6 Effektbedömning
6.7 Dackestråket
Stråket går mellan Växjö och Linköping via Hultsfred och Vimmerby och utgörs av riks-vägarna 23/37, 23 och 23/34 samt norra de-len av Stångådalsbanan. Norra dede-len av Stångådalsbanan är gemensam med Östgöta-stråket och beskrivs under 6.8.1
6.7.1 Funktion
Genom detta stråk kopplas det småländska höglandet och ”södra Sveriges glesbygd”
samman med universitets- och tillväxtområ-dena i Växjö och Linköping. Stråket är vik-tigt för näringslivet och används för gods-transporter och arbetspendling.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.7.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
På riksväg 23 finns flaskhalsar som försämrar framkomligheten för såväl arbets-pendling som godstransporter. Flaskhalsarna består bland annat av passager genom samhällen vilket innebär trafiksäkerhetsproblem och olägenheter på grund av bul-ler. Även brister i vägens sidoområde medför risker.
6.7.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 2: Utveckla regionalt resande med kollektivtrafik i stråketyu Steg 3: Eliminera flaskhalsar i transportinfrastrukturen.
Steg 4: Åtgärder för att undanröja flaskhalsar. Om eller nybyggnad av vägen för hög hastighetsstandard blir standard för hela sträckan för att minska restiderna.
6.7.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Riksväg 34 har en kort del som är gemensam med riksväg 47. Den delen av riksväg 34 och de åtgärder som görs där beskrivs under 6.5.
6.7.5 Förväntade effekter Se 6.5.
Den förbättrade vägsträckningen mellan Glahytt och St Aby ger bättre kommuni-kationer för det område som utgör ”södra Sveriges glesbygd”. Arbetsmarknaden för detta område förbättras och arbetsmarknadsregionen utvidgas mot Växjö.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.8 Götalandsrakan
Stråket utgörs i Kalmar län av riksväg 28 mellan Karlskrona och Vetlanda via Emmaboda. Vägen fortsätter norrut utanför länet i riksväg 31 och 32 via Eksjö och Tranås till Mjölby och korsningen med E4.
Stråket fortsätter norr om Mjölby längs riks-väg 50 i den s.k. Bergslagsdiagonalen till Örebro.
Inom länet finns även järnvägen mellan Emmaboda och Karlskrona.
6.8.1 Funktion
Stråket är mycket betydelsefullt för gods-transporter till hamnarna i Blekinge. Godset kommer från transporter på E4 och från öv-riga Mellansverige och transporteras på riksväg 28. Järnvägen Emmaboda – Karlskrona är nyrenoverad och öppnas för både person- och godstrafik december 2013.
För Kalmar län ger stråket god tillgänglighet till arbetsmarknadsregionen i Blek-inge/Karlskrona. Stråket förbinder tillsammans med Kust till kuststråket tre stora lärosäten; Linnéuniversitetets bägge huvudorter, Kalmar och Växjö, samt Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona/Ronneby.
6.8.2 Brister
Riksväg 28 är en viktig godstransportled och behöver åtgärdas avseende sidoområ-desåtgärder. På några platser behövs korsningsåtgärder. På sikt behöver vägen mötesepareras.
6.8.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Utveckla tågförbindelserna mellan högskoleorterna i Blekinge och Linnéu-niversitetets bägge huvudorter, Kalmar och Växjö, samt med Södra stambanan.
Regionaltåg Emmaboda – Karlskrona startar efter årsskiftet 2014 med förlängning till Kalmar från augusti 2014.
Steg 4: Om- eller nybyggnad av vägen så att 100 km/tim blir standard för hela vägen för att minska restiderna
6.8.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Inga specifika åtgärder på detta stråk.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.9 Östgötastråket
Till stråket räknas riksväg 34/47 mellan Oskarshamn respektive Ålem och Linköping via Vimmerby. Sträckan OskarshamnMålilla är gemensam med Höglandsstråket. Även Stångådalsbanan, järnvägen mellan Kalmar och Linköping, hör till Östgötastråket.
