Studiens resultat väcker fortsatta frågor möjliga att undersöka i vidare forskning. Att majoriteten av åtgärdsprogrammen fortfarande upprättas inför stadiebyte trots nya riktlinjer om tidigt stöd lyfter frågan hur systematiska arbetet med extra anpassningar, utredning av särskilt stöd och åtgärdsprogram genomförs på skolor. Därav skulle det vara intressant att göra en longitudinell studie av förskoleklasselevers undervisning i matematik och hur skolan utvärderar de obligatoriska kartläggningarna samt vad dessa resulterar i gällande anpassningar och särskilt stöd.
Vidare skulle en fortsatt forskning kunna vara att genomföra en intervjustudie där personalens tolkning av skollag och riktlinjer för särskilt stöd framkommer. Frågan är intressant då tolkningsfriheten av de lagstadgade riktlinjerna anses vara stor.
Referenser
Andreasson, I. Asp-Onsjö, L. & Isaksson, J. (2013) Lessons learned from research on individual educational plans in Sweden: obstacles, opportunities and future challenges. European Journal of Special Needs Education, 28:4, 413-426, DOI: 10.1080/08856257.2013.812405.
Andreasson, I., & Carlsson, M. A. (2013). Individual Educational Plans in Swedish Schools -- Forming Identity and Governing Functions in Pupils’ Documentation. International Journal of Special Education, 28(3), 58–67.
Anghileri, J. (2006). Teaching number sense. (2nd ed.) London ; New York: Continuum.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram- dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences, 248). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Beishuizen, M. & Anghileri, J. (1998). Which Mental Strategies in the Early Number Curriculum? A Comparison of British Ideas and Dutch Views. British Educational Research Journal, 24(5), 519.
Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study (Doctoral dissertation, Stockholm University, Department of Mathematics and Science Education).
Stockholm: Stockholm University.
Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners. (1. Ed) Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.
Börjesson, M. & Palmblad, E. (red.) (2007). Diskursanalys i praktiken. (1. uppl.). Malmö: Liber.
Deno, S. L. (2003). Developments in Curriculum-Based Measurement. Journal of Special Education, 37(3), 184–
192. DOI: 10.1177/00224669030370030801
Elo, S. & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 107-115.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. (Karlstad University Studies, 2015:40).
Karlstad: Karlstads universitet. Från http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf Fairclough, N. (2003). Analysing discourse: textual analysis for social research. New York: Routledge.
Foegen, A., Jiban, C., & Deno, S. (2007). Progress Monitoring Measures in Mathematics: A Review of the Literature. JOURNAL OF SPECIAL EDUCATION, 2, 121-. DOI: 10.1177/00224669070410020101
Hale, A. J., Ricotta, D. N., Freed, J., Smith, C. C., & Huang, G. C. (2019). Adapting Maslow’s Hierarchy of Needs as a Framework for Resident Wellness. Teaching & Learning in Medicine, 31(1), 109–118. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1080/10401334.2018.1456928
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. (2., [utök. och kompletterade]
uppl.) Lund: Studentlitteratur
Hellerstedt, L. (2016, 14 oktober). Måste det vara så svårt. Specialpedagogik. Från www.lararen.se.
Jitendra, K. A, Dupuis, N. D. & Zaslofsky, F. A., (2014). Curriculum-Based Measurement and Standards-Based Mathematics: Monitoring the Arithmetic Word Problem-Solving Performance of Third-Grade Students at Risk for Mathematics Difficulties. Learning Disability Quarterly, 37(4), 241. DOI: 10.1177/0731948713516766 Johansson, B. (2015). Tonårsflickor berättar om att vara eller inte vara i behov av särskilt stöd [Elektronisk
resurs] : en longitudinell fallstudie. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2015. Stockholm. Hämtad från http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A808329&dswid=-6010.
