Den tredje frågeställning om hur elever i behov av särskilt stöd i matematik ska stödjas analyserades på två sätt då det, utifrån kodning ett, visades att åtgärderna kan finnas både i behovsbeskrivningen och i de upprättade åtgärderna. En första tematisering görs på alla åtgärder som återfinns i åtgärdsprogrammen oavsett om de återfinns i behovsbeskrivningen eller i de upprättade åtgärderna. I ett andra steg görs en tematisering endast utifrån de åtgärder som står i åtgärdsdelen i åtgärdsprogrammen och därmed utgör skolans planerade åtgärder. Den första och andra tematiseringen skiljer sig mycket lite från varandra då samma övergripande teman framkommer i analyserna av materialet - organisationsnivå - resursallokering, kompensation för elevens brister och pedagogiska verktyg.
Ordet träning av olika slag, antingen extra träning, träning eller specifik matematikträning, förekommer i 27 åtgärdsprogram. I de sju åtgärdsprogram som riktar sig mot matematikträning innehåller inget av dessa några konkreta åtgärder. Extra träning ska helst ske i mindre grupp. Ej nödvändigtvis med speciallärare dock.
Det framkommer också att eleven behöver extra av något så som tid eller undervisning men framför allt genomgångar och träning.
Nedan beskrivs resultatet av de två analyserna gemensamt utifrån analysernas övergripande teman som alltså är desamma. I de teman där skillnad förekommer mellan första och andra tematiseringen talas det om de faktiska åtgärderna som utgörs av de upprättade åtgärderna i åtgärdsprogrammen.
Bild 10 – Hur ska elever i behov av särskilt stöd i matematik konkret stödjas? Övergripande temans med underteman
Organisation – resursallokering
Temat organisation - resursallokering består av sex underteman som samtliga innefattar ökat vuxenstöd i någon form. Organisationen handlar främst om resursallokering, dvs. vem av personalen som ska arbeta med eleven och ibland även i vilket sammanhang. Det krävs en annan vuxen som träffar eleven för träning eller som undervisar eleven. Hur detta ska utföras pedagogiskt, så som arbetssätt eller verktyg för eleven, går dock inte att utläsa i åtgärdsprogrammen. I detta tema förekommer åtgärder i särskild undervisningsgrupp/mindre grupp samt enskild undervisning men även ökat allmänt vuxenstöd I fyra åtgärdsprogram placeras eleven i en uttalad särskild undervisningsgrupp/mindre grupp. Denna åtgärd är ett beslut som inte får fattas av någon annan än rektor själv och kan därav anses utgöra en omfattande åtgärd och insats. I dessa fyra åtgärdsprogram finns inte någon behovsanalys som beskriver elevens behov i varken lärmiljöer eller utifrån de tre nivåerna organisation, grupp och individ.
I det första undertemat ska eleven ges matematikundervisning i mindre grupp, dvs särskild undervisningsgrupp. Undervisningen bedrivs oftast av specialläraren men det förekommer även undantag som ett åtgärdsprogram där lärare A och lärare B ansvarar för undervisningen. I endast ett åtgärdsprogram saknas ansvarig undervisande lärare för den särskilda undervisningsgruppen. Samtliga
Hur eleven ska ges stöd
åtgärder innefattar dock att någon annan än ordinarie undervisande lärare ansvarar för undervisningen.
Därav utgörs åtgärden av en resursfördelning och inte någon konkret pedagogisk insats som beskrivs längre fram.
I det andra undertemat, träning i mindre grupp - med speciallärare handlar det dock inte om någon undervisning. I stället ska eleven träna med specialläraren. Vanligare är dock att eleven ska erhålla träning i mindre grupp som utgör det tredje undertemat. Vilka pedagogiska verktyg som ska användas eller hur eleven konkret ska träna beskrivs inte. Sammanlagt återfinns totalt 25 åtgärder, åtta respektive 17 gånger i dessa två underteman där träning också är den absolut mest förekommande åtgärden av samtliga åtgärder som förekommer i studien.
I nio åtgärder innefattar åtgärden endast mindre grupp där det är sammanhanget i sig som står i fokus.
Här ska eleven varken undervisas eller träna utan endast befinna sig eller gå till den mindre gruppen.
Den näst vanligaste åtgärden, 14 stycken, är enskilt stöd som utgör det femte undertemat. Dessa åtgärder innefattar både undervisning och stöd i klassrummet men även enskilt arbete med eleven. Undertemat innefattar att en personal ansvarar för den enskilda eleven i de olika situationerna. Hur detta konkret ska ske beskrivs inte.
