Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP)

Arbetet inom åtgärdsprogrammen för hotade arter och naturtyper fokuserar på att nå gynnsam bevarandestatus för de arter och livsmiljöer som är särskilt hotade eller som fungerar som paraplyarter. Genom arbetet med ÅGP har art- perspektivet fått en tydlig tillämpning. Åtgärdsarbete utifrån arter är ett arbets- sätt som länkar samman mål, miljötillstånd, kunskap om hot och behov, åtgärd och effekt, och det har stor betydelse för miljötillståndet på biotop- och land- skapsnivå, liksom för den genetiska nivån. Det har en styrande inverkan på naturvårdshänsyn och för att vässa naturvårdsåtgärder – ”rätt åtgärd på rätt plats i landskapet”.

Åtgärdsprogrammen är avsedda att fungera som ett komplement till andra åtgärder för biologisk mångfald. Under 2018 beslutade Naturvårdsverket om ett nytt arbetssätt för ÅGP-verksamheten, med en indelning av ÅGP i kategorier baserat på huvudsakliga behov och en vision om framtida ansvarsfördelning. Som ett led i beslutet har nya mallar och anvisningar tagits fram för att till- gängliggöra resultat och effektivisera verksamheten.

Tabell 28. Förbrukade medel för arbete med åtgärdsprogram 2016–2018 (tkr).

2016 2017 2018

Förbrukade medel 57 361 55 098 54 490*

* 2016- och 2017 års siffror avser fördelade bidrag, medan 2018 avser faktiskt förbrukade medel från 1:3-anslaget till ÅGP-arbete.

Totalt pågår 132 åtgärdsprogram varav länsstyrelserna koordinerade eller vidtog åtgärder i 119. Av de 18 åtgärdsprogram som löpt ut och utvärderades under 2018, förlängdes alla då åtgärdsbehov kvarstår, varav 14 behöver en uppdaterad åtgärdstabell. Under 2018 gick cirka 55 miljoner kronor till arbete med ÅGP, varav den stora merparten, drygt 53 miljoner kronor, har fördelats till länssty- relserna. Resterande medel har bland annat gått till projekt vitryggig hackspett och projekt fjällgås.

Länsstyrelserna använder ÅGP-medlen som medfinansiering för andra finansieringskällor så som Interreg och LIFE, vilket även kräver resurser för att ta fram underlag, söka medel och administrera dessa extra medel. Medel via LONA, särskilda skötselinsatser, biogeografisk uppföljning, våtmarkssatsningen och rovdjursövervakning har också bidragit till ÅGP-verksamheten men dessa medel redovisas inte i detta avsnitt för att undvika dubbelredovisning.

Tabell 29. Antal åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper.

2016 2017 2018

Antal gällande, fastställda program 130 131 132

Antalet nya fastställda program under året 1 1 0

Antal program där koordinering eller åtgärder genomförts

av länsstyrelserna 121 124 119

Antal program där åtgärder genomförts av andra aktörer

än länsstyrelserna 40 44 57

Antal uppdaterade/reviderade åtgärdsprogram Antal uppdaterade åtgärdstabeller

4 4 2 0 0 11

0 10 20 30 40 50 60 70 2016 2017 2018 mnkr Andra aktörer LBP ÅGP medel

Figur 1. Tilldelning av 1:3-anslaget till länsstyrelserna, länsstyrelsernas uppväxling av anslaget genom LBP (landsbygdsprogrammet) och genom andra aktörer (mnkr).

Av figur 1 framgår länsstyrelsernas kostnader per åtgärdstyp. Huvuddelen av åtgärdsmedlen går till skötsel, restaurering och inventering. Utöver de faktiska åtgärdskostnaderna läggs resurser på koordinering. Framför allt handlar det om dialog med och underlag till externa aktörer så att dessa kan anpassa sin verksamhet och vidta åtgärder. Den exakta samlade kost- nadsbilden för andra aktörers åtgärder är okänd, särskilt när åtgärder utförs som en del av aktörernas löpande verksamhet. Kostnadsuppgifter på åtgär- der som andra aktörer bidragit med och som länen har vetskap om är cirka 4,5 miljoner kronor under 2018. Dessa täcker ett brett register av aktörer såsom universitet, botaniska föreningar, kommuner och statliga aktörer, t.ex. Trafikverket. Dessutom bidrar frivilliga organisationer med ett stort antal timmar ideellt arbete.