6.9.1 Funktion
Stråket har en avgörande betydelse för ut-veckling av kontakterna mellan norra och södra Kalmar län samt med Linköping som tillsammans med Norrköping bildar landets fjärde storstadsregion. Stråket ger en utökad arbetsmarknad för norra länsdelen. Stångå-dalsbanan är ett viktigt pendlingsstråk, som förbinder norra länsdelen med universitets- och tillväxtområdet i Linköping. Det är särskilt betydelsefullt för småländska hög-landet och ”södra Sveriges glesbygd”4.
För turismen leder Östgötastråket till det väl besökta turistmålet Vimmerby och Astrid Lindgrens värld. Stråkets vägar och järnvägar är också väsentlig som gods-stråk till och från hamnen i Oskarshamn och hamnen vid Mönsterås Bruk.
6.9.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
På Stångådalsbanan finns brister i form av t.ex. ingen fjärrblockering, många plan-korsningar och den är oelektrifierad, vilket medför att tågen tvingas hålla låga has-tigheter på många och långa sträckor. Resan på hela Stångådalsbanan, mellan Kal-mar och Linköping, tar ungefär dubbelt så lång tid som den lika långa sträckan mel-lan Linköping och Stockholm.
Överföring av de omfattande timmertransporterna till Mönsterås bruk från väg till järnväg begränsas kraftigt av Stångådalsbanans kvalitet, bland annat avsaknad av mötesspår och triangelspår i Berga och Sandbäckshult.
Riksvägarna 34/47 har höga trafikflöden och mycket hög andel tungfordon. Sträck-an Målilla-Hultsfred är ännu inte mötesseparerad – här är behovet stort av åtgärder.
På riksväg 34 finns trafikfarliga passager genom tätbebyggelse i Ålem och Bloms-termåla samt stora brister på sträckan mellan Sandbäckshult och Ruda.
Idag saknas funktionella transportstråk från ”södra Sveriges glesbygd” mot till exempel de större utbildningsorterna.
6.9.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Utveckla tågförbindelserna med Linköping från Oskarshamn och Mönsterås
4 Se Regional systemanalys för transportinfrastrukturen i östra Götaland, 30 september 2008
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 (via Blomstermåla).
Steg 3: Eliminera flaskhalsar på vägen och järnvägen. Förbättringar så mer gods kan transporteras på järnvägen.
Steg 4: Om- eller nybyggnad av vägen så att 100 km/tim blir standard på riksväg 23/34/47. Triangelspår på Stångådalsbanan vid Sandbäckshult för att mer gods ska kunna transporteras på järnväg, till exempel till Mönsterås bruk. Omlastningster-minaler för gods i anslutning till hamnar och kommunernas huvudorter.
6.9.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Åtgärdsvalsstudie görs för hela sträckan mellan Kalmar och Linköping för att bedöma vilka åtgärder som ska genomföras.
Steg 2: Så få hastighetsnedsättningar som möjligt längs sträckan för att minska mil-jöbelastningen av tunga transporter. Saknade länkar i det kommunala cykelvägnätet behöver åtgärdas.
Steg 3: För Stångådalsbanan fortsätter det påbörjade arbetet från föregående plan-period med förbättringar.
Mittseparering på riksväg 34/47 vid sträckan Målilla-Hultsfred beräknas ske under perioden 2020-2025, enligt föreslagen i denna regionala plan.
6.9.5 Förväntade effekter
Åtgärdsvalsstudien ska avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att länets mål ska nås.
Länets mål är att minska restiden på hela sträckan mellan Kalmar och Linköping och förbättra kapaciteten längs Stångådalsbanans så att steg tas för större arbets-marknadsregioner. En förbättrad järnväg skulle bidra till regionförstoring, förbätt-rade kontakter mellan norra Kalmar län och Östergötland samt ökade möjligheter att arbets- eller studiependla mellan kommunerna längs Stångådalsbanan.
