• Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen liksom bebyggelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv.
Ansvariga myndigheter är Boverket, Energimyndigheten, Fiskeriverket, Jordbruksverket, Luftfartsverket, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Sametinget, Sveriges Geologiska Undersökning och Vägverket. Dessutom har kommunerna särskilt ansvar för planering och utveckling.
3.7.1 Uppföljning
För fjällen finns det skäl att på regional nivå behandla miljö- och sektorsfrågorna mer sektorsövergripande. Därigenom får frågorna en ökad tyngd i den lokala och regionala samhällsplaneringen och åtgärder tas fram för en bättre miljö framförallt i de mest känsliga områdena i fjällen. Sveriges Geologiska Undersökning framhåller betydelsen av att geologiska nyckellokaler beaktas så att de inte oavsiktligt kommer till skada.
Regeringen har föreslagit ett miljö- och hushållningsprogram för att säkra en hållbar utveckling av fjällandskapet och gett de fyra berörda länsstyrelserna i uppdrag att upprätta ett regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet.
Sametinget har föreslagit att samebyarna upprättar miljöprogram för sina samebyar. Jordbruksverket ser över rennäringens riksintressen. Boverket har utrett förutsättningar för storskalig utbyggnad av vindkraft i bl.a. fjällområdet. Boverket föreslår områden som bör undantas från storskalig vindkraftsutbyggnad (stoppområden) och områden där lämpligheten av en utbyggnad kan studeras (planeringsområden). Boverket utpekar inga strategiskt intressanta områden för storskalig vindkraftsutbyggnad i fjällen, Förutsättning- ar för storskalig utbyggnad av vindkraft i havet, Vänern och fjällen, slutrapport juni 2003.
3.7.2 Utvärdering
Miljö- och hushållningsprogrammet ger inte något direkt underlag till den fördjupade utvärderingen år 2004. Däremot bör det bli ett mycket användbart underlag vid nästa fördjupade utvärdering år 2008. Programmet bör då ge vägledning för en bedömning av om hållbarhet kan uppnås. Samebyarna har påbörjat utformningen av s.k. miljöplaner inom ett antal samebyar. Detta arbete kommer att bidra till en positiv utveckling för fjällen.
Miljö- och hushållningsprogrammet och miljöplanerna för samebyarna bör lyfta fram möjligheterna att bo och leva i fjällområdet samtidigt som höga natur- och kulturvärden utvecklas och bevaras.
3.7.3 Åtgärder
Det är uppenbart att trycket på att bygga ut vindkraften i fjällen kan påverka både natur- och kulturmiljövärdena och möjligheten att utöka arealen ostörda områden negativt, om inte utbyggnaden föregås av omsorgsfull fysisk planering. Också rennäringen och turismen påverkas. Samtidigt bidrar vindkraften positivt för de ekosystem i fjällmiljön som är beroende av att miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Begränsad klimatpåverkan kan nås.
Energimyndigheten samarbetar med Naturvårdsverket, Boverket, Riksantikvarieämbetet länsstyrelsen i Jämtlands län och Härjedalens kommun om ett nationellt pilotprojekt för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling med Härjedalens kommun som exempel för att belysa vindkraft i översiktsplaneringen för fjällområden. Ett syfte med projektet är att belysa förutsättningarna inom fjällområdet för hur vindkraften kan utnyttjas och bidra till att det svenska planeringsmålet för vindkraft (energiprop. 2001/02:143) om en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år 2015 kan nås.
Sametingets förslag om miljöprogram har lett till att ett antal samebyar har börjat upprätta s.k. miljöplaner för sina samebyar.
Ärendestatistik över vindkraftutbyggnad, prospektering, anläggningar för turism m.m. kan användas för att följa upp om anläggningarna påverkar områden med höga natur- eller kulturvärden eller uppförs i orörda områden som är fria från buller. Detta kräver samarbete med länsstyrelserna och kommunerna. Länsstyrelserna utvecklar en indikator för att beräkna de områden som inte påverkas av buller från fasta anläggningar, areal fjäll mer än tre kilometer från anläggningar för infrastruktur. En indikator för att följa upp förekomst och tillskott av gruvor, vindkraftverk, infrastruktur etc. behövs som underlag. Det bör därför bli möjligt att följa upp den påverkan som följer av utbyggnader i
fjällområdet. Uppgifter från länsstyrelserna kan sammanställas till statistik för miljökvali- tetsmålet. Det kommer dessutom att gå att analysera planer för utbyggnad innan den eventuellt genomförs.
Från länsstyrelsernas underlag
Länsstyrelsen i Norrbotten har satt upp följande regionala miljökvalitetsmål för länet: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelse- värden samt natur- och kulturvärden. Natur- och kulturvärden i fjällen ska bevaras och utvecklas så att de är en resurs för en hållbar utveckling av ett län där människor har möjlighet att leva och verka.
Länsstyrelsen kommer att ta fram ett regionalt miljö- och hushållningsprogram för fjällområdet förutom en rad andra förslag till åtgärder som anknyter till det regionala miljökvalitetsmålet.
Länsstyrelsen i Västerbotten sätter upp som delmål att ett Regionalt Miljö- och Hushåll- ningsprogram (RMHP) för Västerbottenfjällen ska vara klart år 2006.
Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslår ett länsmål som innebär att vindkraftens värden, samhällskostnader/vinster och inverkan på naturmiljön i fjällvärlden skall utredas. Åtgärder ska belysa hur vindkraften påverkar samhället och hur den inverkar på andra näringar och på naturmiljön.
Länsstyrelsen i Dalarna har kompletterat de nationella delmålen med följande regionala delmål: Från och med år 2003 ska upplevelsen av storslagenhet i Dalafjällens oexploate- rade områden inte störas av nya anläggningar och verksamheter med betydande visuell påverkan.
Delmålet betonar fjällområdets betydelse för turism och för länets utveckling. Länsstyrel- sen utarbetar tillsammans med de övriga fjällänen i bred lokal samverkan ett regionalt miljö- och hushållningsprogram för Dalarnas fjällområde senast år 2004.