Ketterlin-Geller, L. R., Chard, D. J., & Fien, H. (2008). Making Connections in Mathematics: Conceptual Mathematics Intervention for Low-Performing Students. REMEDIAL AND SPECIAL EDUCATION, 1, 33.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos: matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Mattatall, C. (2011) Using CBM to Help Canadian Elementary Teachers Write Effective IEP Goals. Exceptionality Education International, 21, 61-71. Retrieved from https://ir.lib.uwo.ca/eei/vol21/iss1/6
McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal: en handbok. (1. uppl.) Göteborg: Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM), Göteborgs universitet.
McIntosh, A. (2004). Developing Computation. Australian Primary Mathematics Classroom, 4, 47.
Mitchell, D., M. Morton, and G. Hornby. 2010. Review of the Literature on Individual Education Plans. Report to the New Zealand Ministry of Education. Wellington: Ministry of Education.
Murphy, M. M., Mazzocco, M. M. M., Hanich, L. B., & Early, M. C. (2007). Cognitive Characteristics of Children with Mathematics Learning Disability (MLD) Vary as a Function of the Cutoff Criterion Used to Define MLD.
Journal of Learning Disabilities, 40(5), 458–478.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2014/15:137. Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/obligatoriska-bedomningsstod-i-arskurs-1_H203137.
Reys, R., Reys, B., Emanuelsson, G., Johansson, B., McIntosh, A., & Yang, D. C. (1999). Assessing Number Sense in Students of Australia, Sweden, Taiwan, and the United States. School Science & Mathematics, 99(2), 61.
Samuelsson, J. & Hallström, J. (2016). Matematiksvårigheter i åtgärdsprogram - skolornas intentioner med elever i behov av särskilt stöd. I A-L. Eriksson Gustavsson, K. Forslund Frykedal och M. Samuelsson (Red.), Specialpedagogik - i, om, för och med praktiken. (s. 51-71). Stockholm: Liber.
SCB (2014). Var tionde elev i årskurs 3 och årskurs 9 fick stödundervisning. Från https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/elevpaneler-for-longitudinella-studier/pong/statistiknyhet/elevpaneler-for-longitudinella-studier-lasaret-201314/
SCB (2016). Andelen elever med stödundervisning minskar i grundskolans lägre årskurser.
Från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens- utbildning/elevpaneler-for-longitudinella-studier/pong/statistiknyhet/elevpaneler-for-longitudinella-studier-lasaret-201516/
SFS, 1994:1194. Grundskoleförordning. (Senast ändrad 2006:205). Stockholm: Allmänna Förlaget.
SFS 2010:800. Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (u.å) Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser. Från https://www.skolinspektionen.se/sv/Rad-och-vagledning/Lagar-och-regler/aktuella-regelandringar/lasa-skriva-rakna---en-garanti-for-tidiga-stodinsatser/
Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar: [Elektronisk resurs]
Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan.
Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen - om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.
Stockholm: Skolverket
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Skolverket 2018:1562. Särskilt stöd i grundskolan läsåret 2018/2019. Från https://www.skolverket.se/publikationsserier/beskrivande-statistik/2019/pm---sarskilt-stod-i-grundskolan-lasaret-2018-19
SOU, 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Betänkande av utredningen om skolans inre arbete/SIA. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Stackeryd, U. (2011). Konstruktioner av den gode eleven: åtgärdsprogram som social kontroll (Examensarbete,
Göteborgs universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten). Från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29143/1/gupea_2077_29143_1.pdf
Tennant, G. 2007. IEPs in Mainstream Secondary Schools: An Agenda for Research. Support for Learning 22 (4):
204–208.
Thornberg, R. & Fejes, A. (2015). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes, A. & R.
Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 256-278) (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
UbU, 2015/16:UbU4. Obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 1. Hämtad från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/obligatoriska-bedomningsstod-i-arskurs-1_H301UbU4
UbU, 2017/18:UbU10. Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/lasa-skriva-rakna---en-garanti-for-tidiga_H501UbU10
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Widen, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes, A. & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys. (s. 176-193) (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.