För att förbättra situationen för godstransporter på järnväg till och från Mönsterås bruk behövs kraftfulla åtgärder så som triangelspår vid Sandbäckshult.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.10 Tjuststråket
Till stråket räknas riksväg 35 mellan Väs-tervik och Linköping samt Tjustbanan, järn-vägen mellan Västervik och Linköping.
6.10.1 Funktion
Stråket har en avgörande betydelse för ut-veckling av kontakterna mellan norra Kal-mar län och Linköping som tillsammans med Norrköping bildar landets fjärde stor-stadsregion. Stråket ger en utökad arbets-marknad för norra länsdelen. Tjustbanan är viktigt pendlingsstråk som förbinder norra länsdelens med universitets- och tillväxt-området i Linköping.
För turismen leder Tjuststråket till väl-besökta turistmål längs Smålandskusten:
Västervik med omgivande skärgård. Man når Smålandskusten dels genom vägarna mot Västervik och Oskarshamn, dels som tågresenärer via Östergötland till Väster-vik.
Stråkets vägar och järnvägar är också väsentlig som godsstråk till och från hamnen i Västervik.
6.10.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
Tjustbanans brister är omfattande och såväl persontrafiken som godstrafiken lider av det. Banan har cirka 140 plankorsningar, varav endast en liten del är bevakade med bommar. Banan har träslipers, är krokig och största tillåtna axeltryck är endast 20 ton. Banan fjärrstyrs med radioblock, vilka inte är kompatibla med ERTMS.
Före 2020 måste radioblocken ersättas. Medelshastigheten är så låg som cirka 75 km/tim.
På stora delar av riksväg 35 är trafiksäkerheten, framkomligheten och bärigheten dålig. Störst brister är det mellan Överum och Åtvidaberg.
6.10.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 3: Eliminering av flaskhalsar på vägen och järnvägen. Förbättring så att mer gods kan transporteras samt att persontransporter kan tidsäkras.
Steg 4: Om eller nybyggnad av riksväg 35 för hög hastighetsstandard. På lång sikt ombyggnad av Tjustbanans hela sträcka. Omlastningsterminal för gods i anslutning till hamnen i Västervik.
6.10.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Åtgärdsvalsstudie görs för hela sträckan mellan Västervik och Linköping för att bedöma vilka åtgärder som ska genomföras.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
Steg 2: Så få hastighetsnedsättningar som möjligt längs sträckan för att minska mil-jöbelastningen av tunga transporter. Saknade länkar i det kommunala cykelvägnätet behöver åtgärdas.
Steg 3: För Tjustbanan fortsätter det påbörjade arbetet från föregående planperiod med förbättringar. Vi utgår från att Trafikverkets drift och underhållsåtgärder läggs på sådan nivå att banans kvalitet bibehålls.
Sidoområden utmed riksväg 35 förbättras utifrån tillgängliga medel.
6.10.5 Förväntade effekter
Åtgärdsvalsstudien ska avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att länets mål ska nås.
Länets mål är att minska restiden på sträckan mellan Västervik och Linköping och förbättras kapaciteten för såväl gods som persontrafik. Framförallt skulle en förbätt-rad järnväg bidra till regionförstoring och förbättförbätt-rade kontakter mellan norra Kalmar län och arbetsmarknaden i Östergötland samt universitetet i Linköping.
6.11 Ölandsstråket
Stråket utgörs av länsväg 136 på Öland samt Ölandsbron. Ölandsstråket innefattar sträck-an mellsträck-an Köpingsvik i norr till Mörbylånga i söder, men vägen fortsätter både norrut och söderut till de bägge uddarna. Ungefär mitt på Ölandsstråket finns broförbindelsen med fastlandet (väg 137). Väg 943 mellan brofäs-tet och Mörbylånga ingår i stråket.
