångådalsbanan, mellan Kal-mar och Linköping, tar ungefär dubbelt så lång tid som den lika långa sträckan mel-lan Linköping och Stockholm.
Överföring av de omfattande timmertransporterna till Mönsterås bruk från väg till järnväg begränsas kraftigt av Stångådalsbanans kvalitet, bland annat avsaknad av mötesspår och triangelspår i Berga och Sandbäckshult.
Riksvägarna 34/47 har höga trafikflöden och mycket hög andel tungfordon. Sträck-an Målilla-Hultsfred är ännu inte mötesseparerad – här är behovet stort av åtgärder.
På riksväg 34 finns trafikfarliga passager genom tätbebyggelse i Ålem och Bloms-termåla samt stora brister på sträckan mellan Sandbäckshult och Ruda.
Idag saknas funktionella transportstråk från ”södra Sveriges glesbygd” mot till exempel de större utbildningsorterna.
6.9.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Utveckla tågförbindelserna med Linköping från Oskarshamn och Mönsterås
4 Se Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, 30 september 2008
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 (via Blomstermåla).
Steg 3: Eliminera flaskhalsar på vägen och järnvägen. Förbättringar så mer gods kan transporteras på järnvägen.
Steg 4: Om- eller nybyggnad av vägen så att 100 km/tim blir standard på riksväg 23/34/47. Triangelspår på Stångådalsbanan vid Sandbäckshult för att mer gods ska kunna transporteras på järnväg, till exempel till Mönsterås bruk. Omlastningster-minaler för gods i anslutning till hamnar och kommunernas huvudorter.
6.9.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Åtgärdsvalsstudie görs för hela sträckan mellan Kalmar och Linköping för att bedöma vilka åtgärder som ska genomföras.
Steg 2: Så få hastighetsnedsättningar som möjligt längs sträckan för att minska mil-jöbelastningen av tunga transporter. Saknade länkar i det kommunala cykelvägnätet behöver åtgärdas.
Steg 3: För Stångådalsbanan fortsätter det påbörjade arbetet från föregående plan-period med förbättringar.
Mittseparering på riksväg 34/47 vid sträckan Målilla-Hultsfred beräknas ske under perioden 2020-2025, enligt föreslagen i denna regionala plan.
6.9.5 Förväntade effekter
Åtgärdsvalsstudien ska avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att länets mål ska nås.
Länets mål är att minska restiden på hela sträckan mellan Kalmar och Linköping och förbättra kapaciteten längs Stångådalsbanans så att steg tas för större arbets-marknadsregioner. En förbättrad järnväg skulle bidra till regionförstoring, förbätt-rade kontakter mellan norra Kalmar län och Östergötland samt ökade möjligheter att arbets- eller studiependla mellan kommunerna längs Stångådalsbanan.
För att förbättra situationen för godstransporter på järnväg till och från Mönsterås bruk behövs kraftfulla åtgärder så som triangelspår vid Sandbäckshult.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.10 Tjuststråket
Till stråket räknas riksväg 35 mellan Väs-tervik och Linköping samt Tjustbanan, järn-vägen mellan Västervik och Linköping.
6.10.1 Funktion
Stråket har en avgörande betydelse för ut-veckling av kontakterna mellan norra Kal-mar län och Linköping som tillsammans med Norrköping bildar landets fjärde stor-stadsregion. Stråket ger en utökad arbets-marknad för norra länsdelen. Tjustbanan är viktigt pendlingsstråk som förbinder norra länsdelens med universitets- och tillväxt-området i Linköping.
För turismen leder Tjuststråket till väl-besökta turistmål längs Smålandskusten:
För turismen leder Tjuststråket till väl-besökta turistmål längs Smålandskusten: