I denna rapport görs en bedömning av de makroekonomiska effekterna av de åtgärder som införts för att dämpa smittspridningen i Sverige. Med makroekonomiska effekter avses effekter på produktion, sysselsättning, löner och inflation. Bedömningen görs både för kort sikt, vilket definieras som den tid då åtgärden är i bruk och direkt påver-kar ekonomin, samt för längre sikt, vilket definieras som en tioårsperiod efter att åt-gärden hävts. En åtgärd kan få effekter efter att den hävts om den påverkat ekono-mins produktionspotential, eftersom en lägre produktionspotential ger lägre tillväxt i den faktiska produktionen när ekonomin går mot jämvikt. I detta kapitel beskrivs först hur en produktionsnedgång i en viss bransch, eller flera branscher gemensamt, kon-ceptuellt kan påverka makroekonomin på kort sikt genom produktionen, sysselsätt-ningen, lönerna och inflationen. Vidare beskrivs även genom vilka kanaler produkt-ionspotentialen på längre sikt skulle kunna påverkas av de åtgärder som införs. Inled-ningsvis ges en allmän beskrivning av de faktorer som förklarar den konjunkturned-gång som följde av den globala spridningen av covid-19.
Konjunkturnedgången som följde av pandemin är global och har en påverkan på hela världsekonomin. I analysen av hur den påverkar Sverige kan den delas upp i tre fak-torer.
Den första är smittspridningen i omvärlden tillsammans med de åtgärder som i om-världen införts för att minska den. Spridningen av covid-19 i omom-världen och de efter-följande åtgärderna har lett till en lågkonjunktur i omvärlden. Eftersom Sverige är en liten öppen ekonomi så påverkas ekonomin i hög grad av vad som sker i omvärldse-konomin. Under pandemin har exportsektorn påverkats negativt av att underleveran-törer utomlands inte har kunnat leverera till de svenska exportföretagen. Vidare har efterfrågan på svenska exportvaror och tjänster minskat på grund av att omvärlden är i en lågkonjunktur. Det leder till minskad efterfrågan i de branscher som levererar in-satsvaror och tjänster till exportindustrin. Dessutom påverkas de internationella börserna negativt av pandemin, vilket påverkar förmögenhetsbildningen i Sverige.
Både den minskade exporten och de lägre förmögenheterna leder till att människor i Sverige får lägre inkomster,vilket gör att deras efterfrågan på inhemska varor mins-kar.59 Vidare minskar smittspridningen och åtgärderna i omvärlden turismen till Sve-rige, vilket har en negativ effekt på flera tjänstebranscher, till exempel hotell och re-staurang och olika persontransporttjänster. Vidare påverkar åtgärder som införs för att dämpa smittspridning i grannländerna även gränshandeln negativt.
Den andra faktorn är nivån på inhemsk smittspridning. Om smittspridningen ökar i samhället minskar människor sin konsumtion av tjänster och varor som medför en smittrisk, dels för att de är rädda om sin egen hälsa, dels för att minska risken att sprida covid-19 vidare till andra människor. Detta leder till att efterfrågan inom dessa branscher minskar, vilket får till följd att de minskar sin produktion. Med andra ord väntas en ökad smittspridning leda till en ökad självpåtagen fysisk distansering, vilket påverkar efterfrågan på kontaktnära konsumtion negativt. Vidare minskar inkomsterna
59 Vad gäller fallet i utländska börser kan detta ske dels genom att pensionerna minskar när börsvärdena faller, dels genom lägre utdelning av aktier. En lägre förmögenhet har också en direkt effekt på efterfrågan på kon-sumtion som liknar den som sker när personers inkomster minskar.
hos de som är verksamma inom branschen, vilket kan antas ha en ytterligare negativ effekt på efterfrågan i ekonomin då dessa personers konsumtion minskar. Dessutom ökar smittspridningen osäkerheten i ekonomin vilket kan få företag att avvakta med investeringar och hushåll att avvakta med konsumtion. Slutligen leder en högre in-hemsk smittspridning till att människor måste stanna hemma från sina arbeten i högre utsträckning på grund av att de är sjuka i covid-19, vilket påverkar produktionen nega-tivt.
Den tredje faktorn är de åtgärder som infördes mot smittspridningen i Sverige. Dessa påverkar ekonomin på ett liknande sätt som den inhemska smittspridningen eftersom de också påverkar kontaktnära konsumtion. Analysen av hur åtgärderna kan antas på-verka ekonomin är, som tidigare nämnts, uppdelad i kort och längre sikt, och följer nedan.
