Friluftslivsarbete i skyddade områden

I avsnittet 3.1 Skötsel av skyddade områden, och dess tabeller, ingår bidrag till länsstyrelserna som till stor del används för arbete med friluftsliv och till- gänglighet. Här nedan redovisas dock resultatet av dessa medel, för att ge en bild av det samlade friluftslivsarbetet.

5.3.1 Friluftslivsarbete i nationalparker

Landets nationalparker förvaltas med några få undantag av de länsstyrelser där nationalparkerna geografiskt är belägna. Länsstyrelserna beviljas årligen ett bidrag från 1:3-anslaget till förvaltningen av skyddade områden i sitt län. Detta bidrag täcker även kostnaderna för nationalparkerna.

Den ekonomiska redovisningen av bidragen för skötseln av national- parkerna ingår i den totala redovisningen från länsstyrelserna, föreningen Laponiatjuottjudus och Stiftelsen Tyrestaskogen, se tabellerna 20–24.

Huvuddelen av förvaltningen i nationalparkerna utgörs av underhåll av anläggningar för besökare och friluftsliv. Leder, spänger, broar och vindskydd har markerats, underhållits och bytts ut. Informationsskyltar och vägvisnings- skyltar har uppdaterats. Åtgärder för att förbättra tillgängligheten för besökare som till exempel kortare leder med högre tillgänglighet har anlagts på många håll. Även tydligare information om tillgängligheten i flera nationalparker har tagits fram bland annat i Abisko nationalpark, som för många är viktig information inför ett besök. Nya entréer har anlagts i Tyresta och Muddus nationalpark.

Införande av den visuella identiteten för Sveriges nationalparker löper vidare. Genom en utbildning i varumärket Sveriges nationalparker ges aktörer som verkar i eller i direkt anslutning till parken möjlighet att teckna samverkans- avtal om att få använda sig av logotypen för samarbete med nationalparken i

sin verksamhet. Sonfjället, Björnlandet, Hamra, Färnebofjärden och Fulufjället är national parker som har tecknat avtal med aktörer i respektive nationalpark.

Dalby Söderskogs nationalpark (Europas minsta) firade 100 år den 14 juni och har liksom Söderåsen och Stenshuvuds nationalparker arbetat med inför- andet av den visuella identiteten för varumärket Sveriges nationalparker. Store Mosse nationalpark har även de arbetat med införandet av den visuella iden- titeten. Under året har pressbilder för Sveriges nationalparker tagits fram för att vi tillsammans med landets nationalparksförvaltningar bättre ska kunna kommunicera och marknadsföra Sveriges nationalparker. Ett samlat grepp har tagits kring profilkläder för nationalparksförvaltare, som även det bidrar till en gemensam bild av varumärket Sveriges nationalparker.

För Fulufjällets norska och svenska nationalparker har en gemensam besöksstrategi tagits fram med ambitionen att göra hela fjället till ett besöks- mål oberoende av riksgräns, att få fler besök och att få besökaren att stanna längre.

Genom projektet Besöksvänliga Tiveden, som drivs av Laxå kommun, kunde bemanningen i Tivedens nationalpark förstärkas och en fast bemanning har funnits på plats under sommarhalvåret för att vägleda och guida besökare.

BESÖKARE TILL NATIONALPARKERNA

Många tar del av och upplever Sveriges nationalparker. Under 2018 har Sveriges nationalparker haft cirka 2,7 miljoner besök, vilket är en ökning från föregående år, till största delen beroende på tillkomsten av Åsnens national- park. Högst antal besök har Kosterhavet, Stenshuvud, Söderåsen och Tyresta nationalparker (mellan 320 000 och 500 000 besökare per park och år).

Tabell 45. Antal besök i Sveriges nationalparker 2016–2018.

