Rovdjursinventering och övrig kunskap 1 Inventeringar och metodutveckling

BJÖRN

Björn inventeras genom särskilda satsningar med spillningsinventeringar i ett rullande schema mellan länen och därpå följande populationsberäkningar. Under 2017 har en björnspillningsinventering genomförts i Dalarnas och Gävleborgs län samt i delar av angränsande län. Under 2018 gjordes en nationell popula- tionsuppskattning av björnstammen baserad på länsvisa uppskattningar mellan 2014 och 2017. Under 2019 kommer en björn in ven tering att genom- föras i Västerbottens län.

KUNGSÖRN

Under 2018 intensifierades arbetet med översynen av kungsörnsinventeringen med inventering i fyra försöksområden för intensivinventering (två områden i Norrbottens län, ett i Västerbottens län och ett i Dalarnas län) i likhet med hur de inventerar i Norges intensivområden.

VARG

I samband med att resultaten från varginventeringen 2016/2017 fastställdes beslutade Naturvårdsverket om ytterligare en inventeringssäsong 2017/2018 med utökad insamling av prover för DNA-analys i arbetet med att ta fram en ny omräkningsfaktor (från familjegrupper till individer). Åtta län i Mellansverige har tilldelats extra medel för detta.

JÄRV

Naturvårdsverket har tilldelat Länsstyrelsen i Norrbottens län extra medel till en särskild satsning under tre år gällande en mer omfattande insamling av DNA-prover från järv. Fältpersonal från norska Statens naturoppsyn (SNO) har samlat prover inom länet längs med riksgränsen. Vidare gjordes en särskild satsning i Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands och Jämtlands län för att utöka möjligheterna att inventera järv i skogslandet med hjälp av DNA.

DNA-ANALYSER

DNA-analyser blir en allt viktigare del av rovdjursinventeringen. Resultaten används bl.a. för populationsuppskattningar, art- och individidentifiering samt beräkning av släktskap och inavelsgrad. Naturvårdsverket har avtal med tre laboratorier. Naturhistoriska riksmuseet analyserar prover från björn, Sveriges lantbruksuniversitet från varg och Uppsala universitet från järv.

STATENS VETERINÄRMEDICINSKA ANSTALT (SVA)

Naturvårdsverket har under många år gett SVA i uppdrag att hantera kroppar och delar av kroppar från de stora rovdjuren28_{. SVA genomför bl.a. obduk-} tioner, hanterar och lagrar prover samt levererar prover för DNA-analys till ovan nämnda laboratorier. Dessa data är viktiga för bl.a. populationsberäk- ningar, övervakning av sjukdomar och dödsorsaksstatistik29_.

ANVÄNDNING AV VILTKAMEROR

Viltkameror används i allt större utsträckning och är ett viktigt komplement som underlättar inventeringsarbetet, speciellt vid brist på snö. Kamerorna används dessutom för att förebygga rovdjursangrepp på tamdjur och hägnat vilt. Länsstyrelsen i Jämtlands län har ett projekt med fasta viltkamerastationer i samarbete med järvforskningsprojektet. Projektet kommer att fortlöpa under 2019. Användningen av ny teknik innebär ökade kostnader de närmaste åren,

28 _{Björn, järv, lo, varg}

dels p.g.a. inköp av utrustning men även för att det administrativa arbetet ökar t.ex. i form av bildhantering. Det kräver även god kontakt med markägare och jaktarrendatorer. Inom vissa delar av länen är motståndet mot utplacering av kameror en begränsande faktor. Den nya lagstiftningen har gjort det lättare för privatpersoner att använda viltkameror vilket även möjliggör för privatpersoner att vara mer delaktiga i inventeringsarbetet.

För att underlätta användningen av viltkameror har Naturvårdsverket publicerat en vägledning för regelverk kring privata viltkameror30_.

