Delmål 4
• Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Regeringens bedömning
• Hotade arter och arter som drabbats av stark tillbakagång har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populatio- ner säkras.
Ansvariga myndigheter är Fiskeriverket, länsstyrelserna och Naturvårdsverket 3.6.1 Uppföljning
För fjällandskapet finns det två pågående åtgärdsprogram, ”Fjällräv” och ”Järv” samt ytterligare tre pågående program som har stark anknytning till fjällen, ”Varg”, ”Björn” och ”Lo”. De fem program som berör fjällen omfattar således enbart stora däggdjur. Det finns ännu inget åtgärdsprogram för fjällgåsen, men ett omfattande arbete har lagts ned på att bevara arten genom(?) Svenska Jägareförbundet. Hoten mot fjällgåsen har främst gällt deras övervintringsområden. Åtgärdsprogram förbereds för jaktfalk, kungsörn och naturligt fisktomma sjöar. Troligen behövs också åtgärdsprogram för flora, rikkärr och fiskstammar.
Naturligt fisktomma fjällsjöar och vattendrag är idag en sällsynt biotoptyp i fjällkedjan. De utgör en livsmiljö med en fördold och särpräglad diversitet, och bidrar därför väsentligt till den biologiska mångfalden i fjällregionens limniska såväl som terrestra djursamhällen. Predationstrycket från permanenta bestånd av fisk i sjöar utgör ett ultimat hot mot stora och långsamt simmande kräftdjur och vissa insekter. Dessa arter överlever dock det tillfälliga predationstrycket från fåglar som endast utnyttjar fisktomma vatten
fågelarter är också beroende av den rika sommarproduktionen av kräftdjur, snäckor och insekter i grunda och fisktomma fjällvatten. Sannolikt är också vissa av kräftdjuren beroende av fåglar för sin vidare spridning.
För närvarande pågår en översyn av hur arbetet med art- och naturtypsvisa åtgärdspro- gram skall genomföras. ArtDatabanken har lämnat ett underlag till Naturvårdsverket, ArtDatabanken, Slutrapport från uppdraget ”Analys, prioritering och gruppering av rödlistade arter för åtgärdsprogram”. Av ArtDatabankens underlag framgår att antalet hotade arter i fjällen är lägre än i andra landskap. Av 365 redovisade arter kan 39 arter hänföras till fjällbjörkskog, fjällbarrskog, fjällhed, alpin våtmark och snölegor. ArtData- banken redovisar 182 förslag till åtgärdsprogram varav 81 förslag har prioriterats. Av samtliga förslag omfattar enbart 7 fjällandskapet varav 2 är prioriterade av ArtDataban- ken. De pågående programmen för varg och lo redovisas enbart under skogs- och jordbrukslandskapen. ArtDatabanken föreslår tre för fjällandskapet nya åtgärdsprogram; Pältsavallmo, Polarblära och Fjällgås av vilka programmet för fjällgås är prioriterat. Pätsamovallmo och Polarblära omfattas av Habitatdirektivet.
Forskningsprogrammet ”AquAliens”, som studerar främmande arter i hav, sjöar och vattendrag, har påbörjats. Inom programmet kommer man att undersöka effekterna av utsättningar av den främmande fiskarten amerikansk bäckröding på den inhemska rödingen och öringstammarna.
Naturvårdsverket utvecklar indikatorer för uppföljningen av miljömålen. Av arterna ovan kan järven väljas som en symbolart för tillståndet i fjällen. Populationen järv är ett uttryck för sambandet mellan renskötseln och hänsynen till fjällens vilda fauna. Därför presente- ras diagrammet över antalet funna järvlyor som mått på reproduktionen av järv i
renskötselområdet. I rovdjurspropositionen (prop. 2000/01:57) som fastställdes av riksdagen i mars 2001 anges det nationella etappmålet för järv till 90 årliga föryngringar i landet. Järvstammens utbredning och numerär fastställs årligen av de rovdjursinventer- ingar som genomförs av länsstyrelserna i fjällänen. Inventeringsresultatet utgör bl.a. grund vid fördelningen av ersättningarna till landets samebyar för rovdjursförekomst, där särskilt föryngringarna prioriteras. Varje föryngring av järv ersattes år 2002 med 200 000 kr till den sameby där lyan låg. Det nya ersättningssystemet har gällt from 1996 och därefter föreligger goda inventeringsresultat.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Källa: Länsstyrelserna i BD, AC, Z och W län Figur 6.