KORTSIKTIGA EFFEKTER AV ÅTGÄRDER FÖR ATT BROMSA SMITTSPRIDNINGEN
Åtgärdernas påverkan på företag sker via flera kanaler. Bara en del kommer av åtgär-dens explicita krav eller rekommendationer riktade mot branschen ifråga, exempelvis avstånd mellan kunder vid serveringar. Därutöver tillkommer effekter via individers ändrade beteende på grund av åtgärder som i sig inte är direkt riktade mot branschen ifråga. Exempelvis kan rekommendationen om hemarbete påverka restaurangernas försäljning, eftersom personer som arbetar hemifrån med stor sannolikhet äter på re-staurang i lägre utsträckning. Därtill kommer indirekta effekter på andra branscher som orsakas av den förändrade produktionen i de direkt påverkade företagen. När ef-terfrågan hos de direkt påverkade företagen minskar kommer företagen att anpassa sin produktion. I nästa steg minskar efterfrågan på de insatsvaror- och tjänster som de på-verkade företagen använder. Det gör att produktionen i fler branscher påverkas nega-tivt. Eftersom produktionen minskar, både i de direkt drabbade branscherna och i de indirekt drabbade branscherna, så minskar också efterfrågan på arbetskraft i dessa branscher, vilket påverkar sysselsättningen negativt. 60 En lägre efterfrågan på arbets-kraft leder i sin tur till att lönerna inom branschen påverkas negativt. Nedgången i sysselsättning och löner ger lägre inkomster som i sin tur leder till en lägre aggregerad efterfrågan inom ekonomin (allmän-jämviktseffekt). Storleken på denna är dock svår att mäta, och bortses därför ifrån i bedömningen av hur stor påverkan en åtgärd har på makroekonomin. Vidare kan nedgången i efterfrågan av de tjänster som påverkas av åtgärderna leda till en ökad efterfrågan av andra varor och tjänster (allmän-jäm-viktseffekt), beroende på om de hushåll som tidigare köpt tjänsterna eller varorna väl-jer att spara eller konsumera de pengar som de inte längre lägger på kontaktnära kon-sumtion. Detta tas heller inte hänsyn till i analysen, av samma anledning som hänsyn inte tas till den första allmän-jämviktseffekten. Det bör dock noteras att nyttan hos personer som inte längre konsumerar kontaktnära tjänster blir lägre oavsett, eftersom de genom sitt tidigare beteende visat att de allra helst velat köpa de tjänster som direkt påverkas av åtgärderna. Det kan vara värt att notera att både åtgärderna för att dämpa smittspridning och de övriga faktorerna, ger allmän-jämviktseffekter. Eftersom de är svårmätbara görs i rapporten ingen särskild analys av dessa.
60 Flera av åtgärderna kan utöver de efterfrågeeffekter som beskrivs i stycket även ha direkta utbudseffekter genom att produktiviteten påverkas. Ett exempel på en sådan är rekommendationerna om avstånd, som skulle kunna påverka produktiviteten genom att människor inte kan arbeta lika nära varandra som tidigare. Ett annat är att hemarbete potentiellt skulle kunna påverka produktiviteten via mindre social interaktion. Dessa effekter är dock mycket svåra att mäta. Dessa effekter bortses därför ifrån i denna rapport.
Vidare kommer en lägre efterfrågan att ha en dämpande effekt på inflationen. Om åt-gärderna däremot innebär utbudsminskningar hos företagen så kan det ha en positiv påverkan på priset. Flera av åtgärderna innebär restriktioner för hur många som kan nyttja en tjänst vid samma tidpunkt. Till exempel innebär begränsningarna av grupp-sammankomster att färre personer kan vistas tillsammans i en biosalong eller vid en konsert. Om efterfrågan är högre än utbudet kan dessa verksamheter höja sina priser för att efterfrågan ska matcha det mer begränsade utbudet. Till exempel kan begräns-ningar inom restaurangbranschen leda till att man inte har möjlighet att servera lika många som tidigare. Det skulle kunna leda till att företagen höjer sina priser om efter-frågan blir större än utbudet, vilket ökar inflationen. Sannolikt finns det dock en nega-tiv efterfrågeeffekt i många av dessa fall till följd av den påbjuda sociala distanseringen som kan vara minst lika stark som utbudseffekten, varför priseffekten uteblir eller till och med kan bli negativ.
