• Lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens sjöar och vattendrag bibehålls.
Ansvariga myndigheter är Fiskeriverket, länsstyrelserna och Naturvårdsverket. 3.5.1 Uppföljning
Sjöar och jokkar är ett karakteristiskt och värdefullt inslag i den Fennoskandiska
fjällkedjans fysiska och ekologiska miljö. Andelen ytvatten i de tre nordligaste fjällänens fjällområden utgör 8.240 km2, dvs. drygt 8 procent av den ca 100.000 km2 stora
landarealen ovanför odlingsgränsen. Med få undantag är produktionsförhållandena i dessa sjöar och vattendrag mycket låga. Det är främst miljöns låga temperatur, stora variation i nederbörd, låga halter av närsalter, is- och snötäckets långa varaktighet samt den
säsongvis mycket stora skillnaden i ljusklimat som dämpar produktionen av växter och djur.
Ytvatten i svenska fjälltrakter har en förhållandevis rik fauna av kräftdjur, mollusker, insekter och andra större eller mindre evertebrater. Storlek och mångfald av dessa varierar dock beroende på förekomst respektive avsaknad av vertebrata predatorer, som t.ex. fisk. Rödingen nådde under sin tidiga invandring sällan fram till de översta källsjöarna och ännu under 1900-talets första hälft fanns det fortfarande vidsträckta fjällplatåer med naturligt fisktomma sjöar.
I de fjällsjöar som koloniserats naturligt av fisk efter den senaste istiden består dock fisksamhällena av ett fåtal arter eller artkomplex. Det var sannolikt under en längre period enbart arktiska rödingar som kunde vandra upp i de kalla smält-vattenbäckarna från den senaste inlandsisen, och än idag finns det många system av fjällsjöar och jokkar med röding som enda art. I dessa system utnyttjar rödingen effektivt alla tillgängliga nischer och uppvisar ofta stor variation i utseende och storlek. I några svenska fjällälvar uppträder också 2-3 reproduktivt isolerade bestånd av röding tillsammans i samma sjö. Om dessa s.k. sympatriska rödingbestånd är resultatet av pre- eller postglacialt uppkomna skillnader är ännu inte klarlagt. Mycket talar för att olika rödingar koloniserade svenska
fjällvatten under olika perioder och från olika väderstreck, och att artbildningen fortsatt efter att dessa rödingar nått den svenska fjällvärlden.
Även om fiskförande sjöar i fjällregionen karakteriseras av artfattigdom när det gäller fisk, så uppvägs detta mångfalt av att röding just utnyttjar flera nischer och genom att genomgå olika s.k. nisch-skiften. En röding kan således fungera som benthos- och djurplanktonpredator, men också som fiskpredator, dvs. i fattiga enarts-sjöar som kannibal. I oexploaterade fjällsjöar med enartssystem av röding kontrolleras beståndets struktur och rekrytering av en ansamling av stora och gamla rödingar. Såväl fisket med nät, som fritidsfisket sommartid med handredskap, gör sitt selektiva urval bland just dessa stora rödingar, vilket medfört att fjällvatten med storvuxna rödingar idag är en sällsynt företeelse i den svenska fjällregionen.
Mångåriga inventeringar och vetenskapliga jämförelser av fisksamhällen i svenska fjällsjöar och totalt oexploaterade arktiska vatten har i stället avslöjat att flertalet för fiske tillgängliga sjöar i svenska fjällen i själva verket är överexploaterade, och att deras sårbara röding- och öringbestånd bl.a. skadats av ett för omfattande fiske. Fisket blir allt mer effektivt och nät av heldragen nylon med allt mindre maskor är idag lättöverkomliga. Dessutom har en ansenlig andel av sjöarealen ovanför odlingsgränsen allvarligt påverkats av reglering och försurning, och deras fisksamhällen förändrats p.g.a. utplantering av olika nya fiskarter och fisknäringsdjur.
