6 Antaganden om åtgärdernas effekt på produktion och sysselsättning
6.4 Jämförelse med andra studier
I detta avsnitt jämförs antagandena ovan med andra studier som undersöker de eko-nomiska effekterna av covid-19 och de åtgärder som vidtagits för att hindra smitt-spridningen. En sådan är Andersen et al. (2020), som undersöker hur konsumtionen i Sverige utvecklades jämfört med konsumtionen i Danmark för att därigenom kunna mäta hur stor del av fallet i hushållens konsumtion som beror på de åtgärder som in-fördes i Danmark. Studien drar slutsatsen att majoriteten av fallet i konsumtionen be-ror på förändrat beteende snarare än de åtgärder som sattes in. Denna slutsats dras dock utifrån antagandet att Sverige infört inga eller mycket milda restriktioner. Där-med mäter man skillnaden i konsumtion mellan länderna som en effekt av danska åt-gärder. Konsumtionsnedgången till följd av covid-19 mäts dock i studien över en pe-riod (11 mars–5 april) då flera åtgärder i Sverige införs, samma åtgärder som utvärde-ras i denna rapport. Snarare bör tolkningen av de resultat som presenteutvärde-ras i studien vara att de ytterligare åtgärder som infördes i Danmark, utöver de som infördes i Sve-rige, på marginalen inte hade en stor påverkan på konsumtionen.
Helsedirektoratet (2020b) undersöker de samhällsekonomiska kostnaderna till följd av de restriktioner som införts i Norge. I Norge har vissa åtgärder varit betydligt mer långtgående än i Sverige, medan andra åtgärder har varit i linje med de som införts i Sverige. Ett exempel på mer långtgående åtgärder är att både förskolor och grundsko-lor i Norge stängdes. Samtidigt infördes ett liknande reseförbud som i Sverige, och be-gränsningarna för restaurangverksamheter liknade de i Sverige, men med skillnaden att barer och dylikt, som inte serverar mat, stängdes helt. Ett förbud för idrotts- och kul-turverksamhet infördes också men 7 maj lättades förbudet till att bestå av begräns-ningen, som i Sverige, att fler än 50 personer inte fick samlas. De antaganden som gjordes i studien kring de åtgärder som liknar de som infördes i Sverige var att 50 pro-cent av nedgången i turism härleds till inreserestriktionen till Norge, att begränsning-arna för restauranger minskar produktionen inom dessa verksamheter med 40 pro-cent, och att produktionen inom kultur- och idrott minskade med 90 procent till följd av begränsningen av gruppsammankomster. Till detta läggs en multiplikator på 1,6 för att ta hänsyn till de underleverantörer och dylikt som drabbas indirekt. Detta kan jäm-föras med utvecklingen i Sverige, där produktionen inom hotell och restaurang ge-mensamt minskade med 46 procent. Enligt SCB:s restaurangindex minskade omsätt-ningen i restaurangbranschen med något under 40 procent det andra kvartalet 2020 jämfört med motsvarande kvartal 2019. Antagandena i föregående avsnitt om att 75 procent av nedgången inom restaurangverksamhet är en följd av åtgärderna mot smittspridning ger att 30 procentenheter av nedgången inom branschen beror på åt-gärderna, vilket är lite lägre än det antagande som gjordes i Helsedirektoratet (2020b).
Man bör dock ha i åtanke att åtgärderna i Norge generellt var mer långtgående än i Sverige när siffrorna jämförs. Den antagna nedgången på 90 procent på grund av norska åtgärder inom kultur och idrott kan jämföras med den faktiska nedgången i Sverige, som var under 20 procent. Skillnaden kan delvis förklaras av de betydligt striktare åtgärderna mot branschen i Norge innan 7 maj.
Sapir (2020) studerar effekten av covid-19 på de olika ekonomierna inom EU. I stu-dien konstrueras ett index för hur strikta åtgärderna är. Indexet ingår som förklarande variabel i en regression. Övriga förklarande variabler är, hur stor andel av BNP som härstammar från turistnäring, den fiskala bördan innan pandemin drabbade världen, samt hur starka politiska och privata institutioner landet har. Dessa variabler används till att förklara skillnaden mellan EU-kommissionens prognos i februari 2020 och i juli 2020för BNP-tillväxten 2020. Ett centralt antagande för denna metod är att det finns ett linjärt samband mellan värdet på förklaringsvariabeln och den variabel som ska för-klaras. Som exempel kan nämnas att en förändring av striktheten i ett lands restrikt-ioner påverkar den ekonomiska tillväxten på samma sätt oavsett om värdet ändras från 1 till 2 eller från 3 till 4. Värdet på koefficienten framför åtgärdernas strikthet är i stu-dien –0,12. Det ska tolkas som att om åtgärdernas strikthet ökar med en enhet så minskar tillväxten med 0,12 procentenheter. I februari 2020 prognostiserade EU-kom-missionen en BNP-tillväxt i Sverige på 1,2 procent. I juli var motsvarande prognos på –5,3 procent, vilket ger en skillnad på 6,5 procentenheter. Restriktionerna i Sverige har indexet 25, vilket ger en minskning av tillväxten till följd av de i Sverige genomförda smittbegränsade åtgärderna enligt regressionen på 3,0 procentenheter. Detta betyder att åtgärderna enligt regressionen står för 46 procent90 av nedgången i svensk BNP för helåret 2020. När resultaten tolkas bör man dock ha i åtanke att om man lägger in en
90 3,0 procentenheter av skillnaden i prognoserna på 6,5 procentenheter ger 46 procent.
dummy för ”latinska” länder91 i regressionen så minskar koefficienten för åtgärder av-sevärt i absoluta tal, till –0,085, och blir inte längre statistiskt signifikant.
Chudik m.fl. (2020) använder en ekonometrisk modell för att simulera hur Sveriges tillväxt skulle ha utvecklats om det inte funnits någon spridning av covid-19 i Sverige, och inga åtgärder införts. De kommer fram till att den största delen av nedgången av tillväxten i Sverige förklaras av exogena globala faktorer och inte av smittspridningen eller åtgärder i Sverige.
IMF (2020) analyserar hur stor del av BNP-nedgången i alla länder som beror på åt-gärder, och hur mycket som beror på frivillig social distansering till följd av smittsprid-ningen. Detta görs på två sätt. Först görs en skattning av alla länder gemensamt av hur mycket av skillnaden mellan IMF:s tidigare prognos av BNP i olika länder och den faktiska BNP-tillväxten under första halvåret beror på striktheten i de åtgärder som in-troducerats i olika länder. Striktheten mäts genom Oxford Stringency Index. Rappor-ten påvisar en korrelation mellan åtgärdernas strikthet och fallet i BNP-tillväxRappor-ten. Kor-relationen kvarstår även när skattningen kontrolleras för nivån på smittspridning. För-fattarna noterar att resultaten ska tolkas med försiktighet eftersom införandet av åtgär-der kan antas vara en endogen effekt av nivån på smittspridningen, vilket gör det svårt att skilja de två faktorernas effekt åt i data. För att få ytterligare evidens för hur stor del som beror på smittspridning kontra åtgärder, undersöks högfrekvent data på hur människors rörlighet respektive mängden jobbannonser påverkas av åtgärder kontra smittspridning. De kommer fram till att för båda dessa variabler så förklarar smitt-spridningen ungefär lika mycket av nedgången i rörlighet mm som åtgärderna mot smittspridning.
91 Med ”latinska” länder menas Frankrike, Italien, Portugal och Spanien.