EFFEKTER AV ÅTGÄRDER PÅ LÄNGRE SIKT
Utöver de effekter på kort sikt som nämns ovan så kommer nedgången i efterfrågan och produktionen även att leda till att ekonomin påverkas på lite längre sikt. Detta kan ske genom flera kanaler.
Först och främst kan arbetslösheten bli högre även på längre sikt, även efter det att åt-gärderna tagits bort. Detta beror bland annat på så kallade persistenseffekter, som in-nebär att en del av de som blir arbetslösa under lågkonjunkturen av olika skäl har svårt att hitta nya jobb. Persistenseffekter uppstår därför att långa arbetslöshetsperioder successivt minskar individernas humankapital och arbetsrelaterade färdigheter, vilket minskar sannolikheten att få jobb när konjunkturläget blir bättre och arbetskraftsefter-frågan åter stiger. Det finns också risk att arbetsgivare väljer bort personer som varit långtidsarbetslösa därför att de tror att dessa har lägre produktivitet.61 Risken att bli långtidsarbetslös är dessutom särskilt hög bland unga och utrikes födda, som i högre utsträckning arbetar inom de branscher som drabbats av pandemin, framför allt i ho-tell- och restaurangbranschen.62 Dessa arbetsplatser har fungerat som naturliga insteg på arbetsmarknaden. Eftersom de under pandemin inte har kunnat söka sig dit i samma utsträckning som tidigare så ökar även arbetslöshetsrisken för dessa personer framöver, eftersom deras arbetslivserfarenhet blir lägre än den hade varit utan pande-min.63
Den lägre efterfrågan inom branscherna riskerar också att leda till att investeringar inom branschen uteblir, då de inte längre anses vara lönsamma. Därmed påverkas pro-duktionspotentialen negativt, eftersom lägre investeringar, allt annat lika, gör att kapi-talstocken blir lägre och företagen kan producera mindre i framtiden. Investeringar kan ske både genom investeringar i realkapital, så som maskiner, nya lokaler och annat som direkt ökar kapitalstocken och därmed produktionspotentialen hos företagen, men också genom investeringar i forskning och utveckling (FoU) som syftar till att öka innovationstakten hos företagen. De uteblivna investeringarna gör att produktivi-tetsökningar inom branschen uteblir, vilket minskar produktionspotentialen. Om
61 Se Konjunkturinstitutet (2017).
62 Se Konjunkturinstitutet (2020b)
63 I Konjunkturinstitutet (2020a) bedöms att arbetslösheten även på längre sikt kommer att öka till följd av pandemin.
företagen som drabbas också verkar på en global marknad, riskerar företagens konkur-renskraft globalt att minska om FoU-investeringarna minskar mer i Sverige än i andra länder. Vissa åtgärder, till exempel hemarbete, kan dock leda till att implementeringen av ny teknik påskyndas, vilket skulle öka produktiviteten.
Att företag går i konkurs till följd av åtgärderna kan också leda till makroekonomiska effekter på längre sikt. På några års sikt kan en kris påskynda strukturomvandlingen genom att lågproduktiva och långsiktigt icke livskraftiga företag går i konkurs tidigare än vad de annars skulle ha gjort. Att företagen går i konkurs kan tillfälligt höja produk-tiviteten samtidigt som produktionen minskar. På längre sikt allokeras arbetskraft och kapital om till livskraftiga företag vilket höjer produktionen. Om realkapital förstörs eller flyttar utomlands till följd av konkurserna så får det negativa konsekvenser för produktionspotentialen i ekonomin. Vidare spelar det roll huruvida kapitalet är före-tagsspecifikt eller ej. Föreföre-tagsspecifikt kapital kan inte utan vidare flytta till andra verk-samheter, vilket betyder att konkursen leder till en minskad kapitalstock i ekonomin.
Företagens kapital behöver dock inte alltid förstöras, försvinna eller bli obrukbart. I flera fall köps konkursbon upp av aktörer som antingen startar upp en ny verksamhet under samma namn eller införlivar verksamheten i redan existerande konkurrerande verksamhet. Det kapital som går att ta vara på vid sådana processer blir då återigen en produktiv del av ekonomin. Om konkurserna innebär att antalet företag minskar så kan även konkurrensen försämras, vilket i sin tur kan ge högre prisutveckling i olika branscher och leda till lägre innovationstakt som i sin tur ger lägre produktivitet.