6.11.1 Funktion
Stråket är en av länets viktigaste turiststråk och är hårt trafikbelastat sommartid. Det är också ett väsentligt stråk för pendling till och från både skola och arbete. Pendling sker dels inom Öland men i stor utsträck-ning även med Kalmar, för arbeten och sko-lor men också för att nå kollektivtrafik med tåg eller flyg.
6.11.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
Flera flaskhalsar finns längs vägen. Kollektivtrafiken mellan Borgholm och Kalmar har från 2012 stråktrafik, som minskat restiden, men ännu saknas en bytespunkt i Algutsrum för att ytterligare kunna minska restiden.
Trafikbelastningen är mycket olika på vinter och sommar. Sommartid är bristerna i trafiksäkerheten stora. Varje år sker många tillbud och dödsolyckor förekommer varje år. Vägen är smal och sammanhängande cykelstråk saknas.
I Glömminge ligger huvuddelen av samhällets bostäder på ena sidan av den hårt trafikerade länsväg 136 och skolan på den andra. Hastigheten genom samhället är 30 km/tim, med undantag för turistsäsongen då det är 50 km/tim.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.11.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen
Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Marknadsföra cykling inom besöksnäringen.
Steg 2: Åtgärder för snabbare kollektivtrafik. Åtgärder längs länsvägarna för att skapa utrymme och bättre säkerhet för cyklister.
Steg 3: Ökad trafiksäkerhet framförallt mellan brofästet och Borgholm. Höj väg-standarden på de sämsta delarna av vägen för att transportkvaliteten på hela sträck-an ska bli bra. Fullfölj utbyggnaden av ett säkert och trivsamt cykelnät mellsträck-an södra och norra uddarna.
Steg 4: Om- eller nybyggnad av väg 136 och 943 för hög hastighetsstandard på hela vägen för att minska restider.
6.11.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Åtgärdsvalsstudie görs för sträckan mellan brofästet och Borgholm för att bedöma vilka åtgärder som ska genomföras.
Se över planer i syfte att underlätta för kollektiva transporter och cykling.
Steg 2: Se över busslinjernas sträckningar. Möjligheten att ta med sig cykel över Ölandsbron året runt.
Steg 3: För att få tillstånd effektivare och snabbare kollektivttrafik kommer knut-punkter att byggas, i första hand i Algutsrum. Förbättringar för kollektivtrafiken i Borgholm samt vid Rälla och Glömminge gör resan ännu snabbare.
Punktinsatser (till exempel breddning, cirkulationsplatser) på länsväg 136.
Arbetet med den påbörjade turistcykelleden på Öland fortsätter.
Steg 4: Förbättringar av genomfart vid Glömminge samt vid nya exploateringar vid Stora Rör, Rälla och Ekerum.
6.11.5 Förväntade effekter
Åtgärdsvalsstudien ska avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att länets mål ska nås. Se kapitel 5.3.
Åtgärder längs hela sträckan har som mål ökad trafiksäkerhet och framkomlighet, framförallt vid turistsäsongen sommartid. De åtgärder som föreslås ska bidrar till regionförstoring och att integrera Öland i fastlandets arbetsmarknadsregioner Ett mål är att skilja bilister och cyklister längs stråket genom att bygga separata cykelvägar. Trafiken blir därmed tryggare och säkrare och risken för olyckor kom-mer att minska. Cykelvägarna öppnar också för nya turistgrupper så som cykel-turism som hittills inte haft någon större omfattning på Öland. Cykelvägarna öppnar också för ökad cykelpendling för arbets- och skolresor inom Öland.
Den förbättrade vägstandarden tillsammans med åtgärder som gör det enklare att åka kollektivt och att byta mellan olika trafikslag, ex från cykel eller bil till buss, gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Byten mellan olika trafikslag sker vid strategiskt placerade knutpunkter. God anslutning till snabba kollektivtrafikstråk ger bättre möjligheter att arbetspendla.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.12 Internationella stråket
Internationella stråket utgörs av flyg och hamnar och förbindelserna dit. De två flyg-platserna i länet finns i Kalmar och Oskars-hamn, som bägge flyger till Arlanda där vidare förbindelser finns till hela världen.