0 5 10 15 20 25 30 mnkr Annan åtgärd Ny kunskap Populationsförstärkande åtgärd Områdesskydd Restaurering Skötsel Övervakning Inventering Rådgivning/utbildning Information

2016 1:3 anslaget 2016 andra medel 2017 1:3 anslaget 2017 andra medel2018 1:3 anslaget 2018 andra medel

Figur 2. Fördelning av länsstyrelsernas kostnader för åtgärder i fält per åtgärdstyp.

EFFEKTER

Åtgärdsarbetet är till stora delar beroende av en välfungerande samverkan med andra aktörer, där målsättningen är att få fler att bidra i arbetet med åtgärder. Ett gott exempel på det är arbetet kring Jämtkrogens artrika fjärils landskap, som bl.a. hyser ÅGP-arterna trolldruvemätare och violett guldvinge, i gräns- trakten mellan Jämtland och Västernorrland. Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland bidrar med inventeringar och uppföljningar av arterna samt med information och rådgivning. SCA i Jämtland och Medelpad anpassar skötseln längs sina skogsbilvägar i området, ser över planerade avverkningar och skapar olikåldriga luckor och kantzoner. Trafikverket och Svenska kraftnät anpassar tidpunkten slåtter och röjning av vägrenar och kraftledningsgator så att fjärilarna kan nyttja blomningen. Aktörerna träffas flera gånger per år för att prata om åtgärder, resultat och nya idéer och för att hålla samarbetet levande.

Ett annat exempel är genomförandet av kompensationsåtgärder för om byggnad av E18 genom naturreservatet Sörmon väster om Karlstad, som främst koordinerats inom ramen för åtgärdsprogrammet för sandödla. För att kompensera skadan på naturvärden har länsstyrelsen samarbetat med Trafikverket och Karlstads kommun om progressiva kompensations åtgärder som kan förbättra betingelserna för hotade arter. En av åtgärderna har varit att i den stora avslutade grustäkten på Sörmon skapa sandkullar av över- skottsmassor från vägbygget, där merkostnaden för transporter och model- lering beräknats till ca en miljon kronor fördelat över tre år. Totalt har nu 16

större och flera mindre dynformade sandkullar skapats. Sandkullarna kommer att erbjuda varma sydsluttningar där sandödla och många ovanliga insekter, t.ex. storfibblebi, kan gräva sina bohålor. Därtill har med hjälp av grävmaskin med gripklo hämtats och placerats ut 80 helträd av tall på kullarna, som ska ligga som till synes naturliga lågor med funktionen att bl.a. erbjuda skydd för sandödla och andra arter. Hela täkten med omgivningar planeras att ingå i en utvidgning av Sörmons naturreservat.

På uppdrag av Naturvårdsverket driver dessutom ArtDatabanken, tillsammans med Jordbruksverket och en rad andra aktörer, en tvärsektoriell samverkansgrupp. Läs mer om detta arbete i avsnitt 7.3.1 ArtDatabanken – kunskapsstöd.

Under 2018 löpte åtgärdsprogrammet för rikkärr ut och redovisningen av programmet visar att 125 hektar rikkärr har skötts inom ramen för biotopvård, och minst 500 hektar har restaurerats. Genom våtmarkssatsningen möjliggjordes ytterligare restaurering – minst 38 hektar rikkärr restaurerades under 2018.

Ett flertal nya rikkärr har upptäckts och ett antal nya lokaler för fokus- arterna har hittats. Utvecklingen av framför allt kontinentala rikkärr är dock fortsatt negativ, med igenväxning, eutrofiering och uttorkning som största problem. Hade inte insatser gjorts inom åtgärdsprogrammet hade situationen varit mycket mer kritisk för rikkärren. Även fokusarternas utbredning och populationer fortsätter minska eller förväntas fortsätta minska om inte vidare åtgärder tas.