7 Redogörelse för de makroekonomiska effekterna av åtgärderna
7.2 Åtgärdernas effekt på löner och priser på kort sikt
I detta avsnitt förs en kvalitativ diskussion kring effekten av åtgärderna mot smitt-spridning på löner och priser.
ÅTGÄRDERNAS PÅVERKAN PÅ LÖNERNA
De åtgärder som har en mer än försumbar makroekonomisk effekt, utom åtgärden slo-pat karensavdrag och stanna hemma, antas också ha en mer än försumbar negativ påver-kan på sysselsättningen. Båda åtgärderna slopat karensavdrag och stanna hemma, antas dock ha en negativ effekt på arbetade timmar. En lägre efterfrågan på arbetskraft inom en viss bransch bedöms leda till en lägre löneutveckling inom den branschen.
Därför kan alla åtgärder som ger lägre efterfrågan på arbetskraft antas ha en negativ effekt på lönerna i de branscher som de påverkar. 98 Vissa åtgärder, hålla avstånd, hemar-bete, resor inom Sverige, inresor till Sverige och gruppstorlek påverkar mer eftersom dessa åt-gärder antas ha påverkat branscherna hotell och restaurang respektive kultur, nöje och fritid mer än de andra åtgärderna. Eftersom sysselsättningen minskade mest på grund av dessa åtgärder kan dessa också antas ha en störst effekt på lönerna. Detta kan sättas i kontrast till de åtgärder som bara har en mindre sysselsättningseffekt, framförallt åt-gärderna kollektivtrafik och utresor från Sverige. Dessa två åtgärder kan antas ha en mindre effekt på lönerna i ekonomin eftersom efterfrågan på arbetskraft inte mins-kade särskilt mycket till följd av åtgärderna.
Högre kortsiktig frånvaro på grund av sjukdom och vab på grund av åtgärderna slopat karensavdrag och stanna hemma antas inte påverka löneutvecklingen nämnvärt. Högre ef-terfrågan på extrainsatt personal skulle förvisso kunna leda till högre löneutveckling för denna arbetsgrupp, men eftersom endast en del av frånvaron bedöms upprätthål-las med hjälp av extrainsatt personal bedöms denna effekt som liten.
ÅTGÄRDERNAS PÅVERKAN PÅ PRISERNA
De branscher som påverkades mest av åtgärderna var hotell och restaurang, kultur, fritid och nöje samt transportbranscherna i ekonomin. För några av de poster som finns i konsumentprisindex (KPI), som beskriver prisutvecklingen inom dessa branscher, var försäljningen under det andra kvartalet så pass liten att priserna imputerades, dvs pris-utvecklingen beräknades istället för att ha observerats. Prispris-utvecklingen hos dessa varor och tjänster bör därför inte användas vid en analys av prisutvecklingen.99 De poster i KPI som imputerades var bland annat reseposter, som inrikes och utrikes flygresor samt långfärdsbuss, samt poster som är en del av branschen kultur, nöje och fritid, som bio-biljetter, teaterbio-biljetter, inträdesbiljetter till nöjesparker och museer. Därför är det svårt att dra några slutsatser utifrån data om hur priserna i dessa branscher utvecklades under andra kvartalet. För hotell och restaurang var försäljningen dock fortfarande så pass stor att priserna under det andra kvartalet inte behövde imputeras. Utvecklingen av priserna inom hotellbranschen speglas i posten logi i KPI, som föll med 12 procent det andra kvartalet i kvartalstakt och säsongsrensade värden. Detta kan jämföras med genomsnit-tet de senaste åren (2015kv1–2020kv1) på omkring 0 procent. Även inom KPI-posten förtäring var prisökningarna lägre, 0,5 procent, än genomsnittet på 0,7 procent, men inflationen inom förtäring föll inte mindre än sin egen standardavvikelse och var 0,5 procent.
98 I avsnittet analyseras inte kortsiktiga ersättningseffekter som sker på grund av övertid eller sjukfrånvaro, utan effekter på löneutvecklingen som är speglar lönetrycket i ekonomin.