Från Kalmar finns från 2013 en flygförbin-delse till Berlin. Ett alternativ för länet är också att flyga internationellt från Kastrup.
Mellan Kastrup och Kalmar finns direkttåg på kust till kuststråket.
I länet finns flera hamnar för internationell godstrafik där Oskarshamns hamn är klassad som TEN-T hamn i comprehensiv-nät-verket. Övriga hamnar med internationella förbindelser är Västervik, Mönsterås (ägs av Mönsterås Bruk) och Kalmar. I länet finns ingen hamn med internationell färjelinje.
6.12.1 Funktion
För näringslivet är regelbundna flygförbindelser med omvärlden ett krav och en betydelsefull konkurrensfaktor avseende företags etableringar. Tjänsteresor måste kunna ske med snabba transporter över ett stort område om länets ska kunna be-hålla den spetskompetens som krävs för fortsatt utveckling på en global marknad.
Från Kalmar Öland Airport är det möjligt att komma fram och tillbaka över dagen till flera europeiska destinationer.
Internationell godstrafik utvecklas allt starkare via de småländska hamnarna. I Oskarshamn planeras för en ny färjeterminal för Gotlandstrafiken som ett led att säkra denna trafik.
6.12.2 Brister
Följande brister kan identifieras kopplat mot mål och önskvärda funktioner:
Från Kalmar Öland Airport har SAS för närvarande fem-sex avgångar på vardagar samt Kalmarflyg fyra avgångar. SAS flyger på Arlanda och Kalmarflyg på Bromma och båda två har internationella anslutningar.
Flygförbindelserna till Stockholm från både Kalmar och Oskarshamn är av stor betydelse för länet och kan i dagsläget inte ersättas av länets förhållandevis lång-samma järnvägstrafik. Flygförbindelserna är av mycket stor betydelse för företa-gens internationella resor.
Anslutning med lokal kollektivtrafik till Kalmar Öland Airport från Kalmar finns genom lokal busslinje. Från övriga kommuner i länet, till exempel Torsås, Nybro, Borgholm, Mörbylånga och Mönsterås, saknas direkt kollektivtrafik. Oskarshamns flygplats saknar anslutande kollektivtrafik.
Till flygplatsen i Kastrup finns kollektivtrafik genom direkttåg från Kalmar, Nybro och Emmaboda. Förseningar längs sträckan har varit vanligt och skapar osäkerhet om anslutningarna till flyget avgångar. Se kapitel 5.2.2
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025 6.12.3 Strategier enligt 4-stegsprincipen
Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Samling kring Kalmar Öland flygplats som regionens nav för utrikes flygre-sor.
Steg 2: Förbättra anslutning med kollektivtrafik till Kalmar Ölands flygplats och koordinera med flygtrafikens tidtabell. Analysera möjlig nyttjandegrad av en håll-plats på E22 vid Oskarshamns flyghåll-plats inklusive möjligt trafikeringsupplägg. Stat-liga driftbidrag kanaliseras till flygplatserna från 2012.
Steg 3: Investeringar för att upprätthålla flygplasternas standard. Bygg ut gång- och cykelnätet mellan Kalmars tätorter och flygplatsen.
Steg 4: Investeringar för att upprätthålla flygplatsernas standard.
6.12.4 Åtgärder för perioden 2014-2025 Utöver det som är gemensamt för samtliga stråk:
Steg 1: Kampanj som visar bilfria resealternativ från regionen ut i världen från nå-gon av storflygplatserna: direktflyg till Berlin och anslutningar därifrån, anslut-ningsflyg eller tåg till Arlanda/Bromma och tåg till Kastrup.