Rödingen är ytterst känslig för konkurrens och predation från andra fiskarter. Den har bl.a. funnit en fristad i kalla fjällvatten, men om en effektiv djurplanktonpredator som t.ex. aspsik planteras ut i rödingsjöar betas planktonfaunan snabbt ned och rödingen konkurreras ut och försvinner. Det snabba förloppet illustreras från Västansjön (fig. 4) – ett av många exempel på vad fiskevården i form av en omfattande utplantering av sik i nordiska rödingsjöar fått för konsekvenser.
Figur 4. Konsekvenser för röding efter att sik planterats in i Västan- sjön vid Tärnaby.
Källa: Fiskeriverket, Sötvattens-
Fig. 2. Konsekvenserna för
röding efter att sik planterats in i
Västansjön vid Tärnaby
1.0 2.0 3.0 4.0 5.0 6.0 7.0 Fångst per nät Sik Röding
Spridningen av främmande vattenlevande organismer utgör ett hot mot sårbara arter bland såväl kräftdjur som fåglar och fiskar. Det senare har lett till destruktiva förändringar p.g.a. näringskonkurrens och predation. Otaliga unika stammar av värdefull laxartad fisk har under det senaste århundradet utrotats eller utarmats ekologiskt och genetiskt. Det finns skäl att anta att den omfattande utplanteringen av fisk i ursprungligen fisktomma
fjällvatten med känsliga kräftdjur inom gruppen gälbladfotingar är en av orsakerna till att den svenska häckfågelpopulationen av alfågel har minskat.
0 2 0 0 0 0 4 0 0 0 0 6 0 0 0 0 8 0 0 0 0 R öd in g Öring Sik
Figur 5. Utsättningar av röding, öring och sik i fisktomma fjällvatten runt Torneträsk under perioden 1933-1963. Källa: Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet
3.5.2 Utvärdering
Under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag finns två delmål som är generella och kan gälla även fjällen.
Delmål 4: Senast år 2005 skall utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på ett sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt.
Delmål 5: Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.
Det måste förutsättas att dispenser ges mycket restriktivt eller helst inte alls om lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter skall kunna bibehållas i fjällens sjöar och vattendrag. Det bör gå att bibehålla lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter
om åtgärder genomförs och dispenser för utsättningar i stort sett upphör. På grund av att inplanterad fisk och fisknäringsdjur sprider sig i vattensystemen kan ändå svårigheter uppkomma som kan kräva åtgärder senare.
Av särskild betydelse är att inventera dagsläget när det gäller antalet fisktomma sjöar och vattendrag. Högt belägna enartssjöar med relikt röding från naturligt invandrade stammar tål inget fiske utan bör få ett utökat skydd.
Eftersom rödingen är en ursprunglig karaktärsart för fjällen, som ännu inte varit föremål för särskilt stora utsättningar, är det särskilt angeläget att skydda rödingen och se till att den, där det är lämpligt, utnyttjas på ett för arten hållbart sätt. Inom det arktiska
samarbetet har rödingen valts ut av CAFF som ett av åtta program för övervakning av biologisk mångfald i ett cirkumpolärt nätverk.
3.5.3 Åtgärder
Fiskeriverket är en av de nationella myndigheter som är kvalificerade att samordna miljökvalitetsmålen för fisket och fiskevården i fjällen samt att bevaka att fisket och fiskevården bedrivs med hänsyn till miljön, den biologiska mångfalden och fjällvattnens långsiktiga produktionsförmåga.
Fiskeriverket har antagit följande sektorsmål: Att fisket och fiskevården i fjällen bedrivs med hänsyn till miljön, den biologiska mångfalden och fjällvattnens långsiktiga
produktionsförmåga. Av detta sektorsmål följer ett behov av en rad åtgärder. Fiskeriver- ket redovisar nedanstående åtgärder. Ytterligare åtgärder följer av redovisningarna från länsstyrelserna. Några åtgärder hör även till andra rubriker i denna rapport.
Varje fjällsjö är unik, och uttaget av t.ex. röding måste anpassas efter de lokala förutsätt- ningarna. För att ta fram generella riktlinjer och framgångsrikt kunna nå sektorsmålet genom en fiskevård i fjällen som anpassats till den extrema miljön, den naturliga biologiska mångfalden och fjällvattnens långsiktiga produktionsförmåga måste dock principiella bedömningar av flera faktorer göras på en nationell nivå.