2016 2017 2018

Besök 2,4 miljoner 2,5 miljoner 2,7 miljoner

Besöksräknare vid strategiska ställen i nationalparkerna Sarek, Stora

Sjöfallet/Stuor Muorkke, Padjelanta/Badjelándta, och Muddus/Muttos inom världsarvet Laponia, visar på en ökning av besökare på lederna, men även utanför ledsystemen som inom Sarekområdet.

Antalet besökare i Björnlandets nationalpark har ökat stadigt under de sex senaste åren, från ca 1500 till 6000 besökare per år. Nationalparksförvaltaren tillsammans med personer genom naturnära jobb och skötselavtal har stra- tegiskt arbetat med att hålla kontakt med besökare och att skapa en vänkrets kring parken. Ökat antal besökare skapar även problem på sina håll under högsäsong, framför allt när det gäller trafik och parkeringsmöjligheter. I Skuleskogens nationalpark har nya parkeringsplatser anlagts vid Entré Syd och trafiksituationen har förbättrats betydligt jämfört med 2017 tack vare detta.

5.3.2 Arbete för friluftslivet i övriga skyddade områden

Länen genomför också ett omfattande arbete för friluftsliv och tillgänglighet till naturen i övriga skyddade områden, framför allt i naturreservat. Nedan följer några exempel på detta arbete:

INFORMATION, NATURVÄGLEDNING OCH SAMVERKAN

Länsstyrelserna: En helt ny hemsida/plattform20 _{har skapats för alla län, där} alla naturreservat, skötselplaner, beskrivande texter, information om tillgäng- lighet, kartor och lockande foton finns. Stugor och vandringsleder har fått egna sidor. Det har varit ett stort arbete för länsstyrelserna och arbetet fort- sätter med att föra in olika information. Sökfunktion finns både via karta, kommun och namn på reservat. Digitalisering av friluftsanordningar och leder i SkötselDOS gör friluftsanordningarna sökbara i kartan.

Västerbotten: Alla naturreservat och anläggningar, nya som gamla, finns i appen Västerbottens naturkarta. Många av landets vandringsleder finns också inlagda. Sociala medier bidrar till marknadsföring samt informations- och evenemangsspridning, för att underlätta besök i naturen på olika sätt. Filmer om att bo i stugor har bl.a. spridits här.

Norrbotten: Naturreservat, nationalparker och statliga leder finns numera i appen Norrbottens naturkarta. Plattformen har utformats i dialog med besöks- näring, fjällsäkerhetsorganisationer, samiska organisationer, Lantmäteriet. Projektmålet 5 000 nedladdningar nåddes och uppnåddes till 7 630 nedladd- ningar.

Uppsala: Radio (P4 Uppland och P4 Gävleborg) har följt med ut i reservat för att göra reportage om bl.a. tillgänglighet och samverkan med funktions- hindersorganisationer.

Halland: Program för aktiviteter och guidningar i naturreservaten lockade totalt sett 3000 personer, på 130 olika aktiviteter. Två guidningar för nya svenskar genomfördes.

Västra Götaland: 32 nya informationsskyltar har tagits fram. Ett omfattande informationsarbete har skett i nya Marstrandsreservatet samt Tjurpannan.

Dalarna: Samarbete kring tillgänglighet och anläggningar sker med Funktionsrätt Dalarna, som är en lokal paraplyorganisation för funktions- hinderföreningar.

Gävleborg: Integrationsbussresor för SFI-kommuner, med guidningar av nya svenskar och lärare om svensk natur och allemansrätt.

Västernorrland: Ett 20-tal korta filmer har producerats om våra reservat som lagts ut på sociala medier. Det har gett bra respons med många positiva läsare.

FRILUFTSANORDNINGAR OCH LEDER (EJ STATLIGA LEDSYSTEMET)

Norrbotten: Länets mest besöksinriktade naturreservat har inventerats med avseende på anordningar och tillrättaläggande. Omfattande arbete, så som slyröjning, renovering av vindskydd och stugor har genomförts i 14 natur- reservat.