Steg 2: Regionaltåg med anslutning till Kalmar Öland Airport, vilket fordrar platt-form för av- och påstigande i Smedby.
Steg 3: Förbättring av inflygningshjälpmedel för ökad flygsäkerhet. Åtgärda saknade länkar i det lokala gång- och cykelnätet till flygplatsen i Kalmar.
Steg 4: Toppning av landningsbanorna på Kalmar flygplats 2015. En kapacitetshöj-ning på järnvägen Kalmar-Alvesta med ytterligare mötesspår bidrar till att kvalitets-säkra tågtrafiken till/från Kastrup
6.12.5 Förväntade effekter
De föreslagna medlen till åtgärder ger flygplatserna i länet stöd för att upprätthålla kvaliteten för verksamheten. Bägge flygplatserna har betydelse för utvecklingen av länets näringsliv och företagens behov av snabb förbindelse med Europa och Stockholmsregionen.
De föreslagna åtgärderna för det internationella stråket bidrar till regionförstoring samt till att uppfylla det transportpolitiska funktionsmålet.
Regional transportplan för Kalmar län 2014 – 2025
7 Miljöbedömning
Syftet med en miljöbedömning är att påverka planeringens innehåll och resultat så att en miljömässigt hållbar utveckling främjas5. Miljöbedömningen avser något förenklat den process som ska resultera i en miljökonsekvensbeskrivning. Den ska integreras i arbetet med transportplanen och ske parallellt med planprocessen. Två transportplaner tas fram parallellt; en nationell som Trafikverket ansvarar för och en regional där respektive region, regionalt självstyrelseorgan eller länsstyrelse, har ansvaret.
Den nationella planen omfattar i huvudsak investeringar i statliga järnvägar, nation-ella stamvägar, miljöförbättrande åtgärder utmed statliga vägar och järnvägar samt andra större och övergripande strategiska åtgärder i transportsystemet. Länsplaner-na för regioLänsplaner-nal transportinfrastruktur får i princip omfatta alla övriga åtgärder som berör transportsystemet. Den kan även omfatta insatser på det statliga järnvägsnätet och stamvägnätet som inte prioriterats i den nationella planen.
7.1 Inriktning av miljöbedömningen
I en miljökonsekvensbeskrivning ska betydande miljöpåverkan identifieras, be-dömas och beskrivas. Åtgärder som leder till positiv påverkan utifrån den utpekade målbilden ska beskrivas, liksom åtgärder som leder bort från målen. Att närmare i detalj beskriva miljöpåverkan från varje enskilt objekt utifrån målbilden görs emel-lertid bäst i samband med planering och projekteringen av det aktuella objektet. I det här skedet av planeringsprocessen finns som regel inte det underlag vad gäller det fysiska utförandet av åtgärden som behövs för att mer specifikt bedöma påver-kan på exempelvis växt- och djurliv eller grundvatten. Dessa aspekter bedöms där-för bättre i ett senare skede av planprocessen, till exempel i samband med åtgärds-valsstudier och upprättande av arbetsplaner.
Fokus i miljöbedömningen av den regionala transportplanen bör istället ligga på frågor som är relevanta att lyfta i ett tidigt skede och som inte kan lösas lika ända-målsenligt senare i det enskilda projektet. Syftet med miljöbedömningen är också att bidra i prioriteringsdiskussionerna kring planen med relevant underlag avseende
att identifiera system- eller strukturpåverkande åtgärder,
frågor om en utbyggnad gynnar både privatbilism och kollektivtrafik,
om en åtgärd är trafikgenererande,
om åtgärden leder i rätt eller fel riktning ur miljösynpunkt,
bidra till att modifiera utformningen i det fall en åtgärd leder i fel rikt-ning men ändå är angelägen
Miljöbedömningen utgår från de fem miljömässiga (ekologiska) dimensionerna i en hållbar utveckling av samhället
Främja människors hälsa
Främja människors hälsa