99 Se https://www.scb.se/contentassets/965e40eebebb45e08df95d4996e85d69/hantering-av-matproblem-rela-terade-till-coronapandemin_201112.pdf för en lista på de prisserier som imputerades (dvs beräknades utan att observerats) under andra kvartalet.
Åtgärder som påverkar efterfrågan på produkter i ekonomin har enligt ekonomisk te-ori en prisdämpande effekt, medan åtgärder som påverkar utbudet av produkter i stäl-let har en prishöjande effekt (se kapitel 4 för en diskussion kring detta). Utifrån vilket sätt en åtgärd bedöms påverka en bransch går det därför att göra en bedömning av hur priset antas påverkas av åtgärden, trots de dataproblem som finns, och trots att det är svårt att i data skilja mellan olika åtgärders påverkan.
De åtgärder som enbart bedöms ha en efterfrågeffekt på de branscher som påverkas av åtgärderna är utresor från Sverige, inresor till Sverige, resor inom Sverige, hålla avstånd, perso-ner över 70 år, hemarbete, distansundervisning. Därför antas dessa åtgärder ha en otvetydigt negativ påverkan på inflationen i ekonomin. Flera av dessa åtgärder påverkar hotell-branschen, vilket också ses i KPI-posten logi.
Tre åtgärder bedöms ha primärt prishöjande effekter, nämligen åtgärderna restaurangbe-gränsningar, slopat karensavdrag och stanna hemma. Anledningen är att åtgärderna framför-allt påverkar utbudssidan av produktionen. Åtgärden restaurangbegränsningar begränsar möjligheten till servering av restaurangkunder, vilket påverkar utbudet av restaurang-tjänster negativt. De prissänkande effekter andra åtgärder hade på restaurangbran-schen dominerar dock denna effekt, varför inflationen för förtäring ändå minskade det andra kvartalet. Åtgärderna slopat karensavdrag och stanna hemma påverkar också möjlig-heten till produktion negativt. Därmed har den också en prishöjande effekt. Effekten antas dock vara liten, och den lägre efterfrågan i ekonomin antas dominera effekten på de aggregerade priserna även här (KPI-inflationen var –0,2 procent det andra kvartalet 2020, i säsongsrensad kvartalstakt).
Två åtgärder antas ha både efterfrågeeffekter och utbudseffekter. Den första är åtgär-den gruppstorlek. Åtgäråtgär-den minskar utbudet av åtgär-den typ av tjänster som branschen kul-tur, nöje och fritid producerar. Till exempel leder åtgärden till att man inte kan ta in lika många personer till olika evenemang. Samtidigt har åtgärden också efterfrågeef-fekter. Flera tjänster bedöms vara komplement till de tjänster som produceras inom branschen kultur, nöje och fritid, framförallt transporttjänster och hotell och restau-rang. När produktionen av kulturtjänster minskar så minskar också efterfrågan på transporttjänster och på hotell- och restaurangtjänster. Detta indikeras också av KPI-posten logi, som sjönk med 12 procent det andra kvartalet 2020. Därför bedöms priset på dessa tjänster påverkas negativt av åtgärden gruppstorlek. Vidare bedöms den pris-sänkande effekten vara starkare på aggregatet än den prishöjande effekten på tjänster inom kultur, nöje och fritid. Anledningen är framförallt att få evenemang överhuvud-taget blir av till följd av åtgärden, varför den positiva effekten antas vara relativt liten.
Den andra åtgärden som bedöms påverka både efterfrågan och utbudet på tjänster är kollektivtrafik. Inom åtgärden ryms både prishöjande effekter, som att intäkterna per resa minskar samtidigt som kostnaden inte kan minska i lika hög grad, vilket kan leda till prishöjningar på längre sikt. Dessutom finns prissänkande effekter, som att efter-frågan på kollektivtrafik minskar till följd av åtgärden eftersom människor uppmanas att inte nyttja den. Den sammantagna effekten på inflationen av åtgärden bedöms vara marginell eftersom dess påverkan på produktionen antas vara så pass liten, men ändå positiv, då intäkterna bedöms minska mer än kostnaderna.
Åtgärderna smittbärarpenning, hygienrutiner och besöksförbud äldreboenden bedöms ha för-sumbar makroekonomisk effekt. Därmed antas de också ha förför-sumbar priseffekt.