Antalet funna föryngringar (lyor) av järv åren 1996-2002 i renskötselområdet
Som framgår av diagrammet har förhoppningsvis en under år 2001 och 2002 stigande järvreproduktion ersatt en vikande, men fortfarande är det långt kvar till etappmålet på 90 föryngringar. Under de senaste fyra åren har en föryngring av järv konstaterats under tre år i skogslandet i gränstrakterna mellan Gävleborgs- och Västernorrlands län. Av kartan i figur 7 framgår läget av under år 2002 funna föryngringar av järv. Det kan konstateras hur väl artens utbredning överensstämmer med fjällområdet.
Från motsvarande inventering av lodjursföryngringarna kan i figur 8 utläsas att dessa föryngringar visar en vikande trend under perioden. Orsaken till detta är den skyddsjakt som tillåtits för att minska konflikten med rennäringen och minska ersättningen till samebyarna för lodjursförekomst. Lodjuret finns även i skogs- och jordbrukslandskapen utanför renskötselområdet. I rovdjurspolitiken sägs uttryckligen att lodjursstammen skall minska i renskötselområdet och tillåtas öka i motsvarande grad i Svealands och Götalands skogsbygder. Därigenom ges större utrymme för järvstammen att expandera i renskötsel- området.
Figur 7. Järv - utbredning och antal funna föryngringar (lyor) av järv 2002. Samtliga föryngringar utom en ligger i fjäll eller fjällnära områden
0 50 100 150 200 250 300 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Figur 8. Antalet funna föryngringar (lyor) av lodjur åren 1996-2002 i renskötselområdet Källa: Länsstyrelserna i BD, AC, Z och W län.
3.6.2 Utvärdering
För Storslagen fjällmiljö bör det vara möjligt att nå delmål 4 under förutsättning att tillräckliga resurser avsätts för det samlade arbetet med åtgärdsprogrammen. De största insatserna gäller inte Storslagen fjällmiljö. För att nå delmålet behövs ytterligare 3-5 program.
Om populationerna kommer att säkras på lång sikt är ännu för tidigt att bedöma. Förutsättningarna för att lyckas bedöms dock goda.
3.6.3 Åtgärder
Samtliga länsstyrelser följer upp förekomsten av stora rovdjur, fjällräv, kungsörn och jaktfalk. Därutöver fortsätter arbetet med åtgärdsprogrammen för Jaktfalk, Kungsörn och Naturligt fisktomma sjöar (Fiskeriverket).
De av ArtDatabanken rekommenderade nya programmen för Pältsavallmo, Polarblära bör starta före år 2010 medan programmet för Fjällgås bör komma till stånd snarast.
Från länsstyrelsernas underlag
Länsstyrelsen i Norrbotten skall verka för en certifiering av de företag som bedriver jakt i kommersiellt syfte. Länsstyrelsen formulerar ett regionalt delmål om att Norrbottniska ansvarsarter, så som järv och jaktfalk, bevaras i livskraftiga bestånd. Länsstyrelsen kommer att anta en regional arbetsplan mot faunakriminalitet och fastställa regionala förvaltningsplaner för de stora rovdjuren.
Länsstyrelsen i Västerbotten skall senast år 2005 ha inlett åtgärdsprogram för fjällräv, jaktfalk och fjällgås. Länsstyrelsen har också satt ett delmål som gäller jakt på ripa. Målet innebär att jaktens påverkan på populationen av ripa på lokal och regional nivå ska utredas och vid behov åtgärdas senast år 2005.
Länsstyrelsen i Jämtland kommer att inventera och följa upp samtliga kända och förmodade förekomster av de till fjällmiljön knutna däggdjursarterna järv och fjällräv samt jaktfalk.
Länsstyrelsen i Dalarna upprätthåller, vid sidan av ArtDatabanken ett register över hotade arter, HOTFLEX. Länsstyrelsen avser att senast år 2008 utarbeta regionala åtgärdspro- gram för ett urval av de nationellt och regionalt rödlistade arter som inte omfattas av de nationella åtgärdsprogrammen.