8.2.2 Resultat och rapportering

Inventeringsresultaten från vintern 2017/2018 finns sammanfattade i artvisa publikationer för björn, varg, järv, lodjur och kungsörn31_.

RAPPORTERING

De norsk-svenska databaserna Skandobs och Rovbase ger allmänheten möjlighet att rapportera sina rovdjursobservationer. Under 2018 har Naturvårdsverket arbetat för att modernisera Skandobs. Miljødirektoratet och Naturvårdsverket har vidareutvecklat den s.k. Feltappen som används för att samla data i fält. Appen är ämnad för fältpersonal vid länsstyrelserna samt SNO i Norge.

Naturvårdsverket har efter upphandling tecknat ett treårigt avtal med Svenska Jägareförbundet gällande rovdjursinventering. Enligt avtalet ska Svenska Jägareförbundet bl.a. bygga upp ett rapporteringssystem och främja rapportering via Skandobs samt medverka i områdes- och spillningsinventeringar.

I slutet av 2017 inledde Naturvårdsverket en utvärdering av inventerings- systemet för stora rovdjur genom att beskriva och utvärdera dagens system, utvärdera förtroendet för inventeringsresultat och utförarorganisationer samt utvärdera övergången från Rovdjursforum till Rovbase. Utvärderingen redo- visas under våren 2019.

RAPPORTERINGEN ÖKAR

Allmänheten har gjorts delaktig i inventeringsarbetet via information som länsstyrelserna lägger ut på sina hemsidor samt via sociala och lokala medier, där allmänheten uppmanas att rapportera sina observationer. Stor vikt läggs vid att återkoppla till dem som rapporterar för att de ska känna att de gör en värdefull insats och för att främja att fler rapporter kommer in. Generellt syns en tydlig positiv trend vad gäller Skandobs då rapporteringarna har ökat i de flesta länen. Allmänheten har även gjorts delaktig vid spillningsinsamlingar, samt involverats när länsstyrelserna varit ute på olika typer av publika möten, mässor, informationsträffar etc.

30 _{http://www.naturvardsverket.se/regler-viltkamera}

31 _{Björn: http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-8822-4. Varg: http://www.naturvardsverket.se/up-}

load/nyheter-och-press/press2018/rovdjursinventering-varg-2018.pdf. Järv: http://www.naturvardsverket. se/978-91-620-8824-8. Lodjur: http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-8813-2. Kungsörn: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/vsc/vsc-dokument/vsc-publikationer/rapporter/2018/

ANVÄNDNING AV INVENTERINGSRESULTAT

Länsstyrelserna redovisar att resultaten används som underlag vid framtagande av miniminivåer, förvaltningsnivåer och förvaltningsplaner, uppföljning av mål gällande gynnsam bevarandestatus för rovdjur, planering av skadeföre- byggande åtgärder samt som underlag för beslut om skydds- och licensjakt. I renskötselområdena utgör inventeringsresultaten underlag för Sametingets beslut om ersättning för rovdjursförekomst samt beslut om bidrag för före- byggande åtgärder. Det är även ett viktigt underlag för toleransnivåarbetet. Vid all dialog med allmänhet, tamdjursägare, jägare, intresseorganisationer, forskare m.fl. är inventeringsresultaten en nödvändig grund. Det är även värdefull infor- mation för andra områden som berör länsstyrelsernas arbete, exempelvis vad gäller vindkraftsparker eller avverkningsanmälningar. Sammanfattningsvis är en god inventering med trovärdig grund mycket viktig för viltförvaltningen.

8.3 Viltförvaltning kunskapsunderlag

FJÄLLRÄV

Miljö- och energidepartementet i Sverige och Klima- och miljødepartementet i Norge upprättade 2015 en avsiktsförklaring om förvaltningen av den skandi- na viska fjällrävspopulationen. Under 2018 inventerades fjällräv i Sverige och Norge för första gången enligt samma metod, för att få jämförbara data mellan länderna32_{. länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län erhöll} 2018 särskilda medel för fjällrävsinventering.