Västernorrland: Rotsidans naturreservat har tillgängliggjorts genom att 500 meter stig har hårdgjorts och 120 meter ramp, 2 stycken plattformar och 4 stycken rastplatser har iordningställts för att så många som möjligt ska kunna besöka området på ett enkelt sätt. En lyckad invigning genomfördes under hösten med ett 200-tal gäster.

Västra Götaland: Drygt 14 mil vandringled i länets skyddade områden har förbättrats genom olika åtgärder. Länsstyrelsen har i ca 30 naturreservat arbetat med röjningar, förbättringar av ledmarkeringar och renovering av spänger m.m. I drygt ett trettiotal reservat har Västkuststiftelsen förbättrat tillgängligheten genom röjning, anläggning av spänger eller annan form av hårdgjord beläggning.

Dalarna: I Fulufjällets nationalpark har Njupeskärsleden renoverats och fått förbättrad tillgänglighet. I Säterdalens naturreservat har led anlagts fram till en grillstuga vid Almbacken, en slåtteräng och en av områdets mest natur- sköna platser. Leden har även dass och rastplatser, och är helt tillgänglig för personer som kommer med rullstol och permobil.

Kalmar: 13 stycken självstängande grindar har satts upp i olika reservat. Fyra tillgängligliga toaletter har byggts i reservaten, bland annat vid de mycket välbesökta badplatserna i reservaten Bödakustens östra och Bödakustens västra på norra Öland.

Blekinge: Grillplatser har gjorts iordning inom 10 olika områden.

5.3.3 Registrerade friluftslivsåtgärder 2018

För arbetet med skötseln av skyddade områden och de statliga lederna i fjällen behöver förvaltarna kunna hålla ordning på och ajourhålla stora mängder geografisk information om bland annat anordningar, leder, skötselområden och åtgärder. För att stödja förvaltningen används SkötselDOS, ett GIS- baserat IT-stöd som förvaltas av Naturvårdsverket. SkötselDOS kan även användas för åtgärder inom ÅGP, våtmarkssatsningen och naturnära jobb.

Förutom att vara ett handläggarsystem för användarna kan systemet visa på hur 1:3-anslaget resulterar i olika naturvårdande och friluftsrelaterade åtgärder ute i den skyddade naturen.

I SkötselDOS finns för 2018 totalt 4 571 friluftsrelaterade åtgärder regi- strerade för hela landet. Dessa har i sin tur kopplingar till 5 003 anordningar, 553 skötselområden och 857 leder. Totalt uppgår den totala sträckan för stigar och leder i skyddade områden, som berörts av åtgärder under 2018, till 851 mil.

0 200 400 600

Byggnader och anläggninga r Friluftslivsanordningar Gränsmarkering Information Leder Renhållning

Uppföljning friluftslivoch informatio n Vägunderhåll och P-platser 800 1000 1200 1400

Antalet utförda åtgärder 2018

Borttagande/ avveckling Kontroll/inventering Löpande skötsel/drift Nyanläggning/ nyskapande Restaurering

Figur 4. Åtgärdernas fördelning på olika kategorier och åtgärdstyper.

Merparten av de friluftslivsrelaterade åtgärderna har under 2018 registrerats i kategorierna leder (1 306 åtgärder) och friluftsanordningar (1 178 åtgärder). För båda utgör löpande underhåll den dominerade åtgärdstypen (se figur 4).

Systemet har behov av utveckling och i dagsläget finns vissa begränsningar för att det ska kunna nå sin fulla potential i uppföljningssammanhang.

Systemet används i olika utsträckning av användarna. Sex län har i princip inte registrerat några åtgärder alls under året, sex län har i princip hunnit registrera samtliga utförda åtgärder under 2018 medan det varierar rejält för resterande län inom varje åtgärdskategori. Antalet registreringar ökar dock för varje år.