Det sista och sjätte undertemat innefattar åtgärder av allmänt vuxenstöd på lektioner, i undervisning eller bara mycket och förekommer 10 gånger. Här finns ingen närmare beskrivning av vad vuxenstödet innebär eller hur det svarar mot elevens behov.
Utmärkande insatser är främst att eleven antingen ska ha träning (25 åtgärder) eller enskilt stöd (14 åtgärder) i någon form. Vanligt förekommande är också matematikundervisning med personal (12 åtgärder), olika antal gånger per vecka. Dock minskar denna stora skillnad mellan träning och undervisning i de faktiska åtgärderna. Det blir också tydligt att de faktiska åtgärderna genomförs av specialläraren. Träning tyder dock på att specialläraren ska ha översyn över en träning som eleven ska genomföra, dvs fokus ligger på eleven men det behövs ytterligare en vuxen för översynen.
Matematikundervisning tyder på att ansvaret ligger hos specialläraren som ansvarar för någon form av undervisning, hur denna undervisning ska bedrivas framkommer inte heller i de faktiska åtgärderna.
Fortfarande beskrivs åtgärden som en organisatorisk förändring i form av ytterligare personal.
Bild 11 – Tema: Organisation – resursallokering. Underteman Undervisning i mindre grupp - med personal, Träning i mindre grupp - med personal, Träning i mindre grupp, Mindre grupp, Enskilt stöd och Allmänt vuxenstöd med representativa citat från åtgärdsprogrammen.
Kompensation för elevens brister
30 gånger nämns anpassade uppgifter eller anpassat material i de 35 åtgärdsprogrammen. Majoriteten av åtgärdsprogrammen innefattar åtgärder där eleven förväntas träna. Sammanlagt i åtgärdsprogrammen nämns begrepp som belyser elevens aktivitet som träning eller att eleven ska träna 53 gånger till skillnad från begreppen undervisning som förekommer 33 gånger i åtgärdsprogrammen.
Detta tema innefattar de åtgärder som innefattar kompensation för elevens brister. Detta tema innefattar sällan någon specifik vuxen utan riktar sig direkt mot eleven. Här finns tre underteman där anpassade uppgifter är den mest förekommande kompensationen (30 gånger). Även här förekommer extra träning tolv gånger. Det som dock särskiljer detta tema från ovanstående teman, som även dem innefattar elevens träning, är att detta tema anger att eleven ska träna utan stöd av någon vuxen. Åtgärden vilar alltså hos eleven själv.
En annan vanlig kompensation för elevens behov är individuella genomgångar (16 gånger). Dessa individuella genomgångar ges i nio åtgärder vid behov. I sju åtgärder anges att lektionerna regelbundet ska stämmas av eller regelbundet följas upp. Dessa åtgärder syftar till att eleven på lektionerna ska veta vad hen ska göra och vad som förväntas av hen i dessa situationer. Hur denna uppföljning och avstämning ska genomföras eller när den ska ske specificeras inte.
Dessa underteman sammanfaller även med de faktiska åtgärderna även om antalet av varje åtgärd minskar. Fortfarande är anpassade uppgifter det som dominerar (17 gånger) samt att eleven behöver individuella genomgångar (5 gånger). Även att regelbundet följa upp eller stämma av med eleven kvarstår (6 gånger). Det som blir påtagligt är att eleven i betydlig mindre grad ska träna själv i det faktiska åtgärderna.
Bild 12 – Tema Kompensation för elevens brister. Underteman Anpassade uppgifter, Elevens tränar, Individuella genomgångar och Uppföljning med representativa citat från åtgärdsprogrammen.
Pedagogiska insatser
Detta tema belyser hur de pedagogiska insatserna konkret ska genomföras, men utgörs dock av mycket få exempel på åtgärder och åtgärdsprogram. I endast ett fåtal finns specifika pedagogiska verktyg för elev och undervisning. Inte något av de fem underteman innehåller fler än fem exempel.
Vanligast förekommande är att eleven ska ges stöd, vilket nämns fem gånger. Detta tema utgör det första av fem underteman. Vad detta stöd innefattar framgår inte och anses därför odefinierat. Det förekommer även exempel som specificerar de pedagogiska insatserna genom att beskriva de arbetssätt som undervisningen ska bygga på. I undervisningens arbetssätt beskrivs ytterligare tre åtgärder i undervisningen som ett språkutvecklande arbetssätt, med hjälp av bildstöd och varierad undervisning samt att arbete utgår från ämne och det arbetssätt som förekommer i den ordinarie undervisningen, vilket kan tolkas som en förstärkning av ordinarie undervisning.
Kompensation för elevens brister
Andra åtgärder kan dock anses förebyggande såsom handledning av speciallärare, samarbete och samplanering mellan lärare och speciallärare som förekommer två gånger, regelbundna elevsamtal samt förberedande insatser hos specialläraren. Innehållet i dessa åtgärder framkommer dock inte.
I endast tre åtgärder nämns insatser som riktar sig mot elevens arbetsmaterial och utgörs av Ipad och konkret material. Hur elevens arbete struktureras under lektionerna förekommer endast i tre exempel och handlar om att tydliggöra de instruktioner och strategier eleven förväntas arbeta med samt att skapa många tillfällen för repetition.
Detta tema skiljer sig markant åt i jämförelse med de faktiska åtgärderna. Det är de pedagogiska verktygen som framför allt faller bort när de faktiska åtgärderna upprättas. Åtgärder gällande undervisningens arbetssätt och elevens lektionsstruktur har tagits bort och väldigt få förebyggande åtgärder som samplanering med speciallärare är kvar. Kvar finns ett odefinierat stöd samt enstaka åtgärder där material och verktyg beskrivs, exempelvis Ipad och konkret material.
Bild 13 – Tema Pedagogiska insatser. Underteman Odefinierad, Undervisningens arbetssätt, Förebyggande, Material/Verktyg och Elevens lektionsstruktur med representativa citat från åtgärdsprogrammen.
Sammanfattning
Resultatet visar att det finns tre olika sätt att beskriva elevens behov. Dels konstateras vilka brister eleven har snarare än att analysera vilka behov eleven har. Personen som upprättar åtgärdsprogrammet jämför troligen elevens bristande egenskaper eller kunskaper med något som förväntas vara normalt.
Dels finns åtgärdsprogram där elevens brister sätts i relation till den befintliga strukturen som omger eleven. Här särskiljs mellan elevens brister i en allmän odefinierad struktur, något som finns runt omkring eleven, samt undervisningens allmänna strukturer och genomförandets strukturer. Slutligen återfinns mycket få åtgärdsprogram med ett försök att bortse från individens brister som existerar i övriga åtgärdsprogram. Trots att elevens sätts i relation till skolans organisation, den elevgrupp eleven befinner sig i och hemmets omsorg ligger behovet fortsatt kvar hos eleven.
Vad eleven ska få stöd med utgår från läroplanens övergripande mål och riktlinjer, kursplanen i matematik och/eller ämnet matematik. I temat läroplanens andra del övergripande mål och riktlinjer frångår skolan sitt professionella ansvar och lägger detta istället på eleven att genomföra och åstadkomma. Ska eleven få stöd med innehåll ur kursplanen eller ämnet matematik frångår man det
Pedagogiska insatser
individfokus som finns och fokuserar nu istället ämnets innehåll och förmågor. Dock saknas konkret innehåll att arbeta med.
Hur elever konkret ska stödjas kan beskrivas utifrån åtgärder inom organisationen, som kompenserar för elevens brister samt pedagogiska insatser. Det framkommer att åtgärderna som upprättas sällan skiljer sig åt från åtgärdsprogram till åtgärdsprogram trots att det inte finns några begränsande ramverk såsom läroplanen som sätter stopp för åtgärdernas innehåll eller genomförande. Det tycks alltså finnas standardåtgärder, inte individuella lösningar, som upprättas i åtgärdsprogram i matematik istället för att se till vad som kan utvecklas och förändras i de olika lärmiljöerna och sociala processer eleven befinner sig i. Vanligast är en organisatorisk åtgärd, dvs. en resursallokering i form av en vuxen eller speciallärare som antingen, enskilt eller i grupp, tränar eller undervisar eleven. Åtgärderna ligger även i stor omfattning direkt mot eleven som främst ska färdighetsträna. Pedagogiska individuella lösningar förekommer i låg utsträckning. Analysen av endast det faktiska åtgärderna visade att det är
standardlösningarna som bibehålls, de flesta pedagogiska åtgärderna faller bort och att det främst är specialläraren som antingen ska träna eller undervisa eleven. Innehållet eller hur åtgärderna konkret ska genomföras skrivs inte fram.