VILTSKADECENTER

Viltskadecenter vid SLU har under 2018 haft i uppdrag att samordna, granska och utbilda i inventeringsarbetet för varg, järv och lo så att den sker i enlig- het med regelverk och metodik. Vidare har Viltskadecenter sammanställt en nationell statistik över viltskador på tamdjur och gröda. I sammanställningen redovisas även länsstyrelsernas användning av medel till bidrag för förebyggande åtgärder och ersättningar för uppkomna skador.

ÖVRIGT

Som underlag till 2019 års bedömning av bevarandestatusen hos arter listade i art- och habitatdirektivet finansierade Naturvårdsverket tillsammans med Miljødirektoratet tre genetiska undersökningar av huruvida de skandinaviska stammarna av björn och järv har genetiskt utbyte med bestånden i Finland. Undersökningarna visade att genflöde förekommer hos båda arterna och att emigrationen från Skandinavien är större än immigrationen. En undersökning av järvens utbredning i Skandinavien verifierade också att artens utbredning i boreal zon ökat.

En sårbarhets- och känslighetsanalys av järv och lodjur i Skandinavien visade att i Sverige påverkas populationstillväxten hos arterna av djurens

benägenhet att emigrera från Sverige till Norge, förvaltningen i båda länderna och source-sink-dynamik som den kan orsaka, samt av honornas överlevnad och illegal jakt33_.

2018 initierades sex stycken tvååriga innovationsprojekt där länsstyrelser i samverkan med andra aktörer ges möjlighet att utveckla inventeringsmetoder för stora rovdjur. Exempel på sådana metoder är viltkamera, drönare och eDNA.

En kunskapsöversikt34 _{om de stora rovdjurens effekter på annat vilt och} tamren togs fram. Den fokuserar främst på björn, järv, lodjur, varg, rödräv och kungsörn, och deras bytesdjur. Den går igenom vilka effekter som vetenskapligt kan förväntas, vad undersökningar visat som studerat effekterna i fält, och anger vilka effekter som har starkt vetenskapligt stöd respektive var stödet är svagare.

Under 2018 samfinansierade Naturvårdsverket tillsammans med Miljødirektoratet i Norge projektet Rovquant med syfte att utifrån insamlat DNA och analyserade och registrerade döda rovdjur i Rovbase bestämma antalet individer och tätheter av björn, järv och varg. Resultaten från detta projekt kommer att presenteras under 2019.

Naturvårdsverket har i samarbetet med IIASA35 _{i en pilotstudie utvärderat} möjligheten till att utveckla ett modelleringsverktyg med särskild inrikt- ning på utmaningarna och interaktionerna mellan älg och skogsförvaltning. Modelleringsverktyget bedöms kunna utgöra ett beslutsstöd för en långsiktig strategisk-, nationell- och regional planering av natur- och viltförvaltningen. Naturvårdsverket har anställt en veterinär (18 månader) som arbetar med frågor rörande Chronic Wasting Disease (CWD) och även afrikansk svinpest. Arbetet innebär bl.a. att tillsammans med andra berörda myndigheter upp- rätta en vägledning (handlingsplan) riktat till alla myndigheter och instanser som kan bli involverade i frågan vid påvisandet av CWD. Kunskapsbehov har identifierats och bl.a. fick SLU i uppdrag att göra två kunskapssam- manställningar; en om hjortdjurspopulationer i Sverige36_{, och en om CWD} (under framställan). IIASA har fått medel för att modellera effekter av CWD i svenska hjortdjurspopulationer. SVA har beviljats extra medel för att skapa material (filmer, broschyrer m.m.), som underlag till en informationskampanj riktad till bl.a. jägare. Ytterligare medel har gått till Svenska Samernas Riksförbund för att ta fram en handlingsplan för rennäringen.