För att med tillgängliga medel försöka besvara dessa stora frågeställningar under begränsad tid har i första hand redan insamlad information utnyttjats för att:
1. Bedöma omfattningen av fritids-, husbehovs- och yrkesfisket i fjällregionen. 2. Bedöma fritids-, husbehovs- och yrkesfiskets effekter på fiskbestånd i fjällvatten. 3. Uppskatta absolut och/eller relativ biomassa, produktion och avkastningspotential
för fisk i olika typer av fjällvatten.
5. Utarbeta åtgärdsprogram för skydd och bevarande av naturligt fisktomma sjöar och vattendrag i fjällregionen.
6. Utarbeta åtgärdsprogram för skydd och bevarande av enart-sjöar med relikt röding i fjällregionen.
Pågående verksamhet
• Arbetet med att bedöma och uppdatera omfattningen och utvecklingen av fritids- och husbehovsfisket i olika fjällområden har inletts.
• Effekterna av fisket på känsliga fiskbestånd i fjällvatten är sedan länge välkänt och väldokumenterat.
• sammanställning av provfisken med klassiska översiktsnät i rödingsjöar med olika artsammansättningar pågår för att beräkna relativ fiskbiomassa i olika kategorier av fjällvatten. I den mån medel avsatta för fältstudier under åren 2002-2004, fortfarande finns tillgängliga inom uppdraget, kommer punktinsatser med kombinerat provfiske och hydroakustiska undersökningar att genomföras i en serie utvalda rödingsjöar under sommaren 2003. Dessa resultat kommer att utgöra underlaget för den mer teoretiska bedömningen av biomassa, produktion och avkastningspotential.
• Eftersom provfisken med översiktsnät i känsliga fjällvatten i Padjelanta Nationalpark under sommaren 2002 visade sig vara destruktiva för rödingbestånden har behovet av att testa nya och alternativa redskap vid provfisken i lågproduktiva fjällvatten blivit akut. Försök med levandefångande redskap kommer att utföras under slutet av 2003 samt under 2004.
• Ett förslag till åtgärdsprogram för skydd och bevarande av naturligt fisktomma sjöar och vattendrag i fjällregionen har färdigställts och sänts på remiss till berörda länssty- relser.
• Förslaget om åtgärdsprogram för skydd och bevarande av enart-sjöar med relikt röding i fjällregionen kommer inte att kunna färdigställas till årsskiftet 2004/05 på grund av tids-, medels- och kunskapsbrist.
Naturvårdsverket anser att en inventering av antalet naturligt fisktomma sjöar behövs som en grund för arbetet med åtgärdsprogrammet för naturligt fisktomma sjöar, och att en övervakning av tillståndet för rödingen är angelägen.
Från länsstyrelsernas underlag
Länsstyrelsen i Jämtlands län prioriterar fiskbestånden genom följande länsmål:
Livskraftiga, självreproducerande, lokala fiskbestånd i fjällens sjöar och vattendrag skall bibehållas och stärkas. Till målet hör flera åtgärder såsom att anpassa beskattningen av bestånden, skydda känsliga fiskstammar, genomföra vatten-dragsvis kartering och planering till senast år 2008, initiera och stödja forskning samt att ej sätta ut främmande arter eller stammar av fisk.
Länsstyrelsen i Dalarna föreslår att länsstyrelsen i samarbete med fiskevårdsområdesföre- ningarna kartlägger av förekomsten av fiskarter i länet och identifierar förekomsten av särskilt skyddsvärda arter/stammar senast år 2007. Länsstyrelsen upprättar fiskevårdspla- ner för fjällreservaten i Älvdalens kommun senast år 2006. Fiskevårdsområdesförening- arna utarbetar/reviderar fiskevårdsplaner senast år 2007. Länsstyrelsen utarbetar en mall för hur biologisk mångfald ska beaktas i fiskevårdsplaner senast år 2004.